En serie genom tiden – ”Häxön” och ”Gruvraset”

Tänk om vi fick möjligheten att resa bakåt i tiden för att se hur människor levde? I serien ”Genom tiden” får vi följa med syskonen Saga och Emil genom olika svindlande historiska äventyr som utspelar sig runt om i Sverige under ett och samma sommarlov då de är på resande fot genom landet med sin mamma.

Seriens två första böcker utspelar sig på ön Blåjungfrun och i Sala silvergruva och saker och ting blir inte som de först hade trott att de skulle bli.

Häxön - Blå Jungfrun
Bild från Speja

”Häxön – Blå Jungfrun”
Historien berör häxjakten som många kvinnor föll offer för och som var som värst under 1600-talet.
Berättelsen börjar med att Sara, Emil och deras mamma har anlänt till ön Blåjungfrun i Kalmarasund och lyssnar till guidens berättelse om hur klippan på ön sägs ha använts som landningsbana för häxor. Det sägs att det var hit till den blå ön som häxorna kom för att dansa med djävulen. Plötsligt får syskonen syn på ett flickväsen bakom en klippa som ber dem följa med för att hjälpa till med en viktig sak. Syskonen känner sig först illa till mods men deras fötter kan inte röra sig åt något annat håll än den som pekas ut av Ran, som väsendet heter. Enligt nordisk folktro var Ran ett sjörå, ett slags vattnets ande, vilket gör valet av namnet passande då det handlar om ett äventyr som äger rum på en ö.
Saga och Emil förs mot en grotta där de hittar en kvinna som har blivit anklagad för att ha utövat häxkonster. Efter ett nervkittlande äventyr med nya bekantskaper och nyvunna kunskaper om historiska företeelser, lyckas syskonen ta sig tillbaka till deras mamma och guiden som just ska avsluta den guidade turen.

Gruvraset - Sala Silvergruva
Bild från Speja

”Gruvraset”
Berättelsen lyfter gruvdriften i Sverige och det slitsamma arbete som det innebar för män, kvinnor och barn.
När Sara, Emil och mamma är på väg ner i Sala silvergruva vill syskonen inget hellre än att bada och göra sådant som är mer normalt att göra under ett sommarlov. Men de blir snabbt upptagna med alla sägner och ritualer som finns knutna till silvergruvan och som guiden berättar om. De blir uppmanade att varken vissla eller svära i gruvan. Innan de påbörjar sina 370 steg rakt ner i berget måste de knacka tre gånger på bergsväggen för att därigenom be om lov av gruvfrun att få stiga in i gruvan. Väl nere i bergets djup blir det plötsligt mörkt och de tappar bort sin mamma och guiden. De står själva kvar i mörkret och ropar efter de andra men inget svar. Plötsligt ser de ett ljus närma sig i tunneln och ett litet pojkväsen påkallar deras uppmärksamhet. De kan inget annat än följa ljuset och pojken som visar sig heta Kobol. En kobold ansågs vara ett väsen som bland annat levde i underjorden.

Plötsligt börjar Kobol att vissla och trots att syskonen vädjar till honom att sluta fortsätter han. Så hörs ett muller som om gruvan rasar samman. Saga och Emil tar skydd men Kobol försäkrar dem att det inte är någon fara. Han vädjar till dem att följa med mot ljudet av vad som verkar vara snyftningar. Efter några spännande händelser lyckas syskonen, andfådda och medtagna hitta sin mamma och guiden.

Varje bok avslutas med fakta om dåtidens företeelser och händelser kopplade till de platser där varje berättelse utspelar sig. Där finns även en beskrivning om de väsen som läsaren stöter på under berättelsernas gång.

Jag rekommenderar varmt dessa böcker för läsare (oavsett ålder) som vill resa tillbaka i tiden och uppleva Sverige genom äventyr och historiska skeenden.

Titel: Häxön: Blå Jungfrun
Författare: Anna-Karin Karlsson
Illustratör: Johanna Arpiainen
Utgiven: 2020
Antal sidor: 86
Kategori: 6-9 år
Förlag: Speja
ISBN: 9789188167521

Finns att lånas på bibliotek och köpas på nätet.

