Demokrati

Demokrati. Ett viktigt ord med stor innebörd. I den här boken lär läsaren sig om vad demokrati betyder och innebär, om dess historia och hur den påverkar Sverige idag. Med hjälp av Rädda barnens ungdomsförbund får vi en lätt genomgång och framför allt peptalk för att unga också kan påverka och att förbundet jobbar för att alla från 16 år ska få rösta.

Sveriges första demokrati, som infördes i någon form 1866, innebar att bara män som tjänade mer än 800 riksdaler om året fick rösta. Det innefattade endast 20 % av männen. 1909 utökades den röstberättigade gruppen män men det fanns fortfarande vissa krav. Först 1921 fick kvinnor rösträtt. Vad händer framöver? Kommer åldersgränsen sänkas?

Boken tar upp yttrandefrihet, motsatsen till demokrati, barnkonventionen och andra lagar som skyddar barn, riksdag, regering och hur val i Sverige går till. Det är inspirerande och informativt och en bra uppladdning inför höstens val när nyhetsflödena kommer översköljas av debatter, löften och kampanjer.


Demokrati
Redaktör: Emelie Olofsson
Serie: Du kan!
Förlag: Hegas (2022)
ISBN: 9789180085083
Antal sidor: 41

Titta 10 djur

En bok vi läst många gånger på sistone är Björn Bergenholtz ”Titta 10 djur”. Han har tidigare gjort serien ”Känn igen 25 xxx” och den här nya serien med bara 10 objekt beskrivs som naturböcker till småsyskonen till dem som läst 25-serien.

”Titta 10 djur” är en mycket enkel faktabok för de allra yngsta. Varje uppslag presenterar ett nytt djur och några få ord om det, till exempel att igelkotten har tusentals taggar eller att grodan gillar att bada. Uppslagen inleds med texten ”Titta!” och det tror jag en liten läsare tolkar som en tittutlek med djuret vilket verkar vara uppskattat.

Min nyblivna 1-åring har kommit krypande med denna bok många gånger sedan vi lånade den på bibblan för några veckor sedan. Mest gillar hon igelkotten och de sticksiga taggarna och hon bläddrar snabbt fram till just det uppslaget. Illustrationerna består endast av ett djur per uppslag, men det är detaljrikt och verklighetstroget vilket jag tycker tar läsaren på allvar. Det här kan bli en första guide till upptäcktsfärder i skogen. Djuren vi möter kan vi se i en svensk skog eller äng men kan vara svåra att få syn på om en inte stannar upp och väntar. Bokens koncept känns bra och Bergenholtz tar det nyfikna barnet på allvar genom fakta och illustrationer. Jag ser fram emot att läsa fler böcker i serien:

  • Titta 10 djur (2020)
  • Titta 10 blommor (2020)
  • Titta 10 småkryp (2021)
  • Titta 10 fåglar (2021)

    Titta 10 djur
    Författare och illustratör: Björn Bergenholtz
    Förlag: Rabén & Sjögren (2020)
    ISBN: 9789129725131

Linneas årsbok

Nu är det midsommartid och det är mycket aktivitet bland både växter och djur. Maskros, klöver, rabarber. Och knölsvan. Tur att humlan finns som har så lång tunga att den når ner till nektarna i rödklöverns djupa blomställning. Nu firar Linnea sommarsolståndet och får smörblomman att räcka hela året.

Linneas årsbok handlar om Linnéa som månad för månad följer och utforskar naturen i sin närhet. I stadsmiljö och närmare naturen. Hon berättar om spännande saker som hon är med om under året. Det är initierat och sakligt beskrivet med stor respekt för läsaren. Hon har en vän med det passande namnet Blomqvist, som har en kolonilott. Han kan mycket om växter, djur och att odla.  Författaren och illustratören berättar en historia med text och vackra lekfulla akvarellbilder. I berättelsen väver de in fakta och kuriosa och en form av interaktivitet. Linnea gör saker som vi läsare också kan göra. Tittar på fåglar, gör nässelsoppa, är sakletare som Pippi Långstrump, gör fläderblomssaft, gör ett herbarium (eller ”bara” torkar blommor), gör en fågelmatare, förbereder lökar o.s.v. Och hon är bra på att lägga märke till hur djur och natur lever och hur olika saker växlar och förändras med årstiderna.

