
Författaren Niki Daly upptäckte jag först då jag gick en sommarkurs för några år sedan där man läste barnlitteratur från andra länder. Plötsligt insåg jag att det fanns en helt annan kultur bland barnböckerna på vårt lilla bibliotek som gått mig obemärkt förbi.
Niki Daly blev snabbt en favorit. Det är en sydafrikansk författare och illustratör och jag vet inte om ni först tänkte som jag, men jag föreställde mig en svart kvinna. Men det är en vit man, född 1946 i vit arbetarklass i Kapstaden som skapat dessa böcker om svarta afrikanska barn.
Det finns en naturlig relation mellan ung och gammal i Nikis böcker som jag tycker mycket om. De är präglade av en varm och kärleksfull ton. Han är även en skicklig illustratör och jag gillar starkt den stolthet han ofta skildrar hos det lyckliga och levnadsglada barnet. Det här är enkla vardagliga böcker som handlar om stora ting – i det lilla barnets liv.
Jag har valt tre böcker att berätta om. Den första är Ta det lugnt Songololo som handlar om en pojke, som får följa med sin gamla farmor till staden för att hjälpa henne att handla. Songololo är hans farmors smeknamn på honom fastän han heter Malusi. Just den här boken var förlaget först tveksam till att ge ut eftersom det var en ”svart” barnbok av en vit konstnär. Den testades först på en vit skolinspektör som ansåg att farmodern i boken var för tjock och att det kunde vara stötande. En svart illustratör kunde rita henne så men inte vit!!! Men för Niki symboliserade karaktären hans trygghet från barndomen – en svart tjock kvinna som han älskat väldigt mycket. Boken blev utgiven 1985 och mycket framgångsrik. 2001kom den i nyutgåva genom förlaget Hjulet och nådde de svenska barnen.

Det som rör mig speciellt i den här boken är att pojken först kikar in i skyltfönstret till en leksaksaffär och ser en leksaksbil vilket får mig att tro att han önskar sig den. Men det är när han ser de röda gympaskorna i en annan butik som han trycker näsan emot fönstret och utan ett tjat visar med hela sitt hjärta vad han egentligen önskar och behöver. Hans farmor ser hans utslitna skor och köper nya åt honom.
Malusi var så lycklig att det gjorde ont att sitta stilla. Han tittade på farmor och gav henne ett stort leende.
”Jaja!” sa Gogo när hon tog fram pengarna och räknade: En…två…tre…fyra…”
”Du kan behålla dom nya gympaskorna på” sa Gogo till Malusi. Han stoppade ner sina gamla skor i den nya skokartongen.
Mina egna favoriter handlar om flickan Kwela Jamela. Niki Daly har en skön illustrationsstil. Det är mjuka, behagliga färger. Det är liv och rörelse och skildrar människor på ett trovärdigt sätt. Jag tycker Niki illustrerar vackra människor – de här karaktärerna har personlighet. Jamela i boken har ett smeknamn; Kwela vilket betyder snabba rörelser, spänning och festlig musik. Det är ett ord som används av taxiförarna i Sydafrika för att hetsa folk att välja deras bilar och är även namnet på en flöjt.
I Kwela Jamela och Julia är det snart julafton och Jamelas mamma och mormor förbereder julmiddagen genom att inhandla en höna som de ska fodra och sedan slakta. Men Jamela blir så fäst vid hönan, som hon kallar för Julia att hon bestämmer sig för att låta den rymma sin väg.
I Kwela Jamela Afrikas drottning har Jamela och hennes mamma blivit bjudna på bröllop. Mamma köper ett vackert tyg för sina pengar som hon arbetat hårt för. De tvättar tyget och hänger det ute på tork men Jamela drar iväg över byn med tyget, stolt som en tupp, och utan en tanke på att tyget kan bli förstört.
Hennes mamma blir så ledsen att hon inte ens vill prata med Jamela sedan och hon skäms oerhört men allt ordnar upp sig på bästa sätt. I böckerna om Jamela finns det nästan bara kvinnoporträtt, Jamela, hennes mamma och mormor samt alla dessa kvinnliga släktingar omkring dem. Jag är imponerad av att en manlig författare/illustratör kan skildra dessa relationer så starkt och finstämt.
Så nästa gång ni är på biblioteket – leta runt bland alla dessa skatter som finns av författare från andra länder. Det är intressant att se att vi alla är ganska så lika fastän vi lever i olika delar av världen. Det finns fler böcker i serien av Jamela och även andra böcker av Niki Daly som man kan finna hos förlaget Hjulet.
Källfakta om Niki Daly har jag funnit HÄR.
Ta det lugnt Songololo
Författare & Illustratör: Niki Daly
Förlag: Hjulet
Utgivningsår: 2001
Antal sidor: 32
ISBN: 9780711217652
Tyvärr är boken slutsåld på förlaget men finns på engelska (utgiven av förlaget Frances Lincoln Publishers Ltd) på Bokus.
Kwela Jamela Afrikas dotter
Författare & illustratör: Niki Daly
Förlag: Hjulet
Utgivningsår: 1999
Antal sidor: 36
ISBN: 9780711214491
Tyvärr är boken slutsåld på förlaget men finns på engelska hos Bokus.