Titel: Gruvraset: Sala Silvergruva
Författare: Anna-Karin Karlsson
Illustratör: Johanna Arpiainen
Utgiven: 2020
Antal sidor: 86
Kategori: 6-9 år
Förlag: Speja
ISBN: 9789188167538

Finns att lånas på bibliotek och köpas på nätet.

Det svarta regnet

Det svarta regnetVåren 2019 utlyste förlaget Bonnier Carlsen en tävling för att hitta ”nästa stora berättare för åldern 7-12 år”, och vinnaren blev debutanten Stina Nilsson. Från början var den dystopiska berättelsen egentligen ett filmmanus som hade blivit liggande i flera år. Men i och med en skrivarutmaning blev det alltså en bok av det hela; Det svarta regnet som kom ut i handeln för ett par veckor sedan.

Handlingen utspelar sig i en grå och dyster framtid där de två flickorna Liv och Frida bor i ett slitet hus tillsammans med sina föräldrar. Pappan spenderar all sin tid i sovrummet eftersom hans kropp (enligt mamman) blivit övertagen av en demon som gör honom sjuk och alldeles svartfläckig. Flickorna får inte gå in till honom då han kan vara farlig för dem. Ända sedan de var små har de fått höra att världen blivit förstörd av elaka trollkarlar, och när det regnar så är det ett hemskt, giftig svart regn som faller och som framförallt barnen måste akta sig noga för.

I början av berättelsen ger sig den näst sista familjen av från platsen där de bor, och Liv längtar efter den dag när hennes familj också kan följa efter. Det finns en dröm om ett bättre liv någonstans långt borta; de har hört talas om en ö i havet dit de vill försöka ta sig. Liv lever på det hoppet medan hon, mamman och lillasystern kämpar varje dag för att överleva genom att samla växter och grönsaker, jaga och hugga ved. Men, det mesta de odlar ruttnar i den otäcka jorden och särskilt många djur finns det inte kvar i skogen att jaga. Det blir svårare och svårare att överleva.

En dag händer det som inte får hända; pappan har blivit livsfarlig och mamman gör det enda hon kan göra i den svåra situationen…

Ungdomsdystopier är en genre som jag generellt brukar tycka väldigt bra om, så jag hade ganska höga förväntningar på boken. Men, jag får inte riktigt ihop det här med trollkarlar, demoner, krig…Jag får känslan av att det har inträffat en klimatkatastrof, något som dock inte framkommer i berättelsen. Och vad är det egentligen för sjukdom som drabbat människorna? Jag hade velat veta mer! Dock läsvärd och med en gnutta hopp ändå till slut, utan att avslöja hur det går för familjen…


Det svarta regnet
Författare: Stina Nilsson
Förlag: Bonnier Carlsen (2020)
ISBN: 9789179753832
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Gulliga lillebror

Dorran har fått en lillebror. Alla säger att han är jättesöt men Dorran tycker inte alls att han är kul. Särskilt inte eftersom deras mamma bryr sig mest om lillebror. Nu får det vara nog! Om Dorran lånar lillebrors napp och tar på sig en tröja hon hade när hon var bebis kanske mamma ser henne också?

Att få ett syskon kan vara en stor omställning. Från att ha fått all uppmärksamhet till att behöva dela den med någon annan, någon som behöver mer hjälp och har svårt att uttrycka vad han vill. Till mammans frustration återvänder Dorran till bebisstadiet precis den morgonen när mamman och lillebror måste skynda till BVC. Varför får lillebror ensamtid med mamma medan Dorran blir lämnad på förskolan? Boken släpper fram Dorrans avundsjuka och ilska mot förändringarna. Vi ser även mammans frustration och känsla av otillräcklighet. De starka känslorna är befriande, de får ta plats och tas på allvar.

Gulliga lillebror har ett normkreativt tänk vilket visas främst genom bilderna. Mamman verkar inte ha någon partner, på hennes armar syns för bilderboken sällsynta tatueringar och benen är naturliga orakade. De färgglada och väl tilltagna illustrationerna hjälper till att uttrycka de starka känslorna. Bilderna tar stor plats vilket passar bra för den tittande läsaren. Jag gillar boken och skulle gärna rekommendera den till blivande storasyskon i 3–6-årsåldern.

Recensionsexemplar från förlaget.


Gulliga lillebror
Författare: Moa Eriksson Sandberg
Illustratör: Mari Ahokoivu
Förlag: Rabén & Sjögren, 2019
ISBN: 9789129710748
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Sonja och julen

Förberedelserna inför jul är i full gång, så även hos familjen Larsson. Fast de gör på sitt eget sätt: Granen hugger de i skogen bland de som ska gallras ut, chokladkalendern köper de några dagar in i december och på fritids håller Sonja på med en julklapp till sin pappa. Hoppas bara han inte glömt bort att han ska komma på julafton…

Tomte, önskelista, paketkalendrar, tindrande ögon och förväntansfulla barn. Det finns många idealbilder kring julen, men för många blir det svårt när ekonomin är begränsad. Sonja bor ihop med sin mamma och sina syskon (alla pappor verkar ha stuckit), och även om de inte kan köpa allt de önskar, hindras de inte från att julmysa! De gör det bara på sitt eget sätt.

Gordan, Nordin och Röstlund fokuserar på mångfald, både vad gäller karaktärer, familjesammanställning och julfirande. Dessutom uppmuntrar de till att tänka själv, vara fantasifull och göra det bästa av situationen. Jag hoppas det här kan bidra till en förståelse för att alla inte kan fira den där idealjulen, men samtidigt till ett vänligare tänk kring julen: mindre konsumtionshets och mer tid för nära och kära.

Förutom ett tydligt fokus på jul och vinter finns flera vardagliga tankar. Sonja funderar en del på sin och syskonens pappor. Hon längtar efter sin, men är samtidigt orolig för att han ska missa julafton. Här finns något fint och sårbart.

Sonja och julen har så mycket jag gillar. En enkel, mysig jul- och familjestämning ligger mellan bladen, och de mjuka, livfulla illustrationerna bidrar fint till det. Sonja är en fin karaktär och jag hade gärna besökt hennes familj. Bra högläsning i väntan på julen, oavsett hur den ser ut.


Sonja och julen
Författare: Kajsa Gordan och Sofia Nordin
Illustratör: Caroline Röstlund
Förlag: Rabén & Sjögren
ISBN: 9789129703436
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Jag hämtar nappen

Micke ska passa Mannes lillasyster Titti en kort stund. Men det är inte så lätt. Det kvittar vad Micke gör, Titti bara skriker!

Får jag börja skriva om slutet? Ja? Tack. Boken slutar nämligen väldigt plötsligt. Det finns liksom inget regelrätt slut. Jag kände mig ganska snopen när jag läst ut boken, men samtidigt är det ganska roligt. Om vi bläddrar tillbaka till början får vi en snabb inblick, bara några minuter, i Mickes liv, men ändå tror jag många, både barn (storasyskon) och föräldrar, kan känna igen sig. Det är inte alltid lätt att förstå små barn som inte kan prata eller är så bra på att uttrycka sig på andra sätt. De skriker, men varför? Är de hungriga, trötta, uttråkade, vill de ha uppmärksamhet eller ny blöja? Micke gör allt han kan, men det verkar inte hjälpa.

Det finns en detalj i övre vänstra hörnet: Manne och toalettdörren. Illustrationen är väldigt liten och lätt att missa, men den har trots det en ganska stor betydelse för Micke och storyn. Jag gillar denna detalj, det känns finurligt och ett typiskt exempel på Lindenbaums humor. Något annat hon brukar jobba med är ljud. Om en högläsare läser med inlevelse tror jag detta kan bli en favorit för många barn, särskilt storasyskon. Och även föräldrar.


Jag hämtar nappen
Författare: Pija Lindenbaum
Förlag: Bonnier Carlsen (2015)
ISBN: 9789163879227
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris