utanförskap – Sida 4

Kalle som lucia

Den 5 december går Kalle till förskoleklassen med fjärilar i magen, för det är nämligen dags att få veta vem som ska vara årets lucia! Han skriver sitt namn på en lapp och lägger den i burken som fröken har. Nu är det bara att hålla tummarna för att det blir han; han vill vara magisk och strålande och läsa dikten som han själv har skrivit och tränat så på!

Fröken drar en lapp ur burken…och på den står det…KALLE! Det visar sig att det inte bara är Kalle själv som skrivit en lapp med ”Kalle” på, utan sex av kamraterna har också gjort det. Alla barnen tycker dock inte att Kalle ska få vara lucia, någon säger: ”En lucia ska ha långt hår…”. Under dagen försöker Kalles fröken att få honom på andra tankar genom att föreslå att han ska vara stjärngosse istället, eller att de kanske kan ha både en flicklucia och en pojklucia och att Kalle då kan ha ljus i händerna istället för på huvudet.

Hemma vid middagsbordet upptäcker Kalles mamma och pappa att något är på tok och Kalle berättar vad som hänt under dagen. Då tar föräldrarna med honom på en shoppingtur där ett lucialinne med rött band, en luciakrona och en peruk med långt blont hår införskaffas! Nu finns inga hinder för att Kalle ska kunna vara lucia! Eller?

När Kalle stolt visar upp sig i sin mundering nästa dag blir fröken besvärad och berättar att det tyvärr är bestämt på skolan att lucian ska vara en flicka. Kalle blir så ledsen att tårarna kommer och hans kompis Maja kommer och tröstar och säger till fröken att hon tycker att Kalle ska få vara lucia i alla fall! Men det tycker inte rektorn eller skolan. Detta resulterar i två mycket upprörda föräldrar som gör en visit hos rektorn, men ska det kunna ändra på saken? Slutet i boken är oväntat men bra, mer än så avslöjar jag inte!

Boken om Kalle som lucia är charmig och rolig, men den handlar också om utanförskap, att inte få vara den man är och om att bli orättvist behandlad. Jag tycker om Annette Skålbergs och Katarina Dahlquists böcker, inte bara för att de har fantastiskt mysiga illustrationer och härliga berättelser utan för att de vågar ta upp ämnen som ibland kan vara svåra att prata om och förklara på ett bra sätt.

Ha en riktigt trevlig lucia ni alla som läser Barnboksprat!

Kalle som lucia
Författare: Anette Skåhlberg
Illustratör: Katarina Dahlquist
Förlag: Sagolikt bokförlag
Antal sidor: 32
ISBN: 9789197668163
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

Magisk skräck i berättelsen om Allikin

Att avbilda nordisk mystik i en bok är nog inte det allra enklaste. Hur återger man doften av barr, ljudet av en koltrast eller den där känslan i maggropen när något stort och mörkt skymtar förbi bakom en stor sten? Jag kan inte svara på det, men under de närmaste dagarna kommer Barnboksprat att lyfta några av de barnboksskapare som faktiskt har lyckats med det.

I det här inlägget kommer du att få läsa om en av mina absoluta favoriter bland bilderböckerna: Allikin av Runo Lindskog och Hans Arnold. Hans Arnold har gjort illustrationer till många texter inom skräckgenren och enligt min mening var han en av de bästa. Hans bilder är ofta härligt surrealistiska och läskigt magiska. Den 25:e oktober avled Hans Arnold, vid 85års ålder.

Boken Allikin gavs ut av Alla Barns Bokklubb 1986. Jag har läst den en massa gånger som barn och en massa gånger för mina egna barn och åren däremellan har jag inte stött på en bilderbok för barn som är lika läskig som den. Men den är också väldigt vacker och rymmer många tankeväckande delar.

Allikin är ett lite busigt trollbarn med en otrolig fantasi. Hon bor i en mysig och varm grotta med sin stora och bullriga familj. Men det finns någon som Allikin saknar, någon som förstod hennes tankar och som älskade samma typer av lekar som hon. En dag mötte nämligen Allikin en människoflicka som ville leka de där lekarna som hon tvingats leka ensam innan, lekar med de egentillverkade dockorna som erbjöd alla möjligheter i fantasins värld. Men sen försvann flickan och Allikin kan inte finna minsta spår efter henne… förrän plötsligt en dag. Allikin finner en likadan docka som hon och flickan tillverkat. Men den här dockan sitter ensam på en båt, fastbunden! Allikin inser att hennes vän behöver hjälp, hon håller sig inte borta frivilligt. Hos den urgamla Trädmodern finner hon det svar hon letar efter: flickan är fångad hos den enorma och känslokalla Stenkonungen.

Bokens handling utspelar sig i en otrolig sagoskog. Allting rymmer liv, men också död. Bilderna är ibland riktigt mysiga och ibland riktigt läskiga. Bokens karaktärer passar väl in i den här miljön där deras värme och kyla blandas samman till konflikter. Det finns det goda och det finns det onda. Men det känns spännande att karaktärernas roller inte följer det vanliga mönstret där troll och spöken står för det onda.

Allikin och väktarna — På väg bort från sysselsatta väktare

Allikin är en bok om vänskap och att kämpa för varandra, att trotsa rädsla för någon annans skull. Det går att dra paralleller till personer som lever under en obarmhärtig stenkall diktator. Den väldiga Stenkonungen härskar i skogen och låser in de som inte gör som han vill. Han har med sig sina väktare, som följer honom troget. Men de följer honom bara så länge de inte får möjlighet att ta in intryck, så länge de inte får möjlighet att fylla sin själ. Som väktare ses de som obevekliga just eftersom de inte förstår att de kan känna med andra människor. Men med ett finurligt och fantasifullt trollbarns hjälp kan även ett kallt hjärta börja pumpa varmt blod. Boken för också tankarna till rasism och hur vi kategoriserar människor. Stenkonungen låter inte Allikin och flickan leka för att de är av olika sort och fängslar flickan för att hon inte hör hemma i skogen. Men som tur är finns ju Allikin där och gör uppror. Med hjälp av den visa och uråldriga Trädmodern och sitt kreativa tänkande klarar Allikin av Stenkonungen.

Artikeln ”Skräckmästaren Hans Arnold är död” i Dagens Nyheter

Allikin
Text: Runo Lindskog
Illustrationer: Hans Arnold
Förlag: Alla Barns Bokklubb
Antal sidor: 28
ISBN: 9179041159
Köp: Boken finns inte i nyutgåva. Just för tillfället finns det ett par begagnade exemplar på Bokbörsen.
Låna på bibliotek

Rotlöshet och fördomar

Jag skulle vilja lyfta två skönlitterära böcker, skrivna av och en sydafrikansk/brittisk och en zimbabwisk författare, med huvudkaraktärer som stöter på en hel del hinder, men som ändå är långt ifrån svältande offer.

Se tidigare inlägg om den afrikanska offerbilden

Beverley Naidoos bok På andra sidan sanningen börjar i Nigerias huvudstad Lagos. Där bor tolvåriga Sade med lillebror Femi och mamma och pappa. Hennes pappa är en djärv regeringskritisk journalist, vilket kan vara långt ifrån problemfritt i samhället de lever i. Precis i början av boken möter vi Sade mitt i ett hemskt attentat som gör att hennes mamma dör. Kvar lämnas en familj i sorg och vanmakt. Samma dag som Sades mamma blev dödad tvingas Sade och hennes tioåriga lillebror att åka på egen hand till London för att undvika att också de dödas. Tanken är att de ska möta sin farbror där och att deras pappa ska komma då han lyckats ordna ett pass till sig. Men det är mycket som går fel. Sade och Femi hamnar i en väldigt utsatt situation när det visar sig att de måste klara sig helt själva i det nya landet.

De tvingas leva som gatubarn och får uppleva mer mänsklig kyla än vad ett barn någonsin borde få se. När de till slut blir omhändertagna betyder det slutet på en del problem, men också början på nya. Saknaden efter mamman gör sig påmind hela tiden och oron för pappan växer. Dessutom blir utanförskapet och fördomarna ett tungt ok för Sade. I skolan som hon börjar i tror de andra barnen att hon inte kan prata engelska och har vuxit upp fattigt och utan utbildning, bara för att hon kommer från Afrika.

Men den här berättelsen har inte bara hemska delar, utan innehåller en hel del humor. För det är nämligen så att barnen, i all denna utsatthet och krav på ansvar, ändå agerar som barn. Det känns som om det är ett barns erfarenheter, tankar och perspektiv som vi får se ur Sades synvinkel.

När farbror Tunde öppnade dörren hade han en kort kvinna med mangoformade kinder vid sin sida. Hennes klänning och den gröna scarfen som hon hade på huvudet blänkte i ljuset från en lampa ovanför henne. […] Mrs Påfågel! Tänkte Sade. Hon föreställde sig hur en vippa av stjärtfjädrar fälldes upp bakom damen. Hon älskade att hitta på namn på folk.

Rotlös, som är skriven av Tsitsi Dangarembga från Zimbabwe, är något äldre och jag tycker mycket väl att man kan kalla den för en klassiker. Det är en bok som börjar dystert med fattigdom, orättvisor och en stark könsindelning. Men samtidigt lyfter den även möjligheter just eftersom huvudkaraktären strävar efter ett meningsfullt liv, trots att det egentligen finns så mycket som tynger ner henne.

Boken tar sin början i 60-talets Rhodesia (Zimbabwe), som då fortfarande betraktades som en brittisk koloni. Vi möter tjejen Tambu, som visar oss sin del av ett starkt patriarkalt samhälle. Tambu drömmer om att få studera, men eftersom hon är tjej ses det inte som meningsfullt att lägga pengar på hennes skolgång. Men när Tambus bror dör förändras Tambus liv. Eftersom hennes familj vill att något av barnen studerar får Tambu äran att göra det efter broderns död. Tambu älskar livet i skolan och alla böcker. Genom studierna får hon även möjlighet att lära känna sin kusin Nyasha, som har fått möjlighet att studera hela sitt liv eftersom hennes pappa (Tambus farbror) är rektor. Nyasha tar med sig Tambu in i en värld med en helt annan frihet och ifrågasättande av normer.

Men hon kan inte låta bli att känna sig kluven. Tambu vill vara en del av lokaliteten och gemenskapen i den omvärld som hon vuxit upp i. Samtidigt vill hon öka inflytandet över sitt eget liv. Genom Tambus synvinkel ser vi kulturen som tvådelad. Den ena halvan består av hemmets gamla kultur där by- och släkttraditioner bestämmer normerna. Medan den andra halvan beskrivs som en annan värld där utbildning blir en väg ut ur den kvävande strukturen. Men samtidigt lämnar Tsi Tsi Dangarembga en massa frågor efter sig under berättelsens gång. Är skillnaden verkligen så stor mellan den gamla och den nya kulturen och hur djupa rötter har egentligen de patriarkala normerna?

På andra sidan sanningen
Författare: Beverley Naidoo
Svensk text: Peter Törnqvist
Förlag: Natur och kultur
Antal sidor: 252
ISBN: 9789127105973
Köp: jämför priser eller låna på bibliotek

Rotlös
Författare: Tsitsi Dangarembga
Svensk text: Irja Carlsson
Förlag: En bok för alla
Antal sidor: 265
ISBN: 9789172212978
Köp: jämför priser eller låna på bibliotek

Synvilla

Är det ovanligt debutanttätt i år, eller är jag bara mer debutant-intresserad än vanligt? Hur som helst, här är en riktigt lovande författare: Karina Berg Johansson. Hon har skrivit en rysligt spännande ungdomsroman om utanförskap så smärtsamt att enda utvägen är självmord. Den som känner så är Samuel, killen med svart hår, lång svart rock i alla väder och skränande musik i hörlurarna för att slippa ta del av omvärlden. Nu är han på väg till Gotland på klassresa och han tänker inte komma hem igen. Det enda han har kvar att göra i livet är att berätta för Emelie hur han egentligen känner. Om han nu vågar. För vad förväntar han sig egentligen? Emelie är typ populärast i klassen och ihop med Lukas, den där irriterande perfekte killen som Samuel skulle vilja hata, men inte kan hata eftersom han är så förbaskat trevlig – till och med mot honom, ufot, som alla andra ser rakt igenom.

Med på resan är även Ika, som är mamma till Emelie. Hon följer med för att hjälpa till att hålla ordning på ungarna. Officiellt sett, i alla fall. Egentligen hoppas hon på en chans att komma lite närmare Emelie, men det är inte så lätt. Allt hon gör blir fel, fel, fel. Och Emelie är förstås allt annat än förtjust över att ha med mamma på resan.

Bokens två huvudpersoner har gemensamt att de står utanför gemenskapen och att de ser saker som andra inte ser. Samuel vet vem Emelie egentligen är när hon inte visar upp sin fasad mot omvärlden. Ika förstår att de andra vuxna har fel bild av många av ungdomarna, däribland Samuel.

Karina Berg Johansson berättar i sitt debutantporträtt att hennes stora förebild är Stephen King och det är faktiskt inte ett dugg förvånande. Om Synvilla hade varit en sisådär fem gånger så lång hade jag gott och väl kunnat ta den för en King-bok. Skämt åsido, Karina Berg Johansson har skrivit en bok som på sant King-manér är mörk och obehaglig med stor sträckläsningspotential. Ruggigt bra! Läs den!

Smakprov finns här! Karina Berg Johanssons blogg finns här!

Synvilla
Författare: Karina Berg Johansson
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 238
ISBN: 9789129674897
Köp: jämför priser