Bilderbokspriset Snöbollen till Karin Cyrén

Foto: Viet Cuong Truong

Karin Cyrén har gett ut ett antal bilderböcker men det är med Maraton (Lilla Piratförlaget, 2019) hon nu kammat hem utmärkelsen Snöbollen 2020.  Såhär beskriver förlaget boken:

Klara. Färdiga. Gå!

Där går startskottet och alla börjar springa. Uppför berget, nerför berget, förbi tigrar och andra faror längs vägen! Vem tar täten? Vilka klarar sig hela vägen till mål och vem vinner?

I den textlösa bilderboken Maraton blir läsaren sportkommentator. Vi får följa med från uppslag till uppslag och se hur loppet och berättelsen utvecklar sig!

Den nionde pristagaren av Snöbollen uppmärksammas på litteraturfestivalen Littfest i Umeå den 13 mars. Maraton kom till som Cyréns examensarbete när hon studerade grafisk design och illustration vid konstfack. Motiveringen till vinsten lyder:

Den ordlösa berättelsen tar tillvara bilderboksmediets alla möjligheter. Den är full av prillig komik och inbyggda minidramer, inbördes motsättningar och motsägelser som gör berättelsen dynamisk och mångfaldig. Färgen är glad och yvig, och maneret fritt och modigt. Förloppet – maratonloppet – rymmer smärta och list och triumf om vartannat, och temat återspeglas i det flöde och driv som skapas i berättandet. En humanistisk, gränsöverskridande och kosmopolitisk bok.

Priset delas ut av föreningen Krumelur. Vill du veta mer? Kika in på föreningens hemsida.

De afghanska sönerna – en romandebut som engagerar

Upprörande krasshet och medmänskligt hopp

I De afghanska sönerna berättar Rebecka med iver och uppgivenhet om rutiner, oro, samhörighet och tomhet på ”HVB-hemmet Gnistan”. Historien handlar om tre afghanska pojkar som bor på avdelningen där Rebecka arbetar. De har flytt sitt hemland och var och en har ensam tagit sig till Sverige.

I korta avskalade meningar, som liknar dagboksanteckningar, får vi via Rebecka en inblick i vad Ahmed, Hamid och Zaher har varit med om innan de kom till Gnistan och om deras vardagar där.

Genom att konstaterande beskriva pojkarna, chefen, kollegor, samhällsservice, grannar och situationer målar författaren upp ett sammanhang med levande porträtt och miljöer. Beskrivningarna är betraktande. Berättarrösten är Rebecka, som beskriver det som passerar ur sitt privata inifrånperspektiv, men hon beskriver också det hon ser och hör omkring sig. Historien utspelar sig därmed på flera nivåer samtidigt.

Rebecka har ingen utbildning eller erfarenhet av liknande arbete. Hon trodde inte att hon skulle få det här jobbet. Alla hennes arbetskamrater har titlar som antyder att de är behöriga för att arbeta på avdelningen. Rebecka verkar dock ha en ovanligt välutvecklad fingertoppskänsla för att balansera de tre pojkarnas personligheter och erfarenheter med verksamhetens uppdrag och instruktioner genom sin medmänsklighet och anpassningsförmåga. Hon säger:

Det är svårt att säga om jag blir mer eller mindre människa av att vara här.

Ett skäl till att Rebecka fick jobbet uppfattar hon vara att hon är bra på att arbeta enligt instruktioner. Men gör hon det, eller hittar hon sitt sätt att (nästan) inte bryta mot uppsatta regler och påbjudna förhållningssätt?

Berättelsen om arbetspassen med pojkarna är gripande. Den växlar mellan distans, kontroll, flackhet, osäkerhet, kontakt, glädje, sorg och en form av innerlig omtanke. Historien är tung, men det är något som spirar mellan raderna som gör att den ändå inte känns fullkomligt dyster. Även när det är oändligt sorgesamt ger Rebeckas sammantagna berättelse en smula hopp.

