Påsen

Emma AdBåge gör det igen! Med bilderboken Påsen visar hon ännu en gång sin skicklighet i att träda in i barns huvud och skriva om sådant som kanske verkar vardagligt för den vuxna läsaren, men som är ytterst viktigt från ett barns perspektiv. 

Precis som i Såret (2022) och Augustprisvinnande Gropen (2018) väver AdBåge en skicklig balans mellan vad som berättas i text, vad som visas i bild och vad som berättas genom det osagda, mellanrummen. Jag skulle säga att hon i Påsen tar denna förmåga att väga varje ord och illustrerad detalj på guldvåg ännu ett steg längre genom att hon låter ett helt uppslag mot slutet bestå endast av två illustrationer, medan det följande uppslaget (bokens sista) innehåller ett endaste ord, ”Sådärja!”. Och det räcker mer än väl. 

De enkla bilderna i AdBåges distinkta naiva, men mycket expressiva, stil engagerar läsaren att nyfiket vända blad. Igenkänningen är stor och även mina större barn, på 8 och 10 år, skrattar i förståelse när bokens syskon hämtar påsen och tömmer den på allt det superviktiga som föräldrarna har städat bort, som två extralock, en gammal snusburk, en minipenna från Gotlandsbåten som inte längre fungerar och, det värsta av allt, Kussivrå!!! Ett vedträ som påminner om en bebis. 

Som vuxen känner man igen sig i föräldrarnas resignation inför allt arbete de har lagt ner var för intet. Men AdBåge stannar inte där utan smyger sedan in en vändning även för de vuxna karaktärerna genom att barnen hittar mammans älsklingsnagellack i påsen. Vilket ger ett viktigt perspektiv för alla läsande åldrar: Det är inte bara barn som bryr sig om gamla saker av sentimentalitet, även vuxna tänker likadant, bara att de saker vi vill hålla fast vid är olika de barnen har fäst sig vid. 

De murriga färgerna, som även de påminner om Gropen och Såret, gör att berättelsen känns vardagsnära och mycket realistisk. Samtidigt tappar den aldrig i spänning utan har hela tiden ett fint framåtdriv. 

Det här är en perfekt bok att högläsa, skratta åt, älska och läsa om och om igen. 


Påsen
Författare & Illustratör: Emma AdBåge
Förlag: Rabén & Sjögren (2025)
ISBN: 9789129748512
Antal sidor: 32
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.

Fyra tjuvar och Oskar

Oskar är brorson till de fyra bästa tjuvarna i stan. Eller de värsta? Hemska?

Oskar själv är ingen tjuv, han tycker om att rita och tänka på olika saker. Tankspridd kallar de honom. Men rita är han bra på. Och han kan verkligen rita allting. Nästan iallafall.

Tjuvarna bestämmer sig för att råna bankens kassavalv och Oskars uppdrag blir att rita en karta.

En humoristisk bok om fyra tjuvar som under bokens gång försvinner en efter en. Till sist är det bara en tjuv kvar, och han kommer faktiskt till bankvalvet. Men precis utanför. Och utanför valvet står förstås två vakter. Det blir fängelse för tjuvarna, men för Oskar blir det en karriär som konstnär. Han kan ju nämligen rita allting. Ja, eller nästan! Kartor kan han faktiskt INTE rita!

 

 


Titel: Fyra tjuvar och Oskar

Författare: Guilherme Karsten

Förlag: Alfabeta

Utgivningsår: 2025

ISBN: 978-91-501-2365-4

Antal sidor:  32

Läsålder: 3-6 år

Hemma hos mormor och mormor

Bokens berättarjag ska vara hos mormor Margit och mormor Klara över helgen. De bakar äppelpaj tillsammans och räddar en skadad fågel. En sån tur att mormor Margit vet allt om fåglar! De tar också fram gamla fotoalbum. Det är så spännande att titta på gamla bilder! När de tittar på bilderna tillsammans börjar de prata om när Margit var barn och var en pojke, och när hon var man och gifte sig med Klara. Och där är en bild på Margit tillsammans med mamma när hon var bebis! Margit berättar att hon förstod när hon blev äldre att hon hade Margit inuti sig och till slut vågade visa Margit för världen också.

Samspelet mellan text och bild är stämningsfullt och lekfullt. I bilderna är det pajen som bakas, fika i trädgården, en katt som dyker upp och vill bli klappad och den skadade fågeln som pysslas om (hallå, den där katten var kanske inte så oskyldig som den såg ut?), parallellt med det som barnet och mormödrarna pratar om. Samtidigt som mormor Margits berättelse om att vara trans inte är krånglig för barnet att förstå så förklarar Margit också att det varit svårt för henne i livet, men att hon är lycklig nu. Men det är lika mycket en berättelse om en sån där magisk och mysig helg hemma hos sina morföräldrar som har all tid i världen att bara vara. När barnet blir hämtad av sina föräldrar är hen alldeles bubblig när hen berättar om allt de gjort tillsammans, och om alla de gamla bilderna hen fick se.

Med en varm känsla inombords stänger jag igen boken.

Och den skadade fågeln då, flyger den igen? Ja, det gör den.


