Allrakäraste syster

Allrakäraste syster omslagAstrid Lindgren behöver ingen presentation. Många är de verk av henne som är kända och högt älskade både i Sverige och världen runt. Dock är alla hennes böcker inte lika kända och en som jag tidigare hade missat men tycker förtjänar lite mer plats i rampljuset är fantasynovellen Allrakäraste syster, med Hans Arnolds fantastiska illustrationer.

Illustrationerna hjälper mycket till att göra berättelsen tidlös, trots att den första sidan faktiskt känns rätt daterad och jag där ville hoppa över delar av texten när jag läste för min fem- och treåring.

Texten tar dock fart redan från andra sidan, och även om det är mycket mer text än vad som är vanligt idag för bilderböcker, så samarbetar text och illustrationer så finurligt att berättelsen lyfts in i hjärtat.

Stora Hemska Skogen

Barbro är en ensam liten flicka som inte känner sig älskad hemma då lillebror tar all plats. Därmed har hon skapat sig ett eget rike med en hemlig tvillingsyster, och en egen häst, egen hund och en massa kaniner. Ett drömrike för ett barn, även om inte bara ljus utan även mörker har en plats i riket med De Elaka som jagar tvillingarna genom Stora Hemska Skogen. Men kanske är det del av vad som gör riket så speciellt, för att inte tala om spännande för läsaren, eftersom: ”Vi talar om fantasivärldens helande och läkande funktion: att där kunna möta De Elaka och komma undan kan stärka barnet och lära det att hantera de saker som De Elaka representerar – vrede, skräck och kanske en oro för att vara ensam och utsatt – och därmed ge en ny styrka och kraft för att möta verklighetens utmaningar (Emma Tornborg, Starkast i världen, red. Helene Ehriander och Maria Nilson, 2011, s. 18)”.

Sidorna med De Elaka och den Stora Hemska Skogen uppfattades dock som lite för läskiga av min treåring som sprang iväg, men femåringen satt som trollbunden hela berättelsen och kommenterade genomgående, dock mest på detaljer som att de fick pannkakor framför öppna spisen och att hästarna var fina, än själva ensamheten eller förlusten av bästa kompisen som nog steg lite över hennes huvud.

Allrakäraste syster pannkakor

Min första tanke som vuxen när jag läste Allrakäraste syster var på Alice i Underlandet – kanske självklart så då början med ett hål under en rosenbuske, de udda karaktärerna med sjungande blommor och spelande träd, bin med kläder, fjärilsmänniskor, skalbaggar med ansikten osv känns som direkta referenser till Lewis Carroll, även om kaninerna som fyller palatset ser ut som vanliga kaniner utan klocka eller väst, och drottningen är snäll och en exakt kopia av huvudkaraktären i stället för en maktgalen vuxen. Det verkar som att Astrid Lindgren avvisade idén att hon skulle inspirerats av Carroll, men som Emma Tornborg skriver i antologin Starkast i världen (s. 24), så kan “påverkan och inspiration … vara omedvetna processer”. Allrakäraste är dock en mer lättläst bok som riktar sig mot en yngre ålder än Alice och berättelsen är mindre gåtfull och “konstig”. Dessutom gör inte likheten Allrakäraste mindre intressant, inte alls. Att inspireras av andra stora författare och sen göra något eget av det är ett kännetecken av en bra författare och Lindgren briljerar som alltid och har på många sätt ett mycket viktigare budskap än Carroll.

Allrakäraste syster är en vacker bok med flera djup där den bokstavliga nivån kan vara av intresse redan för det yngre barnet men den psykologiska nivån kan behöver mer mognad och upprepade läsningar för att kunna förstås och diskuteras.

Boken rekommenderas starkt då den tål att läsas om och om igen för nya tolkningar och förståelser, och för de vackra och spännande illustrationerna.


Allrakäraste syster
Författare: Astrid Lindgren
Illustratör: Hans Arnold
Förlag: Rabén & Sjögren(2015)
ISBN: 9789129697308
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.

Häxa i läxa

Häxa i läxa - omslagsbild BokusHäxa i läxa är den första fristående delen av tre i serien Hokus pokus. Målgruppen är de som precis har börjat läsa (Silverdelfinen 1), men boken fungerar också bra för högläsning. När jag läste boken för mina barn på nyss fyllda fem och tre år så var koncentrationen på topp hela boken igenom. De älskade den och femåringen sa att det var tråkigt att boken var slut så snabbt. Ett gott betyg från henne, men kanske en varning till de vars barn redan läser väl då den nog kan anses alltför enkel av en del.

Temat och karaktärerna känns dock inte enkla. Här finns bredd och mångfald, ett normkritiskt bildperspektiv med glädje i bilderna och en rolig berättelse.

Häxa i läxa s. 7

Noomis klass får frågan vad de vill bli när de är stora och hemläxan att be en vuxen berätta om sitt jobb. Medan de andra barnen vill bli saker som pilot eller taxichaufför så vill Noomi bli häxa. Det skrattas bort men med lite efterforskning hemma lyckas Noomi hitta en vuxen häxa och får hjälp med att förbereda sin presentation som lyckas över all förväntan.

Häxa i läxa s. 34

Allt är skrivet ur ett tydligt barnperspektiv och själva berättelsen är engagerande trots sin lättlästhet. Det som verkligen lyfter boken är dock de underbara bilderna som förmedlar mångfald och jämställdhet utan anledning till kommentar. Precis som verkligheten ser ut så är barnen och de vuxna av olika ursprung och olika storlekar och drömmer om att arbeta med vad de vill och har på sig det de vill utan att följa något förlegat könsperspektiv. Jag älskar speciellt Noomis pappa som ser ytterst stark och mjuk ut samtidigt, med håret i knut, svällande muskler, och rosa kläder där han varvar att hjälpa Noomi med läxan, fixa i köket och hänga tvätt.

Häxa i läxa s. 14


Häxa i läxa
Författare: Sara Berg och Karin Frimodig
Illustratör: Hanna Böhm
Förlag: Olika (2018)
Serie: Hokus pokus
ISBN: 9789188613103
Antal sidor: 40
Kan köpas hos Olika, Adlibris, Bokus med flera.
De första 18 sidorna kan provläsas hos Olika.

Ny barnbokspratare – Helena Ziherl

Helena
Ny superpeppad skribent!

Hej! Jag heter Helena Ziherl och är superpeppad över att vara ny skribent här på Barnboksprat då jag alltid har varit en sån där lite udda person med en bok i handen som helst vill läsa jämt. Ett av mina bästa sommarminnen från barndomen är från de många stunder när jag låg och läste, slängd tvärs över den smala våningssängen i kryp-in sovrummet på min mosters landställe utanför Trosa. Jag kunde återfinnas där både soliga dagar och ackompanjerad av det trygga smattrande mot plåttaket härligt regniga.

Även om jag övergav barnböcker tidigare än de flesta av mina vänner, för att botanisera bland mammas uppsjö av vuxenlitteratur, så hittade jag tillbaka när jag som tjugoåring mötte Harry Potter. Bilderböcker har däremot legat i dvala en längre tid men intresset återuppväcktes i samband med att jag blev gravid med mitt första barn. Nu står bokhyllorna sprängfyllda med barnböcker och det går varken en födelsedag eller julafton (eller annan möjlighet till firande) utan att minst ett par böcker till flyttar in på de bågnande hyllplanen. Min partner tycker att vi dränks i böcker men läser själv för barnen dagligen, dock på portugisiska så de böckerna (som jag också ofta får läsa med mitt knaggliga uttal eller halvdana direktöversättning) kommer tyvärr inte med bland recensionerna här (men jag tipsar gärna privat om våra favoriter om någon är intresserad).

Jag skriver själv på flera bilderboksmanus och planerar att skicka iväg ett par till förlag under våren 2021. Kanske de två som kom till under en universitetskurs i att skriva bilderböcker som jag gick hösten 2020, vilket var min sjunde kurs i kreativt skrivande men den första med fokus på barnböcker. Under våren kommer jag att fortsätta arbeta på bilderboksmanusen och på ett Feelgood manus för en vuxenroman under guidning av min handledare på kursen Berättarpionjärerna, samtidigt som jag ska gå en litteraturkurs inom Barn och skräckfantastik.

Ni kan förvänta er recensioner i olika målgrupper och genrer från mig. För barnen (födda 2015 och 2017) blir det mest böcker i åldern 3-6 även om vi har börjat smygtitta i 6-9. För mig själv, mitt skrivande och studierna blir det i alla åldrar och genrer. Troligen kommer en hel del monster och skräck smyga sig in under våren, men annars är mina hjärteord: barnperspektiv, mångfald, stjärnfamiljer, inkludering, jämställdhet och normkritik, även om femåringen även gärna läser om Elsa och Anna

Jag återfinns också på instagram (instagram.com/helenaziherl) där jag gör inlägg om skrivandet och recenserar Feelgood böcker. Jag ser fram emot att fortsätta att skriva där och att nu också få skriva här på Barnboksprat!

//Helena