¡Venid animales! – Kom alla djur!

Amira, Elias och Theo ger sig ut i skogen på äventyr. De vill träffa djur, men var är alla djur? När de ropar möter de både små, stora, gulliga och hungriga djur. Frågan är bara hur de ska veta vilka de kan lita på…

Förlaget Vivlio har satsat på tvåspråkiga barnböcker. ¡Venid animales! – Kom alla djur! är skriven på spanska och svenska, men finns även på bosniska, thailändska, somaliska och arabiska i kombination med svenska. Det är en rolig idé som jag tror kan bli viktig för barn barn i Sverige med dessa modersmål. Jag tänker att boken kan passa bra i en förskola eller på andra platser där många barn möts.

Illustrationerna är uttrycksfulla och barnen har tydliga min- och kroppsspel. Boken är rolig, lite småläskig ibland, spännande och väcker äventyrslusta. Vad gömmer sig egentligen i skogen?

Läsaren/tittaren får träffa på många olika djur, och med tanke på att alla djurens namn står på både svenska och spanska (i det här fallet), kan barn med olika modersmål lära varandra ord på sitt språk. Det kan skapa delaktighet och nyfikenhet för mångfald, vilket jag uppskattar.

 


¡Venid animales! – Kom alla djur!
Författare: Kristina Murray Brodin
Illustratör: Jessica Lindholm
Förlag: Vivlio (2015)
ISBN: 9789186899714
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Vad säger räven?

Minns ni Ylvis sena sommarplågan The Fox från 2013, som handlade om en räv och funderingar kring vad den egentligen säger? Musikvideon har över 689 miljoner visningar på youtube och var svår att undgå när den stormade fram. Något jag, och säkert många med mig, inte visste är att låten blivit illustrerad bilderbok.

Vad säger räven? har en svensk översatt version av låtens text. Det innebär att det krävs lite av dig som högläsare. Så här ser nämligen en del av texten ut:

Jacka-tjacka-tjacka-tjao!
Tjacka-tjacka-tjacka-tajo!
Jacka-tjacka-tjacka-tjao!

Kan det stämma?

Fracka-kacka-kacka-kacka-kao!
Fracka-kacka-kacka-kacka-kao!
Fracka-kacka-kacka-kacka-kao!

Låt mig få pröva…

När jag läste den bär boken för en grupp barn trodde de nog jag var lite konstig. Vad säger hon egentligen? Står det verkligen så där i boken? När jag läst klart boken tittade vi på musikvideon (jag fick översätta den engelska texten), och efter någon förvirrad minut såg barnen det roliga och efter lässtunden ville de själva leka rävar och försöka härma ljuden från boken/videon.

Liksom låten är boken ganska konstig. Om jag inte känt till låten hade jag nog inte plockat upp boken. Särskilt med tanke på att barnen verkade så förvirrade när jag läste. Å andra sidan tror jag faktiskt att barnen kan gilla den mer efter några omläsningar, och då bli en favorit. För det där knasiga kan bli rätt roligt, precis som musikvideon.

Illustrationerna är även de lite knasiga, vilket passar bra. Djuren är utdragna, snurrade, kantigt varvat med mjukt. Vissa detaljer behöver vi titta på en stund för att se vad de föreställer. Men det gör ju att boken räcker för fler omläsningar.

I kombination med musikvideon blir det här en knasig, rolig, eller kanske lite för konstig, läsning. Passar från 5-6 år.


Vad säger räven?
Författare: Ylvis
Illustratör: Svein Nyhus
Förlag: Notfabriken (2014)
ISBN: 9789186825720
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Alva och de borttappade djuren

Det händer inget roligt alls på festen som Alvas föräldrars har i trädgården. Alva bestämmer sig för att gå ut i skogen istället. Där verkar det som att träden pratar med henne, och kanske någon mer…

När en vanlig skog, som vem som helst kan känna igen, börjar få ögon och röster, blir det genast väldigt spännande. Jag minns själv hur jag som barn fantiserade om trollskogen och kalasängen (som jag en gång faktiskt hade kalas på) hemmavid, och vad som skulle kunna hända där. Det är något särskilt med skogar, där få människor, men desto fler djur, ser och hör vad som händer. Mycket av det fångar Olofsson upp i denna bok och skapar igenkänning och ett spännande och mysigt äventyr.

Alva är modig, nyfiken, fundersam och bestämd. När det krävs är hon koncentrerad, lite försiktig inför det nya ibland, men tar gärna för sig. Olofsson ägnar sig inte åt det stereotypt flickaktiga, vilket är skönt.

Bokens stora format ger plats för många helsidestäckande illustrationer. Ibland finns det mycket vitt på sidorna, vilket ger mig en känsla av tomhet och som om jag tappar lite av den magiska, mystiska skogskänslan. Vad händer där i det vita? Vart tog skogen och allt runtomkring vägen? Därmed uppskattar jag uppslaget utan ord eller uppslagen med få ord. Bilderna och texten turas om att berätta, och det är roligt. Genom att enbart läsa texten får vi inte med hela berättelsen, vi måste se vad bilderna svarar, och likadant tvärtom. Det blir ett spännande slalomlopp mellan text och bild, och ett barn som hör berättelsen kan vara med och fylla i textens luckor.


Alva och de borttappade djuren
Författare och illustratör: Jan Olofsson
Förlag: Recito Förlag (2017)
ISBN: 9789177650072
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Utflyktsbok för rim och ramsare

Här är vi och du och jag… och nu är det faktiskt utflyktsdag!

