Bland pingvinhus och bokhyllegångar

Ett av de bibliotek jag besöker med mitt barn är Nässjö stadsbibliotek i Jönköpings län. Barnavdelningen är markerad med grön heltäckningsmatta och skogräns. Det gör känslan speciell när vi går in bland böckerna för barn upp till cirka 9 år. Längst in finns böcker för de minsta bredvid huset där bibliotekets pingvin Vinta bor. Där kan barnen måla och skicka brev till Vinta. Boklådorna är precis lagom låga för målgruppen vilket gör det lätt att ta fram en bok att läsa.

Mitt i rummet finns faktaböcker i olika bokhyllor som står fritt. Längsmed ett glasparti finns bilderböckerna. En del av dem är sorterade efter favoriterförfattare och -karaktärer såsom Mamma Mu, Alfons och Pettson och Findus. En sittmöbel i tre våningar bjuder in till högläsningsstunder (och klättring).

På den andra långsidan finns mest kapitelböcker för de lite äldre. I bokhyllorna finns små gångar som bara barnen tar sig lätt igenom. Perfekt för små som vill smita från sina vuxna… I ett hörn finns böcker om föräldraskap på olika teman, bland annat graviditet, matvägran, uppfostran och skilsmässa.

Barnavdelningen ger en mysig känsla och ökar läslusten när vi går omkring bland alla böcker. Det finns gott om plats men är ändå avskärmat från resten av biblioteket. Här trivs vi bra!

Ett bibliotek i matbutiken

Vid några tillfällen har ni fått följa med oss till olika bibliotek och butiker som någon av barnboksprats skribenter besökt. Idag tänkte jag ta med er till Malmbäck, ett litet samhälle sydöst om Jönköping, där biblioteket flyttat in i matbutiken.
Från början fanns böckerna inklämda mellan garn och chips, men nu har de fått en egen, lite mer avskild, plats i lokalen. Biblioteket är ändå nära till hands för de som gör sina dagliga inköp och här finns ett utbud för både små och stora.
Antalet böcker är inte stort, men tillgängligheten bra och med tanke på att stadsbiblioteket ligger bara några mil bort är det lätt att reservera böcker därifrån. Fin service för ett litet samhälle, särskilt eftersom öppettiderna förlängs i och med att matbutiken har öppet längre än vad biblioteket annars hade kunnat vara. Personal finns på plats tre dagar i veckan och annars är det lätt att låna och lämna på egen hand. Fint initiativ!
 

Har ni sett liknande lösningar någonstans?

Många böcker och av olika slag

Livet är annorlunda för de flesta av oss. Eller kanske det är möjligt att säga att Coronaviruset påverkar oss alla. Vi kan inte träffas som vi brukar, många av oss kan inte jobba som vi brukar, inte gå på fester, bio, teater, museum, restauranger med mera. Och om vi kan gå till biblioteket är det inte säkert att det är som det brukar vara där heller; med öppettider och hur vi får röra oss och om vi kan stanna där. Resa ska vi helst låta bli, men tillsammans med böcker kan du resa till många olika platser och träffa många olika personligheter. Ibland alldeles gratis. De flesta har kanske varit på ett bibliotek och lånat böcker, men idag tipsar vi om att läsa eller lyssna i dator, på platta eller mobiltelefon.

På Stockholms Stadsbiblioteket finns rubriken E-medier & databaser. Idag väljer vi att presentera några länkar som vi tror och hoppas att du ska ha glädje av.

Under den rubriken hittar man bland annat Biblix, det är en app för att läsa böcker i surfplattan eller mobilen. För barn 6-12 år och den är gratis att ladda ner.

Bibblix – en app från biblioteket

Bibblix är en app som gör det möjligt för dig som är 6-12 år att läsa böcker direkt i din surfplatta eller mobiltelefon.
Appen är utvecklad av Stockholm och Malmö stadsbibliotek och erbjuds även i Katrineholm och Norrtälje kommun. Under 2020 tar föreningen Sambruk över driften av appen på uppdrag av de samverkande kommunerna.
Din kommun kan också ansluta sig! Prata med ditt lokala bibliotek eller Kulturförvaltningen i din kommun.