Om författaren
Elin Persson (född 1992) är socialantropolog och har gått skrivarlinjen på Jakobsbergs folkhögskola. När hon inte skriver jobbar hon med socialt arbete. (från Bonnier Carlsens hemsida)

Detta är Elin Persons debutroman, som kommer ut idag den 3 januari 2020. Hon har tidigare givit ut För varje hjärta som slår hos Vulkan förlag, i genren lyrik.


De afghanska sönerna
Författare: Elin Persson
Förlag: Bonnier Carlsen
ISBN: 9789178035564
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Bortrövad i skogsfruns våld

Om bara ett par dagar kommer andra delen i sago/fantasy serien Bortrövad som Vilhelm Sundbom skrivit.  Tanken är att det ska bli fyra böcker och då det är en fristående serie kan man läsa bara en av böckerna om man vill och ordningen är inte så viktig. I första boken (varning för spoiler) fick man dock en cliffhanger som gjorde att man ville läsa bok två så det är roligt att den nu äntligen är här.

I första boken Fånge i berget fick vi lära känna de två syskonen Tim och Li som blivit bortrövade. Tim söker efter sin syster som är i Skogsfruns våld (titeln på andra boken) och Tim träffar på troll, lyktgubbar och andra varelser ur den svenska sagomytologin.

I andra boken får vi lära känna Li och skogsfrun mer . Vi får också veta mer om Lis försvinnande, tid hos skogsfrun och sökandet efter sin bror Tim. De vill båda bli befriade och strävar efter att återförenas i böckerna. Bokens kapitel är inte så långa så man hamnar lätt i ”läsa vidare fällan”. Vi fick lägga oss lite tidigare medan vi läste boken då man lätt dras in i äventyret. Det är spännande och de fina svartvita illustrationerna som Jonas Sjöblom gjort bidrar till mystiken i boken. Dessutom blir man sugen på att läsa mer om Nordisk mytologi medan man läser boken. Det märks att Vilhelm som skrivit böckerna kan sitt ämne och har stor passion för det.

Böckerna är klassade 9-12 år men 7-åringen som lyssnade lyssnade uppmärksammat på böckerna och tyckte de var spännande.


Bortrövad i skogsfruns våld
Författare: Vilhelm Sundbom
Förlag: Sunflower Production
ISBN: 9789198551013
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Alfred Upptäckaren & metallmonstren samt hundfisen

Har ni någon gång känt att visst ni är stolta över Nobelpriset men att det där med vetenskap inte är er grej eller att det är svårt att förklara för barnen? Sonja Rundgren har skapat en bokserie om finurlige Alfred Upptäckaren och Nobelprisade upptäckter. Vad sägs om exempelvis upptäckten av autofagin (cellernas återvinningssytem) som gav Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2016 eller hur luktsinnet fungerar som gav Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2004 ?  De första två böckerna handlar om just dessa ämnen.

I Alfred Upptäckaren & hundfisen är Alfred påväg till stranden med morfar och hunden Diggy. På bussen börjar det lukta illa då någon släppt en fis. Alfred undrar hur man egentligen vet vad som luktar vad. Hur kan man veta att det luktar illa eller gott? Med hjälp av sitt magiska verktyg upptäcker Alfred hur de olika dofterna hittar in i näsan och får honom att komma ihåg olika dofter.

I Alfred Upptäckaren & metallmonstren ska Alfred följa med sin mamma till återvinningstationen efter att de städat. Alfred tycker att metallmonster är läskiga (återvinningsmaskinerna) och undrar varför de måste äta upp sakerna som man slänger. Mamman svarar att maskinerna hjälper oss att hålla rent och visar Alfred att alla har en egen återvinningsstation i kroppen. Med hjälp av sitt multiverktyg upptäcker Alfred hur hans egna celler också städar kroppen och gör nya saker av skräpet. Precis som metallmonstren.