Hemma hos mormor och mormor
Författare och illustratör: Sophie Hofmann
Översättning: Erik Titusson
Förlag: Lilla Piratförlaget (2025)
ISBN: 978-91-7813-626-1
Antal sidor: 32
Ålder: 3-6 år
Köp: tex hos Adlibris eller Bokus
Recensionsexemplar från förlaget

Tre små grisar campar på Svinö

Jag har fått äran att läsa en klassiker i ny tappning, med mycket humor och värme. De tre små grisarna har tröttnat på skogen och vill ge sig iväg för att njuta av sommaren- slappa lite helt enkelt!

Den första lilla grisen slog upp ett tält på stranden, medan den mellersta grisen hyrde en husvagn. Den största grisen köpte en svindyr husbil, men för att betala den sökte han jobb på slottet så att han skulle kunna betala sin husbil.

Hela boken utspelar sig i min gamla hemstad vilket gör att miljöerna som grisarna vistas i ger hög igenkänning och bilderna är vackert gjorda. Jag kan nästan se vart illustratören har suttit för att få till bilderna så att de blir så verklighetstrogna som möjligt, utan att för den delen tappa sagokänslan.

Grisarna badar och har det skönt på stranden och campingen för att på kvällen ge sig iväg till slottsruinen där Bockarna Bruse har konsert!

På konserten träffar de tre små grisarna på Rödluvan och Guldlock bland annat!

När konserten är slut åker den lilla och mellersta grisen till campingen för att sova medan den största grisen åker till slottet för att jobba som slottsvakt. Den lilla grisen får besök av vargen som är hungrig och flyr till mellersta grisen när vargen blåst omkull hans tält. Vargen hittar såklart husvagnen med de två små grisarna och ska blåsa omkull husvagnen.

”Det ska ni få ångra!” fräste vargen. Jag tänker BLÅSA på husvagnen så att väggarna flyger åt alla håll, sedan ÄTER jag upp er.

Men precis innan han börjar blåsa kommer de två grisarna på att vargen istället bör ta den största grisen så de tar sitt pick och pack och visar vägen för vargen. Väl framme på slottet vill den stora och listiga grisen visa vargen en stor häftig kikare som finns på slottsvallen. Som en kanonkula skickas vargen ut i rymden och hamnar till slut i skogen igen. Och grisarna kan fortsätta njuta av sin semester.

Boken avslutas med ett uppslag om vad som hände vargen efteråt, något som jag och barngruppen jag läser för tycker mycket om. Han såg så många stjärnbilder på himlen och vill från och med den dagen bli astronaut så han slutar jaga grisar!

Det här är en bok som ger många skratt och fniss, både bland barnen och hos mig själv. Jag gillar hur man kopplat ihop flera klassiska sagor och skapat något nytt. Det gör barnen jag läser för också, de känner igen de olika sagofigurerna och jämför sagan med den klassiska som vi läst så många gånger innan.

Det bästa betyget kom från ett barn i gruppen när vi precis hade läst klart: ”Kan vi läsa den en gång till?”


Titel: Tre små grisar campar på Svinö

Författare: Inger Kvillner

Illustratör: Eva Kvillner

Förlag: Flano Design AB

Utgivningsår: 2025

ISBN: 9789153142430

Antal sidor: 36

Läsålder: 3-6 år

Naturen

Emma Adbåge är nu aktuell med Påsen som Helena kommer att tipsa om här på bloggen i framtiden. I väntan på det inlägget vill jag passa på att tipsa om en annan bilderbok av Emma Adbåge, nämligen Naturen från 2020.

I Naturen får vi genom ett barns berättarröst en inblick i livet i en by och dess invånares relation till den kringliggande naturen. Naturen förklaras på första uppslaget vara perifer jämfört med byn: ”Utanför vår by ligger lite annat också. Det kallas för Naturen. Men det är mest bara skog, nån sjö, lite buskar och nåt hav.” Människorna i byn gillar naturen. Den är fin och kan vara rolig. Men den kan också vara jobbig och störig. Genom årstidsväxlingar får vi som läsare ta del av såväl bybornas naturrelaterade glädjeämnen som irritationsmoment. Småningom tar byborna och sågar ner en stor lind och asfalterar gårdsplanerna kring husen.

Under årets gång möts byborna också av en mängd väderfenomen, så som stort snöfall, storm, värmebölja och åsknedslag som resulterar i brand. Naturen visar på så vis upp sin oerhörda och hänsynslösa kraft och på det sista uppslaget är förhållandet mellan den centrala byn och den perifera naturen omkastat: ”Och på ett ställe, liksom utanför Naturen, där ligger vår by. Men det är mest några hus och lite asfalt och sånt.”

Naturen är en underhållande och tänkvärd reflektion om människans förhållande till naturen.  Adbåges bilder är som alltid fantastiska med deras medvetet naiva barnteckningsestetik och texten är störtskön med sitt träffsäkra efterliknande av barnets språk och uttryckssätt. Detta är alltså en mycket läsvärd bok som dessutom kan fungera bra som diskussionsunderlag med barnen.


Naturen

Författare: Emma Adbåge
Förlag: Rabén & Sjögren (2020)
ISBN: 9789129724943
Antal sidor: 40
Ålder: 3-6 år
Låna: Libris 
Köp: t.ex. hos Adlibris eller Bokus