Älgpappan

Titeln till trots handlar Älgpappan om livet och relationer, främst relationen mellan Skruttens föräldrar.

Pappan, eller älgen, vill alltid ge sig ut i skogen.

 

 

Barnet är berättaren. Hen kallas Skrutten. Hen berättar med stor kärlek om pappan som rör sig som en älg, att älgar behöver mycket plats att röra sig på och om en mörk tjärn som älgen brukar dricka vatten ur. Hen berättar hur pappan luktar av kåda och ofta vänder sig mot dörren som för att han vill tillbaka till skogen. Och pappan har berättat om tjärnen, mossen, blommorna och fåglarna som finns där i skogen. Skrutten förklarar:

En älgpappa älskar att vistas i skogen så mycket att han ofta glömmer bort sina barn och barnets mamma som väntar där hemma …

… inte för att vara dum, utan för att när älgpappan förvandlas helt och hållet till älg då tänker han som en älg …

 Att få äta kall mat för att de väntat är svårt för Skrutten och mamman. Särskilt för mamman som inte förstått att det bor en livs levande älg inuti pappans kropp, berättar hen vidare. Skrutten däremot förstår hur det ligger till och hen vill inte höra grälen som uppstår. Hen tycker inte att människor och älgar borde bli kära i varandra.

En kväll ger sig pappaälgen ut fastän det stormar. De har samlats för att spela spel och har tända stearinljus eftersom strömmen gått. Pappan är knappt närvarande och till sist ser Skrutten att en älgklöv har börjat växa ut genom ett hål i pappans strumpa. Mamman och pappan grälar. Skrutten spionerar och beskriver det som händer med att mamman skriker och hur pappan stegvis förvandlas. Han vankar omkring på ben som blir längre och längre och kliar sig i huvudet där älghornen snart kommer att växa ut.

Innan pappan går ut i stormen kramar han om mamman, som är arg för att han vill gå. Han viskar – Förlåt … – Jag visste inte att det skulle bli så här.

Som läsare uppfattar jag att berättelsens fokus framförallt ligger i relationen mellan pappan och barnet. Mammans karaktär får litet utrymme. Barnet ser och förstår det som inte talas direkt om. Barnet vill hjälpa pappan och hen tar ett ganska stort ansvar för hur familjen mår.

Historien slutar med att vi får se pappan leva som älg i skogen och Skrutten är och hälsar på eller snarare tittar till älgpappan. Känslan det ger mig är ensamhet och lite sorg. Och det sägs inte så mycket om hur det är för Skrutten att vara utan pappa. Men hen berättar att: Mamma är inte lika arg längre och skrattar oftare.

 

 

Skildringen förmedlar att Skrutten och mamman nu har det bra. Jag blir osäker, men det känns i alla fall som att det är bättre. Och det är väl precis så det kan vara i verkligheten.

 

Boken är fint illustrerad med många vackra och gripande akvarellmålningar. Hela historien har en trolsk stämning, i det närmaste som att den utspelar sig i en drömvärld eller någonstans mellan dröm och verklighet. Symboliken är ibland lite udda och vi får också läsa och höra om sådant som är och sådant som snuddar vid magi.

 


Älgpappan
Författare: Lisa Fransson
Illustrationer: Helena Egerlid
Förlag: Kikkuli Förlag
ISBN: 9789188195630
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Tack till förlaget för recensionsex!

Söndagstrean: Berättelser med barn och djur ur författarens liv

Varje söndag tipsar vi om 3 barn- och ungdomsböcker på ett speciellt tema. Sedan vill vi gärna ha era tips!
Skriv på din blogg, instagram eller i en kommentar. Tagga gärna @barnboksprat och #barnbokspratssöndagstrea så att vi hittar dina tips.

barnboksprats-söndagstrea-279x300Idag vill vi tipsa om tre böcker av författaren Åke Eriksson.
Han var skribent och tecknare men benämnde sig själv som konstnär, vilken han också var utbildad till.
Åke Eriksson var skämttecknare i tidningar och skrev historiska böcker men han skrev och illustrerade också barnböcker som var helt sprungna ur hans familjeliv med barn och djur.

 

Jojje handlar om relationer. Ja inte intellektuella relationer men om jämförelser mellan vem som är störst, minst, argast, gladast och liknande begrepp. Boken är tydligt skriven ur barnets perspektiv och beskriver klarsynt och leklystet sådana saker som kan vara svårt för barn att få grepp om.

Till exempel: Jag är yngre än mamma – men mormor är äldre än mamma.

Eller en relation som detta uppslag får illustrera.

Här kommer August. Jag är större än August – men jag är mindre än Frasse.

 

 

Jojje går vilse handlar om tid och rum, framförallt på det sätt som ett barn kan uppleva det. Jojje får inte leka i storskogen. Men en dag fladdrar en fjäril förbi. Jojje måste följa efter. Den är ju så vacker. Han hinner inte med när fjärilen flyger, men efterhand upptäcker han i stället det ena efter det andra som han vill titta på och utforska: En kulle, en blomsteräng, en bäck, en ekorre och så vidare. Plötsligt börjar det bli mörkt runt omkring honom. Nu blir berättelsen lite läskig. Men vem kommer inte där och hittar Jojje när det är som allra ensammast och vilsnast? Det är hunden Wilma som är med ute och letar efter honom.

Jag har väl varit borta ett år eller så? Frågar Jojje. Inte riktigt varar pappa, men fyra timmar är mycket nog!

Illustrationerna bidrar med målande bilder och tillsammans med texten skapar de en medryckande berättelse i vardera boken.

 


Jag,
Oskar, Ada och lille Kurt är en bok med elva korta kapitel från Stora Biblioteket … för barn som tycker om stor stil och många bilder.
Miss, Oskar Ada och lille Kurt är fyra katter. Historien berättas av Miss som bodde ensam med husse innan de andra flyttade in. När husses dotter flyttade till en lägenhet i stan så blev de fyra katter. Hunden Wilma bor också i huset. Redan på första sidan anar man att här kommer det att bli vilda upptåg och äventyr. Detta är en historia med fart i som är berättad med glimten i ögat. Alla karaktärer får sig en släng av kritik för hur de beter sig sinsemellan, men deras fördelar beskrivs också. Som väl är slutar allt gott och Miss konstaterar:
… hur det än är, vi är alla olika och kan ha lite svårt för varandra ibland, men vi är i alla fall samma gäng – och det känns bra att veta.

Jag har fått låna de här fina barnböckerna av en vän som är närstående till författaren. Det är jag mycket glad för. Tack Mia!

 


Jojje
Författare: Åke Eriksson
Illustratör: Åke Eriksson
Förlag: Natur och Kultur, Fripress
ISBN: 9127022935
(Info hos Bokus)
Vi slår ett slag för återbruk: Låna boken på biblioteket eller köp begagnad


Jojje går vilse
Författare: Åke Eriksson
Illustratör: Åke Eriksson
Förlag: Natur och Kultur, Fripress
ISBN: 9127023095
(Info. hos Bokus
Vi slår ett slag för återbruk: Låna boken på biblioteket eller köp en begagnad


Jag, Oskar, Ada och lille Kurt
Författare: Åke Eriksson
Illustratör: Åke Eriksson
Förlag: AWE Gebers
ISBN: 9120101511,9121135436
(Info hos Bokus)
Vi slår ett slag för återbruk: Låna boken på biblioteket eller köp en begagnad

Brumfällan

 

Brumfällan är en bok som överraskar. Boken innehåller, trots den faktaliknande underrubriken  – en liten bok om Hi-Fi, en fyllig historia. Författaren väver in fakta i en vardagsberättelse som känns både trovärdig, varm och fantasifull.

 

På insidan av pärmarna finns förklarande bilder av tekniken som är med i berättelsen. En grammofon, en pickup, en förstärkare, ett slutsteg med mera. Texten är relativt liten och har ett enkelt snitt och det är ganska mycket text. Faktaspäckad eller inte, det är en fin liten historia.

Berättaren heter Lollo och går på förskola. Hon berättar att pappa har en stor och fin stereo och att de älskar att lyssna på musik och att dansa hemma familjen. Pappas kompisar kommer på besök och de kopplar in en stor sladd som de alla först vill titta på och känna på.
Nästa morgon sitter pappa i vardagsrummet.
– Jag förstår inte, var kommer allt brum ifrån? muttrar han.

Lollo förstår att något är fel med stereon och bestämmer sig för att prata med Albin på förskolan om det. Albin gissar att det är brumtroll som har flyttat in och knaprar på sladdarna. Hur ska de bli av dem?
-Det finns bara ett sätt. Vi måste bygga en brumfälla!
Fantasin flödar och de börjar bygga en fälla hemma hos Lollo. För det  behöver de tekniklego som Albin har med sig men också en skål med vatten och en skatt som trollen ska få trollen att gå i fällan. Det går ganska bra att bära in vattnet och de hittar en guldglänsande skatt att locka trollen med. Nu är det bara att vänta på att kunna lägga de fångade brumtrollen i en burk.

När pappa kommer hem är Lollo ivrig att berätta, men pappa blir sträng och bär ut vattnet och lägger tillbaka skatten, som var hans fina pickup (nål till skivorna man spelar på grammofonen). Sedan säger pappa vänligt att det som brummar inte är några troll utan något som låter ur högtalarna och fortsätter med en lång förklaring som Lollo och mamma inte förstår.

Sedan testar de alla tre att lyssna efter brummet medan pappa söker efter felet. Mamma och Lollo tröttnar. Lollo vill dansa i stället och lyssna med guld-pickupen.

När pappa bytt pickup och sätter på stereon är brummet borta. Pappa behöver bara tänka lite till och skruva med pickuperna. Pappa är så glad att han låter Lollo trycka på knappen på stereon. Lollo hämtar mamma som gått till sin ateljé för att måla. Äntligen får de dansa!

Vi blir glada av att läsa och höra om personerna och händelserna i berättelsen. Och jag tror det beror på entusiasmen, framförallt till Hi-Fi, till familjen  och till vardagen, som framträder i berättandet.


Brumfällan
Författare: Andreas Svalander
Illustrationer: Emma Svalander
Förlag: Emmagjort
ISBN: 9789198477832
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Tack för recensionsexemplar från förlaget

Fiser fiskar?

 

Det här är en faktabok med glimten i ögat och underrubriken En kortfattad guide till djurrikets väderspänningar.

En forskare fick frågan om huruvida ormar fiser. Hon hade inget svar på det. Då ställde hon frågan till sitt vetenskapliga nätverk på Twitter, där uppstod en livlig diskussion under hashtaggen #DoesItFart. Det hela växte till att samla fakta och här har vi nu en bok om att släppa väder.

Förutom vem som fiser får vi veta sådant som att det finns över 4000 arter av gråsuggor!

Gråsuggorna fiser inte tekniskt sett men har något författarna beskriver som: … en imponerande gasutsöndring.
Intressant nog har studier visat att gråsuggor i första hand utsöndrar dessa gaser under dagtid i korta omgångar på några få minuter, men utsöndringen kan också pågå så länge som i en timme eller mer – vilket nog måste klassas som en av de längsta nu kända ”fisarna” djurriket har att erbjuda.

Varje djur som beskrivs har en egen sida med en inramad text. Under rubriken (som är djurnamnet) anges djurets vetenskapliga namn och därunder finns en underrubrik som besvarar frågan om djuret fiser. Det finns också en beskrivning av hur boken kom till, vad en fis (vetenskapligt ord: flatulens) är och att de medverkande ekologerna och zoologerna här ägnar sig åt flatologi, det vill säga att studera fisar.

För vissa djur eller arter saknas klargörande forskning om flatulens. Men vi får mycket fakta ändå. Då kan det handla om ett historiskt perspektiv, zebrornas ränder, vad och hur djuren äter, deras levnadsvillkor, människans påverkan på djurets fortlevnad, och vad som kan vara

”ren goja”; istället har papegojorna härmat ljudet av människofisar- vilket betyder att alla fisar du hör från en papegoja kommer från deras mun, inte från deras kloaköppning.

