Jag överger mig aldrig

Jag överger mig aldrig av Johanna Nilsson är en periodvis väldigt rå, men vacker skildring av hur det är att leva med bipolär sjukdom i sviterna av ett syskons självmord. Den nära gudlika känslan av lycka, skönhet och odödlighet under de maniska perioderna, det djupa, långa mörker under de depressiva perioderna och skörheten där emellan.

Lykke kan inte sova och tillbringar i stället nätterna med att fara på sina inlines, sina silverfötter, genom Uppsalas tomma gator och parker. Under en av dessa nätter möter hon Sami, en kurdisk balettdansare som brottas med familjens krav och förväntningar som står i vägen för drömmen om att dansa professionellt, att få leva livet som han själv vill.

Och det är det som Lykke till mycket också söker efter. Att få leva livet som hon vill utan att någon styr eller kommer med anmärkningar. Att få vara Lykke fullt ut. Men mest att överleva förlusten av storebrodern och själsfränden Charlie.

Charlie var den enda som på riktigt kunde förstå Lykke. Den enda som visste hur det var att gå från flygande lycka till nattsvart sorg. Tills allt blev för mycket för honom och han flög av ett höghus för att aldrig finnas mer. Aldrig mer kunna guida Lykke ur hennes egna depressioner, aldrig mer kunna dansa tillsammans som gudar på de fester de tog över med sin lyskraft.

Charlie var Lykkes stöttepelare, den som tog hand om henne när hon sjönk in i sin första depression, den som alltid fanns där när resten av världen inte förstod. Samtidigt hade de ett osunt förhållande där de var allt för varandra och utmanade varandra till att ta fler och fler risker. Och nu måste Lykke stå emot den sista utmaningen och inte följa Charlie in i dödens lockande lugn.

Sami hjälper Lykke att vilja leva igen och hon planerar sitt liv runt honom. Han blir hennes snuttefilt, hennes tröst, hennes anledning att orka vidare, att se en framtid – även om det är en där hon lägger allt åt sidan för att hjälpa honom att förverkliga sina drömmar – samtidigt som Sami själv är deprimerad och lever i ständig rädsla efter att familjen försökt slå ihjäl honom. Sami gömmer sig mest på rummet de hyr hos nyblivne änkemannen Hjalmar – en gammal man som Lykke blivit vän med på kyrkogården – medan Lykke igen svischar fram över gatorna.

Nilsson räds inte det mörka, det fula, det tabubelagda utan går ner på djupet i känslorna och möter dessa genom en förståelse som aldrig känns dömande.

Jag överger mig aldrig är en viktig bok som griper sig fast.


Jag överger mig aldrig
Författare: Johanna Nilsson
Förlag: Rabén&Sjögren (2022)
ISBN: 9789129734959
Antal sidor: 214
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.

 

Comedy Queen

Alltså den här boken! Jag har läst flera andra böcker av Jenny Jägerfeld tidigare och gillat dem, med en liten extra kärlek till fina Brorsan är kung som min kollega här på Barnboksprat har skrivit om, men Comedy Queen slår dem alla. Det är verkligen, verkligen inte konstigt att den vann Barnradions bokpris 2018, nominerades till Augustpriset samma år, och nyligen har gjorts om till film.

Jag har länge velat läsa Comedy Queen och oftast när jag längtat efter en bok på det viset och hört en bok höjas till skyarna så brukar jag bli besviken. Men inte här.

Jag har skrattat högt flera gånger, gråtit – både små simpla tårar som hade varit enkla att stoppa tillbaka in i ögonen, och den sorts gråt som inte går att stoppa även om jag hade lagt mig ner på golvet och svalt, svalt, svalt – och generellt sett varit i Sashas huvud och upplevt hur hon hållit ihop, kommit nära att brista, brustit, men sen också hittat glädjen igen.

För Sashas mamma har tagit livet av sig. Och nu måste Sasha försöka leva vidare utan henne och med vetskapen att hon inte var tillräcklig för att mamman skulle välja att stanna kvar. Hur överlever man egentligen en sån katastrof när man är 11 år och snart ska fylla 12? Genom att göra en lista på saker som mamma gillade och göra helt tvärtom. Även om det innebär att tacka nej till hundvalpen som pappa köpt i födelsedagspresent efter att man har drömt om en hund sen man var ett år.

Och sen måste man vara normal och glad. Som barn är. Även om man gillar att prata med kaniner och hjärtat hela tiden riskerar att brista och ilskan att övermanna en. Normal. Och glad. Sådär.

Som alltid hos Jägerfeld håller bikaraktärerna också en klass för sig. Farbror Ossi tar nog hem priset, men psykologen Linn med sina coola t-shirts ligger inte långt efter. Och sen vänskapen från Märta som rimmar på hjärta. Den sortens vän som alla önskar sig och som Sasha så väl behöver.

