Idag handlar det inte om någon ny bok, utan om två böcker som blev viktiga för mig som tonåring.
När jag var tonÃ¥ring i slutet pÃ¥ 90-talet och kring millenieskiftet sÃ¥ hade inte ungdomsboken blivit riktigt vad den är idag. Jag brukar säga att jag är avundsjuk pÃ¥ dagens unga som har ett sÃ¥nt fantastiskt utbud av böcker! Som läsande ungdom pÃ¥ den tiden fick man istället göra ett gigantiskt kliv frÃ¥n dÃ¥tidens motsvarighet till mellanÃ¥ldersböcker till böcker som var skrivna för vuxna och de handlade ju tyvärr ganska ofta om … vuxna. Med andra ord, jag var ganska utsvulten pÃ¥ böcker som jag kunde relatera till.
Därför minns jag så väl två guldkorn till ungdomsböcker som jag hittade kring millenieskiftet: Feber av Karin Ström och Hello Love av Charlotta Cederlöf. Jag läste dem så många gånger att de blev helt nötta.

När jag tar upp dem 25 år senare så är det inte svårt att förstå varför jag fastnade för just dem: Båda handlade om unga uttråkade tjejer som bröt upp från tristessen och flyttade till större städer (Helena i Hello Love till London, Effra i Feber till Stockholm) – precis som jag själv planerade att göra så fort jag tagit studenten! Ytterst relaterbara helt enkelt, även om jag ännu inte fått upplevelser som liknade dem i böckerna. Och några år senare, när jag hade flyttat till en större stad och var några år längre fram i vuxenblivandet, kunde jag precis som tjejerna i Feber och Hello Love konstatera att det var ju inte riktigt som jag hade målat upp att det skulle vara – varken att flytta eller att bli vuxen.
Båda böckerna står fortfarande i min bokhylla och jag tittar ömt på dem ibland. Men jag har inte läst om dem som vuxen – inte än. Vissa läsupplevelser har ett rosa skimmer kring sig som jag är rädd för att förstöra med mina vuxenögon.
Vilka böcker älskade du som tonåring?

Nej, inte allt. Men dom är ju också ovänner och bråkar. Dom är kära och så. Dom är bra vänner eller dumma mot varandra. Dom går i skolan och så. Som när Ron blir arg på Harry. Lisa blir retad för sina stora öron. Det är det jag menar med att jag vill att det ska vara på riktigt. Då är det spännande. Det måste vara spännande.
Ja, så klart. Då vet jag vad jag ska säga. När vuxna bara bestämmer. Vi måste ha överdrag när det är nio grader och tvåorna bara om det är två grader. Det är orättvist! Vi är ju äldre!  Då sa jag som i Gurktjuven (Emms Frey-Skött). Nu kan vi nog inte ha högläsning, för nu måste vi prata om det här. För vi måste få vara med och bestämma.