OBS! att biblioteken kan ansluta sig till att erbjuda den här appen även om de inte gjort det än. Se texten ovan.

____________________

Det finns också en länk till Legimus där du får tillgång till anpassade böcker – talböcker.

Vem får låna?
Du som har en läsnedsättning får låna våra böcker.
Med en läsnedsättning menar vi att du behöver få en tryckt bok anpassad på något sätt för att kunna läsa den. En anpassad bok kan vara en inläst bok eller en bok i punktskrift.
Du behöver inte visa intyg.
Utifrån dina behov väljer du om du vill låna talböcker, e-textböcker eller punktskriftsböcker.

Välkommen till talböckernas värld

____________________________

Biblioteket har ett stort utbud av e-böcker som går att låna.

Här är en länk till de Sagor och Småbarnsböcker du kan låna om du har bibliotekskort. Det finns över 1700 titlar att välja mellan.

Och en länk till Skönlitteratur för mellanåldern där det finns drygt 1000 titlar att välja bland.

______________________________

Det finns också möjlighet att lyssna på en bok för den som vill.

E-ljudböcker – så funkar det

Skönlitteratur för mellanåldern

Småbarnsberättelser och sagor

____________________________

Under rubriken Fria e-böcker, ljudböcker och e-resurser finns mycket litteratur som tal och text. Allt detta är gratis för alla, men de här två länkarna som erbjuder barnböcker är särskilt intressanta för Barnboksprat.

Öva engelska?

Lit2Go innehåller klassiska barnböcker på engelska och i public domain. Alla titlar finns som webbtext och ljudfil, på samma sida. Bra för den som vill läsa och lyssna samtidigt. Drivs av University of South Florida.

Läsa böcker från hela världen?

International children’s digital library har barnböcker från hela världen, på många olika språk och som kan läsas online.

Genom att låna böcker stödjer du både bibliotekens verksamhet och författarna till böckerna som du lånar. En bra sak som behövs extra mycket just nu.

Vi på Barnboksprat hoppas att du mår bra och att tipsen gör att du får särskilt många bra, härliga eller spännande stunder med böcker som är tryckta, elektroniska eller inlästa!

 

Internationella barnboksdagen

Den 2 april firas världen över den Internationella barnboksdagen. Detta till minne av HC Andersens födelsedag och för att inspirera barn och ungdomar till läsning. IBBY, the International Board on Books for Young People, kom redan 1967 med idén om att hylla barn- och ungdomsböcker med en särskild dag på året. Den här dagen samlas barn och vuxna på skolor och bibliotek landet runt för att mötas i aktiviteter som berör barn- och ungdomsböcker.

Passande nog så var min son som går i förskoleklass på byns bibliotek igår. Det kan låta som en simpel utflykt att lärarna tar med sig barnen till biblioteket en promenad bort istället för att låta dem gå själva till skolbiblioteket men jag tror det förankrar en tanke hos barnen, att gå dit. Även om det skulle vara så att de kommer från hem där det inte förekommer läsning så ger lärarna barnen möjligheten. De visar dem att på biblioteket kan de komma och få låna böcker gratis.

På besöket igår fick alla barnen varsin bok om att börja skolan. De fick ett fint bokmärke med en häftig katt på och ett citat av Lennart Hellsing. De fick ett brev hem till föräldrarna där de hälsas välkomna.

En liten timme som lärarna lägger på en utflykt med barnen, en gratis bok som biblioteket delar ut, kan göra så stor skillnad.

Idag hyllar vi barn- och ungdomslitteraturen som hjälper oss att skapa fantastiska vuxna av våra underbara barn!

Tanten och två andra begåvade kvinnor, Internationella kvinnodagen till ära

Något så retro som en pensionatsvistelse är i fokus i denna berättelse. Frans är tillsammans med sina föräldrar på väg till en sommarvistelse på ett gammalt pensionat. Frans har inte stort förtroende för de vuxna runt honom och på ett knökfullt tåg utan möjlighet att hitta sittplatser möter han Tanten. Frans föräldrar häpnar och tycker att Tanten är lite för mycket, men tar emot de sittplatser hon erbjuder. Men Frans, som sitter och talar med Tanten i en annan kupé eftersom hon markerat flera platser med sina stora hattar, blir intresserad.