Böckerna har meningar med som hjälper dig som läsare om du exempelvis ska läsa boken med ditt barn eller för en grupp med barn och vill skapa diskussion. Tex vad brukar du göra med dina gamla trasiga saker?  Längst bak i boken finns också en faktaruta om den personen som fick nobelpriset i just det som boken tar upp samt en faktaruta om Nobelpriset och Alfred Nobel. Visste ni förresten varför Nobelpriset delas ut den 10:e december? Inte, svaret på det och annan intressant fakta hittar du i boken.

Lättläst och uppskattad bok med fantastiskt fina bilder.

Recensionsexemplar från författaren.


Alfred Upptäckaren & metallmonstren
Författare: Sonja Rundgren
Illustratör: Johanna Arpiainen
Förlag: Speja Förlag, 2019
ISBN: 9789188167316
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Alfred Upptäckaren & hundfisen
Författare: Sonja Rundgren
Illustratör: Johanna Arpiainen
Förlag: Speja Förlag, 2019
ISBN: 9789188167316
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

 

 

För vem skriver vi?

För vem skriver vi?

Den frågan återkom ständigt under Svenska barnboksinstitutets kurs ”Att skriva barnbokskritik” den 24 och 25 oktober 2019.

En tidningsrecension och en recension på en blogg skiljer sig oftast markant åt, blev sagt ungefär lika många gånger. Det finns alltså anledning att ha koll på vad vi skriver, hur vi skriver och varför vi skriver en barnboksrecension. Rätt eller fel är inte relevanta omdömen av en recension eftersom varje kritiker/recensent har rätt till sin tolkning och stil. Kvalitet, som betyder egenskap och inte något mer, kan dock vara bra eller dålig.

Innan kursen hade vi i uppdrag att läsa några angivna böcker, några recensioner och flera artiklar samt att skicka in två recensioner. Under de två kursdagarna fick vi ta del av de olika föreläsarnas perspektiv på och förhållningssätt till att skriva barnbokskritik. Vi hade också workshop i mindre grupper kring våra egna inlämnade recensioner. Det hela var mycket lärorikt, även om det naturligt nog förekom budskap som delvis motsade varandra. Bland föreläsarnas uttolkningar inom området fanns så mycket att lära att jag blev i det närmaste vimmelkantig och samtidigt glad över chansen att kunna utveckla mina färdigheter.

För att slutföra kursen ska vi lämna in en korrigerad version av en tidigare inlämnad recension respektive en recension av en ”ny” bok. Jag tror att jag och andra som skriver om barn- och ungdomsböcker i sociala medier kan höja kvaliteten några snäpp genom att initialt beakta detta:

  • För vem skriver vi?
  • En positiv recension behöver inte vara bra. En negativ recension behöver inte vara dålig. (Erik Titusson)
  • Recensera på lika villkor som vuxenlitteratur. Det vill säga kritisera. (Mia Österlund)
  • Gör dig inte till tolk för vad barn tycker och inte tycker om. (Mia Österlund)
  • Var ödmjuk inför det egna tyckandet, men uttryck det inte som att det är objektiv fakta. (Mats Berggren)
  • En bilderbok utgörs av texten, bilderna och formen. Våga analysera och tolka bilderna. (Ulla Rhedin)
  • ”Ett skapande tillägg” finns alltid med i en recension värd namnet. (Ulla Rhedin)
    (egna anteckningar från föreläsningarna)

Alla är eniga om att barn borde läsa mer. Men vad ska de läsa? Recensionsutrymmet för barnböcker krymper. Hösten 2018 hade det gått så långt att mottagarna av kritiken, för­fattare och illustratörer, tog initiativ till en kritikerkurs. Från  Svensk bokhandels web.

Om kursen på www.barnboksinstitutet.se Håll utkik. Förhoppningsvis återkommer kursen så att fler får möjlighet att deltaga.