Vem drack upp sjön? av Masoud Gharehbaghi är en bilderbok som tilldelades en silverstjärna i årets Peter Pan-pris och handlar om en liten familj som åker på utflykt till en sjö. När familjen kommer fram är sjön dock mycket mindre än vad de väntat sig, den har krympt! Barnet i familjen ställer den mycket rimliga frågan: ”Vem har druckit upp sjön?” En mängd förslag ges. Kanhända var det tigrar? Eller något annat djur? Eller var det solen som torkade ut sjön? Nej, det visar sig vara något helt annat som har slukat sjön, något på samma gång mer svårbegripligt och skrämmande.
Motorn i berättelsen är det nyfikna barnets forskande och påhittiga sinne som inte ger sig förrän frågan om sjöns öde besvarats. Uppslag med barnets frågor varvas med uppslag med föräldrarnas svar. Berättelsen blir således en dialog mellan föräldrarna och barnet om vad som kan tänkas ha gjort att sjön har krympt. Genom ett enkelt språk och bilder som på ett effektfullt och effektivt sätt laborerar med storlekar är Gharehbaghi barnperspektivet trogen.
Berättelsens dialog drivs av barnets oskyldiga nyfikenhet och upplevs i större delen av boken som närmast lekfull. Detta innebär dock att den allvarliga ton som plötsligt slås an då barnet slutligen får sitt svar blir desto mer påfallande. Bokens slut är tankeväckande och också lite otäckt. Min misstanke är dock att det är vi vuxna som kommer bli mest rädda! Boken slutar dessutom med ett direkt och nästan konfrontativt tilltal till läsaren: ”Så, nu när vi hittat monstret som druckit upp sjön, vad ska vi göra för att stoppa det?”
Ja, så vem var det egentligen som drack upp sjön? Läs boken för att få reda på svaret! Eller ta dig alternativt en titt i badrumsspegeln nästa gång du tvättar händerna.
Vem drack upp sjön?
Författare och illustratör: Masoud Gharehbaghi
Förlag: Opal (2025)
ISBN: 9789172267206
Antal sidor: 32
Ålder: 0-3 år
Köp t.ex. hos Adlibris eller Bokus
De många små detaljerna, som små djur som gömmer sig eller roliga händelser i bakgrunden, gör att varje genomläsning bjuder på nya upptäckter. En rolig detalj är ett gäng tjuvar som återfinns på varje uppslag – en återkommande tråd som ger en extra dimension till berättelsen.
Katten Findus firar sin födelsedag tre gånger om året, det blir roligare så. Varje gång gör gubben Pettson en pannkakstårta de kan fira med. Men den här gången går det inte som de tänkt sig. Mjölet är slut och när de skulle cykla till affären var det punktering på cykeln och sedan radas det upp problem på problem. Men katten och gubben löser det mesta tillsammans.
Mumlan börjat i en ny skola och har lovat vara modig och lära känna andra barn. Hon frågar om hon får vara med tre barn och de startar en kurragömmalek. Det blir dock inte som hon tänkt sig. Ganska snart känns det konstigt i magen och inte alls sådär roligt som det skulle kunna vara… tills hon hör en varm röst locka på hennes uppmärksamhet.
