Ett djupt hål i vårt kvarter

Hej!

När jag och döttrarna är på biblioteket och ska leta upp böcker finns det vissa saker som lockar mig mer än andra. En fängslande titel och en bra baksidestext för vuxenböcker. Och när det gäller barnböcker, framförallt bilderböcker, är det nästan alltid illustrationerna som fångar mig. Den här boken var inget undantag.

Här får vi träffa Gunnar, Debbie och Karl-Johan, bokens berättare, när de beger sig till Gunnars pappa Rolands jobb. Beskrivningen av Rolands humör när han är stressad och har bråttom är både träffande och komisk.

Men Roland är inte på kontoret när barnen kommer dit för att lämna luchlådan han glömt hemma. Istället träffar de en grupp chefer som letar efter Roland och ett oväder drar in. Barnen söker skydd i det gigantiska växthuset som ligger bredvid kontoret. Ett växthus som ingen odlat i på flera år.

När de börjar utforska växthuset rasar Gunnar plötsligt ner i ett djupt hål. Vem kan ha gjort hålet, en rekordstor morot? Galna insekter? eller kanske mördarsniglar? Trots att det är läskigt beger de sig ner efter sin vän och väl nere i mörkret hittar de även Roland, ledsen och gråtandes längst in i en tunnel.

Det visar sig att Roland inte alls vill jobba och skynda sig hela tiden, han vill mycket hellre odla i växthuset. Men cheferna väntar där uppe och vill lura på honom ännu mer jobb. Och trots att både barnen och Gunnars mamma kämpar mot cheferna hela natten så går Roland till kontoret igen.

Den här boken är både en rolig och fantasifull berättelse för barnen och en tankeväckande för oss vuxna. För det låter onekligen väldigt stressigt att vara Roland, och det är lätt att se en del av sig själv i honom när han radar upp alla måsten som trumfar hans önskningar. Hela boken har finstämda illustrationer i en stil jag tycker är så underbar. De får mig att tänka på tecknad film, med talande ansiktsuttryck och roliga detaljer.

Ta och sätt dig tillsammans med någon liten favoritperson i ditt liv, sakta ner och läs tillsammans. Släpp lite måsten för en stund, det är du värd.

Hoppas ni har en bra dag.

/Ida

Vill ni se mer av mig hittar ni mig på instagram under @ida_aakesson

Titel: Ett djupt hål i vårt kvarter

Författare Simon Jannerland

Förlag: Bonnier Carlsen

ISBN:978-91-7977-261-1

Prinsessan och pingvinen

Prinsessan och pingvinen är en berättelse om prinsessan Häppy som lever ett liv i lyx, överflöd och tristess. ”De vanliga tror att vi har jättekul, men det har vi inte. Jag skulle mycket hellre vara vanlig och ha kompisar.” Häppy ger sina föräldrar ett ultimatum, hon vil ha en pingvin, annars tänker hon gömma sig under sängen för evigt. Kungen beslutar då att de ska ta sitt skepp och åka till Antarktis och tjänstefolket packar ner hela slottet, dess innehåll och ägorna innan kungafamiljen ger sig av. Resan blir ganska kort men plötsligt har Häppy hittat vad hon söker!

Precis som omslaget avslöjar är det här en rosa-, lila- och guldskimrande saga som sprakar av glädje. Förutom precis i början så är alla figurer så himla glada hela tiden! Katsiaryna Duboviks bilder är på ett sätt enkla och barnsliga men de är också omsorgsfullt och utförligt tecknade och du kan ägna timmar åt att titta på alla detaljer.

Det är ett ganska normativt samhälle som visas där övervägande delen av kvinnorna har långt hår och kjol men det finns också en hel del byxbärare ibland dem. Personalen som hjälper till att bära tolkar jag som män allihop men kungen steker köttbullarna medan drottningen tar rodret på skeppet.

Förutom glädje finns ett underliggande allvar i och med Häppys längtan efter att få vara vanlig och ha vänner. Hennes föräldrar ställer sig helt oförstående då hon badar i saker och de tycker att hon har allt man kan önska sig både materiellt och sällskap i form av 11 husdjur. Den allra sista bilden på hennes tre kaniner och fyra hamstrar är otroligt charmig!

Boken slutar lyckligt för Häppy där slottslivet blir lite mer ovanligt medan hon får känna sig lite mer vanlig. Jag hade gärna sett mer av Häppy ute i ”den vanliga världen där de vanliga bodde” men de får åtminstone tillgång till slottet och barnen får komma och leka så ofta de vill. Det blir en liten smula från de rika till de fattiga och förhoppningsvis starten på en ny era.


Prinsessan och pingvinen
Författare: Eva Susso
Illustratör: Katsiaryna Dubovik
Förlag: Bonnier Carlsen (2025)
ISBN: 9789179795788
Antal sidor: 40
Ålder: 3-6 år
Köp: t.ex. hos Adlibris eller Bokus
Recensionsexemplar från förlaget.

”Jag hatar kaniner och blommor och barn”

 

(Bild lånad från förlagets hemsida)

Den här humoritstiska boken blev snabbt en favorit bland barnen på min förskola. Vi har läst den så många gånger att jag nu nästintill kan den utantill.

”Blommor är så onödiga. De bara står där och försöker se vackra ut. Likadant med fjärilar. Helt meningslösa. De smakar inte ens gott, som papper bara. Jag hatar kaniner och blommor och barn och fjärilar.”

I den här boken får vi till en början inte veta vem det är som tycker alla dessa saker, det finns ledtrådar i bilderna så efter några uppslag kan man börja ana vem som är huvudpersonen i boken. Huvudpersonen har en favorit, det är Tage. Han älskar Tage. Likaså får vi veta att han älskar gamla korvbitar med grus på och döda kråkor. Och saker som luktar bajs och kiss, precis som huvudpersonen tycker att Tage gör. Bilderna i boken är illustrerade från huvudpersonens perspektiv boken igenom fram till sista uppslaget då vi faktiskt får se huvudpersonen för första gången. En hund.

Boken får barnen och mig att skratta vid flera tillfällen. Den ger också mig som högläser boken för barnen, att verkligen få leva mig in i boken och bli den där sura, arga huvudpersonen! Bokens språk kopplar fint an till illustrationerna i boken. Jag tycker också om att boken inte är på rim. Språket känns ärligt och precis som att det faktiskt är hunden som berättar.

Jag älskar titeln på boken, det var den som fick mig att stanna upp vid boken och intressera mig för den. Hur många barnböcker handlar egentligen om att hata något? Att som huvudpersonen i boken faktiskt få säga bu åt saker som man inte gillar, det är så befriande! Det är frigörande att få följa någon som är sur och grinig och är ärlig med vad han gillar och inte gillar. En barnbok som har en huvudperson som hatar barn, och andra saker som andra personer ofta tycker mycket om. Boken spelar på det oväntade och lite förbjudna och det är annorlunda mot väldigt många andra barnböcker.

 


Jag hatar kaniner och blommor och barn
Författare: Per Nilsson
Illustratör: Lisen Adbåge
Förlag: Rabén & Sjögren
ISBN: 9789129706680
Antal sidor: 32
Ålder: 3-6 år

Vem drack upp sjön?

Vem drack upp sjön? av Masoud Gharehbaghi  är en bilderbok som tilldelades en silverstjärna i årets Peter Pan-pris och handlar om en liten familj som åker på utflykt till en sjö. När familjen kommer fram är sjön dock mycket mindre än vad de väntat sig, den har krympt! Barnet i familjen ställer den mycket rimliga frågan: ”Vem har druckit upp sjön?” En mängd förslag ges. Kanhända var det tigrar? Eller något annat djur? Eller var det solen som torkade ut sjön? Nej, det visar sig vara något helt annat som har slukat sjön, något på samma gång mer svårbegripligt och skrämmande.

Motorn i berättelsen är det nyfikna barnets forskande och påhittiga sinne som inte ger sig förrän frågan om sjöns öde besvarats. Uppslag med barnets frågor varvas med uppslag med föräldrarnas svar. Berättelsen blir således en dialog mellan föräldrarna och barnet om vad som kan tänkas ha gjort att sjön har krympt. Genom ett enkelt språk och bilder som på ett effektfullt och effektivt sätt laborerar med storlekar är Gharehbaghi barnperspektivet trogen.

 

Elefanten är stor…
…men jämfört med sjön är elefanten liten.

Berättelsens dialog drivs av barnets oskyldiga nyfikenhet och upplevs i större delen av boken som närmast lekfull. Detta innebär dock att den allvarliga ton som plötsligt slås an då barnet slutligen får sitt svar blir desto mer påfallande. Bokens slut är tankeväckande och också lite otäckt. Min misstanke är dock att det är vi vuxna som kommer bli mest rädda! Boken slutar dessutom med ett direkt och nästan konfrontativt tilltal till läsaren: ”Så, nu när vi hittat monstret som druckit upp sjön, vad ska vi göra för att stoppa det?”

Gharehbaghi gestaltar barnets perspektiv.

Ja, så vem var det egentligen som drack upp sjön? Läs boken för att få reda på svaret! Eller ta dig alternativt en titt i badrumsspegeln nästa gång du tvättar händerna.


Vem drack upp sjön? 

Författare och illustratör: Masoud Gharehbaghi
Förlag: Opal (2025)
ISBN: 9789172267206
Antal sidor: 32
Ålder: 0-3 år
Köp t.ex. hos Adlibris eller Bokus

Tänk om jag var…

 

Idag vill jag slå ett slag för leken och för att kunna låtsas vara något man inte är. De här två böckerna som är gjorda av Marielle Karlsson bjuder verkligen in till fantasi och lek:

(Bild lånad från Polyglutt)
(Bild lånad från Polyglutt)

 

 

 

 

 

 

 

Båda böckerna utgår från ett barn som funderar på hur det skulle vara att vara någon eller något annat, en traktor, ett lejon, en dinosaurie, en rymdraket, en båt.

(Bild lånad från Polyglutt)
(Bild lånad från Polyglutt)

Varje uppslag i böckerna bjuder in till funderingar och många samtal. Om du skulle vara ett djur, vilket djur skulle du då vara? Om du var en leksak, vad skulle du vara då? Frågorna och fantasin fortsätter även efter att böckerna är slut. Hur skulle det vara om jag som är höjdrädd skulle vara ett flygplan? Hur skulle det kännas, vart skulle jag flyga?

Båda böckerna avslutas med en mening i still med: ”Att vara jag är allra bäst”. Ett fint sätt att knyta ihop böckernas innehåll tycker jag. Det är roligt att fantisera och leka och låtsas vara någon annan, men ändå skönt att sen få vara sig själv.

Böckerna är dessutom på rim och illustrationerna får mig och barnen jag läser med att skratta!

 


Tänk om jag var… ett fordon!
Författare: Marielle Karlsson
Illustratör: Marielle Karlsson
Förlag: Idus Förlag (2015)
ISBN: 9789175773056
Antal sidor: 32
Ålder: 2-6

Tänk om jag var… ett djur!
Författare: Marielle Karlsson
Illustratör: Marielle Karlsson
Förlag: Idus Förlag (2017)
ISBN: 9789175775029
Antal sidor: 32
Ålder: 2-6