Med de orden välkomnas vi med på en promenad med en hel förskoleavdelning. Den sträcker sig inte bara över en förmiddag, utan genom höst och vinter, till vår och slutligen sommar. För varje årstid finns det mycket igenkänning: galonisar, isfläckar, knoppar och blomsterkransar. Den här boken kan följa med på utflykt året om, för ge inspiration, igenkänning och äventyr.

Författaren använder sig av flera olika ramstekniker, till exempel upprepningar, som gör att barnen gärna härmar efter och kanske lär sig delar av ramsorna, och rim, som på ett roligt sätt (särskilt om de får hjälpa till) lär barnen ord som är lika. Bland ramsorna finns många tungvrickare som gör det tokigt och roligt att läsa. En del ramsor kan behöva några genomläsningar innan högläsaren får läsflyt, men efter det blir det uppskattat bland barn.

Illustrationerna har mycket att säga. Eftersom vi följer en hel förskoleavdelningen (även om det finns ett jag, som jag tror skiftar), finns det många att titta på. Någon har tappat en vante, ser du vem? Jag-berättaren fyller fickorna med sten, vem kan det vara? De färgrika uppslagen kan även bidra till egen fantasi och kanske även eget ramsande. Vad händer på bilderna? Vad händer när vi själva går ut i skogen på äventyr?

Bra ramsbok för utflykter, eller drömmar om sådana, både på förskolan och hemma.


Utflyktsbok för rim och ramsare
Författare: Åsa Lind
Illustratör: Anna Bengtsson
Förlag: Hippo (2014)
ISBN: 9789187033247
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Vargar vargar vargar

vargar vargar vargarSå är den här, den avslutande och tredje delen i serien om tvillingarna Sandra och Tea och vargflocken i skogen. I de två första böckerna: Syster Varg och Yla i natten mötte jag dem i olika dramatiska och farliga situationer. Vargarna lever ännu under hotet att utplånas av de okänsliga jägarna, där en av dem tillika är släkt med en säregen kvinna i skogen: Alma. Hon som räddar djur och värnar deras rätt och som blivit vän med tvillingarna. Denna jägare, Katrin, är motsägelsefull, först ond men plötsligt på slutet uppgiven och ledsen för det hon åsamkat. Jag får inget riktigt grepp om hennes personlighet, men som alltid gläds jag över när vargjägare framställs som idioter. Kan inte hjälpa det, men någon bör väl vara på vargarnas sida i dessa tider, om än att det inte är så enkelt. Utmärkt, tänker jag att barnet som läser boken får inblick i att vargens rätt också är en rätt att respektera.

Det finns några brister i persongalleriet, jag lär inte känna karaktärerna så mycket som jag kunde önska, men det är ju mer för att jag blir nyfiken som den tanken alls uppkommer. Alla kunde varit förtjänta av en egen bok. Berättelsen är i jag-form och det är Sandra som berättar och det gör hon trovärdigt och uppmärksamt. Jag saknar dock att få veta mer om mystiska varg-Teas tankar, hon som bott länge med vargarna och som i bokens början blir sjuk av längan till sin vargflock, där hon är ledaren. Kanske är det för att Tea är mer djur än människa och därmed mystisk och svår att nå. Sandra kämpar så för sin tvillingsysters möjlighet till ett värdigt och riktigt liv i den älskade skogen. Jag kan tycka att Sandra blir lite bortglömd, hon är mer eller mindre ofrivilligt indragen i Teas liv och leverne på ett mycket konkret vis. Samtidigt så öppnas Sandras sinne och värld upp av Teas erfarenheter av att leva med vargar.

En planerad flytt från orten hotar Teas och Sandras liv med vargarna och det blir en kamp att övertala föräldrarna till att ändra sig. De går till slut med på att bege sig ut i skogen och försöka ta del av det liv som framför allt Tea vill leva. Pappan framställs, troligen mycket medvetet, som känslig och ängslig och läsaren får ta in att den mest drivande jägaren är en kvinna. Tuva, tvillingarnas lillasyster, visar likt Tea en stark samhörighetskänsla med vargarna och hon, så liten hon är, vill också leva ett annat sorts liv. Sagolikt Bokförlag arbetar gärna med att utmana fördomar och visa på idéer om andra sätt att leva och gör det villkorslöst och med kraft i bok efter bok.

Den öppna inställningen hos föräldrarna att möta Teas önskemål är på ett sätt frigörande och öppnar upp möjligheterna i det annars så begränsade livet. Äventyret kan ta vid och boken slutar just så. Öppet, spännande och fritt. Det blir ändå på något sätt lite osannolikt att hela familjen plötsligt ska leva en tid i skogen och bli accepterade och få lov att finnas i flocken med allt vad det innebär. Tea är ju van sedan hon försvann när hon var fyra år, men de andra får kämpa med blodiga färska köttstycken och så den ständiga rädslan för att jägarna ska hinna upp vargarna.

Språket är drabbande och säkert i sina formuleringar och det är på det hela taget en spännande bokserie (Skymningsserien) med svartvita dramatiska illustrationer. En berättelse om att få lov att leva annorlunda och att värna andra varelser som delar vår tid på jorden.


Vargar vargar vargar
Författare: Anette Skåhlberg
Illustratör: Katarina Dahlquist
Förlag: Sagolikt Bokförlag (2012)
Antal sidor: 120
ISBN: 9789186861322
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris