Emma AdBåge gör det igen! Med bilderboken Påsen visar hon ännu en gång sin skicklighet i att träda in i barns huvud och skriva om sådant som kanske verkar vardagligt för den vuxna läsaren, men som är ytterst viktigt från ett barns perspektiv.
Precis som i Såret (2022) och Augustprisvinnande Gropen (2018) väver AdBåge en skicklig balans mellan vad som berättas i text, vad som visas i bild och vad som berättas genom det osagda, mellanrummen. Jag skulle säga att hon i Påsen tar denna förmåga att väga varje ord och illustrerad detalj på guldvåg ännu ett steg längre genom att hon låter ett helt uppslag mot slutet bestå endast av två illustrationer, medan det följande uppslaget (bokens sista) innehåller ett endaste ord, ”Sådärja!”. Och det räcker mer än väl.

De enkla bilderna i AdBåges distinkta naiva, men mycket expressiva, stil engagerar läsaren att nyfiket vända blad. Igenkänningen är stor och även mina större barn, på 8 och 10 år, skrattar i förståelse när bokens syskon hämtar påsen och tömmer den på allt det superviktiga som föräldrarna har städat bort, som två extralock, en gammal snusburk, en minipenna från Gotlandsbåten som inte längre fungerar och, det värsta av allt, Kussivrå!!! Ett vedträ som påminner om en bebis.

Som vuxen känner man igen sig i föräldrarnas resignation inför allt arbete de har lagt ner var för intet. Men AdBåge stannar inte där utan smyger sedan in en vändning även för de vuxna karaktärerna genom att barnen hittar mammans älsklingsnagellack i påsen. Vilket ger ett viktigt perspektiv för alla läsande åldrar: Det är inte bara barn som bryr sig om gamla saker av sentimentalitet, även vuxna tänker likadant, bara att de saker vi vill hålla fast vid är olika de barnen har fäst sig vid.

De murriga färgerna, som även de påminner om Gropen och Såret, gör att berättelsen känns vardagsnära och mycket realistisk. Samtidigt tappar den aldrig i spänning utan har hela tiden ett fint framåtdriv.
Det här är en perfekt bok att högläsa, skratta åt, älska och läsa om och om igen.
Påsen
Författare & Illustratör: Emma AdBåge
Förlag: Rabén & Sjögren (2025)
ISBN: 9789129748512
Antal sidor: 32
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.

Det finns böcker som blir som små världar – sådana man vill stanna kvar i, bläddra fram och tillbaka och upptäcka på nytt. Vampyrfarfars berättelser av Mauri och Tarja Kunnas (1991) är precis en sådan bok.


I en serie särskilt riktad till de som går i förskolan finns en samling berättelser om kompisar och en om naturen. Upplägget för samlingarna är att de innehåller fyra tidigare utgivna böcker i ämnet. Berättelserna har några (eller många) år på nacken och det här känns som ett roligt sätt att återupptäcka sådant som kanske inte står främst på bibliotekets hyllor eller ens säljs längre i bokhandlar. Samtidigt finns det fler berättelser i de respektive ämnena som hade kunnat lyftas istället för klassikerna.