Kwela Jamela och Julia
Författare & Illustratör: Niki Daly
Förlag: Hjulet
Utgivningsår: 2001
Antal sidor: 36
ISBN: 9780711217058
Tyvärr är boken slutsåld på förlaget men finns på engelska hos Bokus
Makwelane och krokodilen tilldelades Peter Pan-priset 2010. Det är ett pris som tilldelas en översatt barn- eller ungdomsbok och priset är förutom äran och ett fint diplom en inbjudan till Bok & Bibliotek, bokmässan i Göteborg. Det var där jag fick upp ögonen för den här boken, men kanske främst för dess illustratör Piet Grobler. Makwelane och krokodilen innehåller så härliga och färgstarka bilder av afrikanskt lantliv att berättelsen blir sekundär, för åtminstone jag är fullt upptagen med att försöka se mig mätt på illustrationerna. Det går inte!
Berättelsen är en ganska klassisk saga som ger mig lite Rödluvan-vibbar. Fast det är en krokodil i stället för en varg och mormodern råkar inte riktigt lika illa ut, tack vare Makwelanes djärva insats. Fast det är i och för sig Makwelane som gör att krokodilen vet var mormor finns till att börja med… nåväl, det slutar lyckligt i alla fall och bilderna, BILDERNA! Åh! Titta bara:
Den högra vardagslivsbilden är en av mina favoriter, tillsammans med bilden på allra sista sidan. Men den får ni kolla upp själva!
Tyvärr är det här bara en bibliotekslånad bok (jag fick köa länge för att få den!). Jag skulle gärna ställa den i Avas bokhylla lite mer permanent.
Den här samlingen klassiska fabler blev jag sugen på mest för att härliga Piet Grobler illustrerat den. Jag fick upp ögonen för honom under höstens bokmässa med Afrika-tema och blev väldigt glad att se hans illustrationer i en alldeles färsk bok.
Men… alltså… dessa fabler! Somliga av dem har kanske bra poänger, men de flesta känns bara alldeles för brutala eller märkliga. Det är mycket elakheter och ond bråd död, med lärdomar som känns både krystade och svårbegripliga. Grannfrun ger några bra exempel i inlägget Gamla konstiga fabler, som är en ytterst träffande beskrivning av boken.
Nä, inte ens Piet Groblers bilder kan göra den här boken till en trevlig läsupplevelse.
Finns det några likheter mellan ungdomars vardag i Rinkeby och i Kapstaden? Ja, många fler än man kan tro faktiskt! Den här boken är ett samarbete mellan tonåringar från Rinkeby, Sverige och Langa i Sydafrika. Boken består till väldigt stor del av fotografier, men det är inga tjusiga, proffsiga sådana utan bilder tagna av ungdomarna själva som på ett bra sätt illustrerar deras vardag. Mycket handlar om deras drömmar inför framtiden, de berättar för varandra om vilka yrken de vill ha och varför. De berättar också mycket för varandra om vilka fritidsintressen de har och man kan konstatera att i både Rinkeby och Kapstaden är musiken en viktig del av deras liv.
Det finns både brev som bara är några få rader långa till de som fyller en hel sida blandat med lite dikter här och där, språket de kommunicerar på är sin skolengelska. Det finns inte så mycket att berätta om själva innehållet i texterna (du får själv läsa!), så här kommer ett litet exempel:
”If I owned this world, there would be no crime or rape, and no xenophobia. I would make it harmoniuos.” /Lelethu
(xenophobia = främlingsfientlighet)
Och kom ihåg, en bild säger mer än tusen ord…
Dear Friends
Författare: ungdomar i Rinkeby och Kapstaden, Kerstin Gidfors (red.)
Förlag: Bokförlaget Tranan
Antal sidor: 127
ISBN: 9789186307110
Köp: jämför priser
Krokodilen Akilles är trött på att äta bananer. Han vill hellre äta ett barn. Det hjälper inte att mamma och pappa krokodil kommer med korv eller bakar chokladtårta för Akilles har redan bestämt sig. Akilles beger sig till floden för att jaga barn, men första mötet blir inte riktigt som han tänkt sig.
Jag vill hellre äta ett barn är en skön kittling för både förälder och barn. De fina och alldeles lagom detaljerade krokodilillustrationerna lockar såväl ettåringar som treåringar. Texten flyter fint för högläsning och håller för många nattningar utan att man som förälder tröttnar. Slutet är alldeles lagom gastkramande och lite busigt och lämnar både barn och förälder med ett leende på läpparna.
Jag vill hellre äta ett barn är översatt från franska och boken är utgiven 2006 (i Sverige).
Jag vill hellre äta ett barn
Författare: Sylviane Donnio
Illustratör:Dorothée de Monfreid
Förlag: Berghs
Antal sidor: 26
ISBN: 9789150216198
Köp: Jämför priser
| Malin Molinder om Elsa Beskow: bildskatt | |
| sofia om Elsa Beskow: bildskatt | |
| Mirjam Lindberg om Ninja Timmy | |
| Helena Ferry om Dagens bokhylla: Helenas hyllor | |
| Bea om Dagens bokhylla: Helenas hyllor |