… Frans begrep att han inte tänkt tillräckligt djupt på saker och ting. Han kände sig ytlig men samtidigt – till sin stora förvåning – absolut redo att för en gångs skull lära av en annan människa. …

Trots att berättelsen på ytan främst beskriver en serie upptåg som drabbar pensionatsgästerna och som Frans och Tanten spelar någon roll i, har handlingen egentligen mindre betydelse än dialogerna. Även om det händer saker i en strid ström hamnar det i skuggan av de olika karaktärernas sätt att bete sig och reagera i situationen.

Tanten och Frans

Fröken Andersson, också kallad Tanten, är annorlunda och skulle betraktas som det även idag och inte bara enligt 70-talets tant- och kvinnonorm. Jag tycker att hon är som den där friska fläkten jag kan längta efter i många av livets sammanhang. Hon vågar och gör fast hon vet att det kan bli obekvämt, hon ser och förstår vad som ligger bakom karaktärernas olika beteenden och hur hon kan göra för att rucka på givna och tagna roller. Det kanske inte alltid ser så ut, men hon vill alla väl. Dessutom har hon en framtoning som kan uppfattas som självsäker, men faktum är snarare att hon drivs av viljan att göra världen, människorna och livet bättre för alla, inklusive sig själv. Det betyder inte att hon tycker livet är lätt eller enbart glatt, hon tycker däremot att det är viktigt att en person får vara sig själv, likväl som den bör lära sig att se saker ur olika perspektiv och filosofera över väsentligheter i livet. Pensionatsgästerna förfasar sig dock emellanåt, fastän författaren sammantaget har givit Tanten den önskvärda kombinationen av karaktärsdrag det innebär att vara en både påhittig, smart, stark, krävande och ödmjuk kvinna.

Berättelsen slutar med en seger för alla skulle man kunna säga. Och som avslutning är Tanten och Frans ute och ror och filosoferar på sjön:

… – Fast en del är lite vissna förstås. . ., sa Frans.
Tanten rodde några tag igen med fundersamt utseende.
Årtullarna gnisslade.
Näärå . . . dom är lite specifika bara . . . lite för sig . . . och det måste man förstå.
– Hmmm, sa Frans tvivlande. Fast Gulle är i alla fall botten.
Tanten funderade allvarligt, det syntes.
– Han är lite felprogrammerad . . . Men det ska vi nog rätta till! sade hon optimistiskt. …

Delvis retro är även språket. Det framkommer att Tanten är från Sumpan (Det vill säga Sundbyberg utanför Stockholm) och när hon talar är det oftast skrivet som den slangen hon använder låter. Däremellan är det fina formuleringar med gestaltande beskrivningar som ger mig bilder med nyanser. Språket förmedlar också det outtalade genom att det som inte sägs i dialogerna ändå träder fram och det innehåller också en hel del genuint reflekterande och filosoferande passager.

Maria Gripe levde 1923-2007. Hon skrev 38 böcker som ofta handlade om sökande efter identitet och omgivningens rollförväntningar Bland annat böckerna om Hugo och Josefin och om Elvis. Maria Gripe menade att hon inte skrev barnböcker utan om barn för alla åldrar. Hon fick många fina priser för sitt författarskap. Böckerna översattes till cirka 30 olika språk och var för det mesta illustrerade av Harald Gripe som var Maria Gripes man.

Tanten som är skriven 1970 lästes in av Margaretha Krook (1925-2001) och detta spelades in för Sveriges Radio. I min familj skrattade våra föräldrar lika mycket som min syster och jag. Hennes tolkning av karaktären Tanten var suverän och gjorde berättelsen i det närmaste hysteriskt rolig.

I Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (www.skbl.se) kan du läsa mer om Maria Gripe och Margaretha Krook


Tanten
Författare: Maria Gripe
Illustrationer: Anders Sten
Förlag: Bonniers juniorförl (1980)
(ISBN: 9148502359)
Du kan till exempel låna den på bibliotek, eller som jag köpa den på ett antikvariat som Bokbörsen