När jag läser Julia + Arturo = sant är det som att kliva in i en varm, grön värld där vänskap är lika stark som papegojans vingar. Boken börjar i Guatemalas regnskog där lilla Julia möter Arturo – en papegoja som inte bara är vacker utan också trofast på ett sätt som känns nästan sagolikt.
Berättelsen sträcker sig över tid och rum, från barndomens by i Centralamerika genom ungdomen i USA till vuxenlivet i Sverige. Arturo följer Julia genom livets förändringar som en symbol för kärlek, lojalitet och det som är sant – oavsett var man befinner sig. Det är rörande att veta att boken är baserad på JuliaHinshaw-Rybergs liv och egna minnen.
Johanna Hellgrens illustrationer är mjuka och uttrycksfulla med färger som förmedlar både värme och rörelse som fångar barnets blick och väcker nyfikenhet. Det finns så mycket att prata om: migration, natur, vänskap och vad det innebär att höra ihop med någon – även om man är olika arter.
Boken påminner mig lite om filmen Vivo och den grafiska novellen Rädda Sorya – Chang och solbjörnen av Trang Nguyen & Jeet Zdung. Även där handlar det om vänskap mellan en ung tjej och ett djur (en liten solbjörn) samt deras resa från fångenskap och ensamhet till frihet och vänskap – baserad på en sann historia.
Jag tycker särskilt om hur Julia + Arturo = sant lyfter fram identitet och tillhörighet. Den visar att gemenskap kan se ut på många sätt och att det vi älskar kan följa med oss genom livet.
För mig är det en bok som stannar kvar. Den påminner oss om att det finns vänskap utan gränser och att det finns något djupt mänskligt iatt vilja bli utvald av någon – även om det råkar vara en papegoja. Texten är lättläst och passar fint för lågstadiebarn, särskilt de som just har börjat läsa själva och gillar eller drömmer om ett husdjur.
I Sagan om skogen är det höst och björnen går som vanligt i ide. Där inne föds Lilla björn och när våren anländer är hon så ivrig att äntligen få gå ut i skogen som Mamma björn berättat så mycket om. Men när dörren öppnas är skogen borta och de befinner sig i en stad där djuren går på två ben, stressar och använder mobiltelefoner. De anpassar sig snart och skogen glöms bort allt mer tills Lilla björn en dag snubblar och hittar ett litet blåbärsris med bär på som växer genom asfalten. Tillsammans med de andra djuren i staden försöker de åter att minnas skogen för att se om den kan komma tillbaka.