Läs boken. Spelar ingen roll om du är i målgruppen och går på mellanstadiet, om du går på högstadiet, eller om du är 79 år fyllda och räknas som guld. Bara läs den.


Comedy Queen
Författare: Jenny Jägerfeld
Förlag: Rabén&Sjögren (2018)
ISBN: 9789129706406
Antal sidor: 218
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.

Boken kom också som pocket (2022) och hittas bland annat här:
Adlibris, Bokus

Annie från sjön

2010 erhöll Kitty Crowther ALMA-priset med motiveringen:

Kitty Crowther är linjens mästare, men också stämningens. Hon förvaltar, förvandlar och förnyar bilderboksberättandet. I hennes värld står dörren mellan fantasi och verklighet vidöppen. Tilltalet är varligt och personligt men verkningarna starka och i sin djupa inlevelse med dem som har det svårt visar hon på vägar där svaghet kan vändas till styrka. Humanism och medkänsla genomsyrar och binder samman hennes konstnärskap. (källa: ALMA)

Det här stämmer väldigt bra in på Annie från sjön också. Annie bor ensam i ett hus uppe på en kulle vid en sjö. Hon känner sig ensam och sorgsen nästan varje dag. Det är något svart som finns inuti.

Annie tänker att det kanske finns någon som är som hon på andra sidan sjön och att hon borde åka dit. Fast tänk om det inte finns någon? Annies sorg hindrar henne från att göra saker och en natt bestämmer hon sig för att dränka sig i sjön. I sjön finns tre öar och folket i byn tycker att de är otäcka, de känner sig iakttagna om de fiskar nära dem och att öarna byter plats ibland. Annie tycker om öarna och får alltid mycket fisk vid dem och det är precis vid öarna hon hoppar i vattnet den natten. Men vad finns egentligen där nere i djupet?

Det här är en väldigt fin skildring av vänskap men också om tunga frågor som ensamhet, depression och självmord. Precis som i juryns motivering så blandas fantasi med verklighet och medkänsla är en stor ingrediens i boken. Jag har läst boken för femåringar och min egen sjuåring och diskuterat just kring detta, att det finns människor som känner sig så ensamma och mår så dåligt att de faktiskt vill ta livet av sig. Stämningarna i boken uttrycks tydligt i både bild och text som den tryckande, instängda känslan som förmedlas i bilden till vänster nedanför. Det finns också glädje, hopp, kamratskap och till och med kärlek bland de här sidorna så det är ingen mörk historia utan tvärtom en varm berättelse med ett lyckligt slut.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Annie från sjön
Författare & Illustratör: Kitty Crowther
Förlag: Rabén & Sjögren (2013)
ISBN: 9789129679137
Antal sidor: 45
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Synvilla

Är det ovanligt debutanttätt i år, eller är jag bara mer debutant-intresserad än vanligt? Hur som helst, här är en riktigt lovande författare: Karina Berg Johansson. Hon har skrivit en rysligt spännande ungdomsroman om utanförskap så smärtsamt att enda utvägen är självmord. Den som känner så är Samuel, killen med svart hår, lång svart rock i alla väder och skränande musik i hörlurarna för att slippa ta del av omvärlden. Nu är han på väg till Gotland på klassresa och han tänker inte komma hem igen. Det enda han har kvar att göra i livet är att berätta för Emelie hur han egentligen känner. Om han nu vågar. För vad förväntar han sig egentligen? Emelie är typ populärast i klassen och ihop med Lukas, den där irriterande perfekte killen som Samuel skulle vilja hata, men inte kan hata eftersom han är så förbaskat trevlig – till och med mot honom, ufot, som alla andra ser rakt igenom.

Med på resan är även Ika, som är mamma till Emelie. Hon följer med för att hjälpa till att hålla ordning på ungarna. Officiellt sett, i alla fall. Egentligen hoppas hon på en chans att komma lite närmare Emelie, men det är inte så lätt. Allt hon gör blir fel, fel, fel. Och Emelie är förstås allt annat än förtjust över att ha med mamma på resan.

Bokens två huvudpersoner har gemensamt att de står utanför gemenskapen och att de ser saker som andra inte ser. Samuel vet vem Emelie egentligen är när hon inte visar upp sin fasad mot omvärlden. Ika förstår att de andra vuxna har fel bild av många av ungdomarna, däribland Samuel.

Karina Berg Johansson berättar i sitt debutantporträtt att hennes stora förebild är Stephen King och det är faktiskt inte ett dugg förvånande. Om Synvilla hade varit en sisådär fem gånger så lång hade jag gott och väl kunnat ta den för en King-bok. Skämt åsido, Karina Berg Johansson har skrivit en bok som på sant King-manér är mörk och obehaglig med stor sträckläsningspotential. Ruggigt bra! Läs den!

Smakprov finns här! Karina Berg Johanssons blogg finns här!


Synvilla
Författare: Karina Berg Johansson
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 238
ISBN: 9789129674897
Köp: jämför priser