Juli handlar om strandfynd, flaskpost och vilken fläder som har blommor som kan bli till saft. Skördetiden börjar i augusti, i september får vi veta mer om träden i staden och vilket löv som hör till vilket träd. Blomqvist bjuder på en förklaring till varför löven ändrar färg, från grönt till rött och gult, i oktober. Kolonilotten stängs och Linnea ordnar ett vinterrum i november och hon får faktiskt ett svar på flaskposten hon skickade i juli. Det kan bli julklappar och julpynt i december, med delar av sommarens fynd. Allt beskrivs med tydliga förklaringar för den som vill pröva själv. Vem som mår bra av vilket fågelgodis och hur du bäst serverar det beskriver Linnea för oss i januarikapitlet.

 

Växterna vilar, kanske gör vi också,det. Under vintermånaden februari får vi i alla fall bekanta oss med ett djurliv under snön. Våren glimtar i mars, då kommer koltrasten och tussilagon tillbaka. Linnea sår frön inomhus, de växer så det knakar. Några jordnötter planterar hon i en kruka och vårens första fjäril ser hon i April. Nu har vi gått året runt och kommit fram till maj månad och Linnea plockar en blomma, lär sig om dess delar och får använda Blomqvists gamla växtpress. Sist men inte minst får vi läsa om hur man gör om man vill laga en nässelsoppa.

Om man vill veta mer eller resonera och diskutera vidare, till exempel om var Viktoriahuset ligger, Vad är en lejdare, Hur läser man en tabell?  Då finns det en hel sida i slutet av boken med tips. Och man vill veta mer!
(det går förstås också att söka fritt på Google)

 

Denna utgåva är ”En lätt reviderad nyutgåva av den klassiska Linneas årsbok med text av Christina Björk och bilder av Lena Andersson.” Första utgivningen var 1982 med originalform av Lena Andersson och Christina Björk.

 

 

 

 

Författare: Christina Björk
Illustrationer: Lena Andersson
Förlag: Rabén & Sjögren
ISBN: 9789129729177

 

Himlabrand

Kan detta vara årets ungdomsbok?

Jag läste klart Himlabrand av Moa Backe Åstot redan för ett par månader sedan, men blev alltför tagen för att klara av att skriva en recension på direkten. Så den har fått vila. En glimmande pärla som prytt mitt skrivbord och motiverat mig att göra mitt bästa när jag själv skriver. Att en debutant kan ha värkt fram den här boken är närmast chockerande men också väldigt motiverande.

Vad är det då som gör den så speciell? Jag skulle säga att det är en kombination av saker som tillsammans bidrar till bokens storslagenhet, i sin enkelhet. För boken är lättläst även om ytterst vacker.

Språket gnistrar med underbara metaforer och har ett sätt att leka med arktiska naturfenomen för att gestalta huvudkaraktären Ántes tankar och känslor som går in i själen. Dialogen är trovärdig och jag älskar hur samiska ord blandas in utan förklaring, och utan behov av förklaring. Läsaren kanske inte förstår den exakta innebörden men vi förstår andemeningen och orden fördjupar känslan av att ha förflyttats till Jokkmokk och dess närbebyggelse.

Handlingen griper verkligen tag i läsaren. Det är en kärlekshistoria som de flesta kan känna igen sig i. Hur det är att vara tonåring och förälskad och inte veta om det är besvarat. Men utöver en vanlig kärlekshistoria är det här en berättelse om att våga vara sig själv och hitta utrymme för att ta plats i en värld som ser ner på sådana som är som en själv, att våga ta steget fullt ut.

”Finns det homosexuella renskötare?”

Frågan dyker upp när Ánte gör en sökning i början av boken och stannar med honom till dess slut.

För självklart finns de, men då homosexualitet inte är accepterat i traditionella samiska släkter så är det ingen i Ántes värld som är öppet homosexuell. Ánte känner därför att han måste välja mellan att gömma sina känslor och följa sin livsdröm, att bli renskötare, eller att följa i fotspåren av andra samer som inte passat in i könsförväntningarna och flyttat nedåt landet. Ánte vacklar därmed under dilemmat mellan att välja att vara sig själv eller att kunna göra det han älskar.

Bakgrundshistorien. Kanske det mest imponerande – även om det är närmast omöjligt att välja – är hur Moa Backe Åstot väver in historien om det samiska förtrycket i berättelsen på ett sätt som känns fullt trovärdigt för handlingen. Hon har använt sig av berättarknepet att Ánte hittar en bok och läsaren därigenom får ta del av svensk rasbiologi och det samiska förtrycket. Det är dock gjort på ett så snyggt vis att det knepet knappt syns och aldrig känns föreläsande. I stället blandas funderingar runt informationen Ánte hittar i boken med hur den påverkat hans egen familj. Dessa funderingar fördjupas snyggt genom samtal med farmodern och Ántes kusin. Trådarna är så sömlösa att läsaren lär sig nästan utan att inse det, och informationen stoppar aldrig upp läsningen som det annars gärna kan göra utan den tillhör handlingen fullt ut och hjälper till att driva den framåt.

Boken rekommenderas starkt till alla över nio år!

Fotograf: Carl-Johan Utsi, pressbild från Rabén & Sjögren

 


Himlabrand
Författare: Moa Backe Åstot
Förlag: Rabén & Sjögren (2021)
ISBN: 9789129725575
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.

Vem har sagt något om kärlek?

Vem har sagt något om kärlek? av Elaf Ali är ett välkommet tillskott i bokhyllorna som jag hoppas kommer att leta sig in till alla skolbibliotek och vanliga bibliotek men även läsas av yrkesverksamma inom skola, socialtjänst, polis och liknande yrken som arbetar mot hedersvåld och hedersförtryck.

Det är en lättläst bok vilket borde göra den tillgänglig också till barn även om den riktar sig till unga vuxna. Samtidigt är ämnet högaktuellt och skildras på ett pedagogiskt vis som även gör den till en måsteläsning för vuxna.

I boken varvas den personliga berättelsen med lättillgänglig fakta och intervjuer med författarens föräldrar och likaså ett par kusiner. Jag uppskattar speciellt intervjuerna med pappan, hur han utvecklats under åren i Sverige, och hur hans minnen av författarens uppväxt delvis skiljer sig från hennes egna minnen, även om hennes minnen känns mest trovärdiga. För vilken pappa vill komma ihåg att han en gång i tiden var en förtryckare som hotade sin dotter till livet?

Jag uppskattar också layouten med olika ramar runt faktabitarna (svarta) och sidorna med intervjuer (grå-randiga) vilket underlättar att snabbt kunna bläddra igenom och hitta dem. För mig kändes en del av faktasidorna lite för enkla, eller rättare sagt skrivna på ett sätt som reducerar läsaren till någon som inte har någon kännedom alls om bland annat mänskliga rättigheter eller tvångsgifte. Samtidigt tillåter greppet en tillgänglighet för alla. På samma vis känns vissa av anekdoterna i den personliga berättelsen onödiga och texten ibland lite hoppig, men samtidigt hjälper även de styckena till att föra framåt både berättelsen och förståelsen för författarens situation.

Dock kanske en liten varning ska utfärdas, att det här rör sig om en ytterst subjektiv bok där de bitar som passar in i författarens synvinkel är de som inkluderats, även vad gäller de utvalda faktabitarna.

Viktigare är dock att boken tar upp hedersförtryck från insidan och det är en lärdom som jag tror att alla behöver ta del av och det här är en väldigt bra startpunkt.


Vem har sagt något om kärlek?
Författare: Elaf Ali
Förlag: Rabén & Sjögren (2021)
ISBN: 9789129726893
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.