Med fakta om karpens fisande står det klart att ”fisa bör man, annars dör man”.

Karparna kan bli så fulla av gas att deras tarmar spricker eller så att de stiger mot vattenytan. Där kan de ligga illa till och bli fångade av fiskjagande fåglar. Författarna konstaterar därmed att … även om detta släkte fiser skulle de må bra av att göra det oftare …

 

Det är fint flyt i berättandet trots att texten är faktaspäckad. Genom hela boken är många av de omtalade djuren skildrade med fina och lustfyllda, tecknade bilder. Språket ställer vissa krav på läsaren och jag hittar inte någon uppgift om tänkt målgrupp. I slutet presenteras dock en ordlista som kan vara till hjälp, samtidigt som den bistår med ännu mer fakta för den kunskapslystna.

Jag tycker det är roligt att läsa den här boken Den slår an en ton av både humor och allvar. Och med det tydliga upplägget den har behöver du inte läsa den från pärm till pärm för att få ut något av den. Det är enkelt att läsa just så mycket som du eller lyssnaren vill ha svar på eller har lust till. Hur du än gör är det givande läsning.


Fiser fiskar? : en kortfattad guide till djurrikets väderspänningar
Författare: Nick Caruso & Dani Rabaiotti
Illustrationer: Ethan Kocak
Förlag: Forum
ISBN: 9789137153995
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Tack till förlaget för recensionsexemplar!

 

En del av allt

En läsa-lyssna-göra-uppleva-bok som kopplar ihop hur du kan förnimma ljud och aktiviteter i din kropp med intryck av omvärlden till något som hör samman. Allt från det som är du och uppfinningar till stjärnor och surrande bin.

Författaren ställer och väcker frågor. Texten är ibland rena övningar som går att göra här och nu. Tanken är att man ska göra dem under tiden boken läses eller lyssnas på. Syftet med boken är som det står på framsidan Mindfulness för barn.

Förutom uppmärksamheten på den egna kroppen ger den här boken en möjlighet för barn att lägga märke till och förstå några saker som speglar samspelet mellan människa och natur.

Varje gång du andas in fyller du lungorna med nyttigt syre från växterna. När du andas ut ger du växterna sådant de behöver för att må bra.

Utan att tänka på det samarbetar du och växterna precis hela tiden.

Även om innehållet är konkret finns en abstrakt dimension som jag uppfattar kan vara svårare för barn att ta till sig. Det konkreta är spännande på det sättet att vi nog inte så ofta talar om, tänker på eller läser om det i en barnbok. Men det nyfikna barnet jag läser tillsammans med ställer frågor om den fakta som utelämnats i text och bild. Till exempel vad det är växterna mår bra av, som jag andas ut.

Jag tror att ett nyfiket barn får sitt lystmäte tillgodosett av att få ta del av denna bok. Men även om det i text och bild finns ett berättande är detta inte en klassisk berättelse. Barn som är vana eller helt enkelt trivs med att stanna upp och fundera uppskattar nog denna bok mer än de som förväntar sig en historia att följa. I bilderna finns mycket att titta på och prata om. Med sin originalitet är de ett målande komplement till texten. Fantasin flödar upplever jag.

Parallellt med att inspirera till fokus på dig, din kropp och allt omkring dig, ges inspiration till att tycka om dig själv. På sista sidan poängteras det som titeln antyder. Att Du är en viktig del av allt. Författaren gör heller ingen hemlighet av de abstrakta inslagen: Från baksidestexten … får barn på ett lekfullt och harmoniskt sätt känna in universum och reflektera över sig själva som en del av allt runtomkring.

En del av allt kom ut i mars 2019. Kanske vill du även läsa om författarens tidigare bok En känsla av mig som kom ut 2018.


En del av allt : mindfulness för barn
Författare: Anna Bjärkvik
Illustrationer: Caroline Midbeck
Förlag: Ehrlin Publishing
ISBN: 9789188375544
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Tack till förlaget och författaren för recensionsexemplar!