Mirakel och hemligheter

Bokens omslag drar verkligen blickarna till sig. Den omfamnar berättelsens alla aspekter om ett barns känsla av utanförskap och en stark kärlek till hästar som är bortom ett vanligt fritidsintresse.

Mimmi, eller Mi-Rakel som hon egentligen heter, har cerebral pares och lever med en ensamstående förälder. Hennes far är ofta utan arbete och de lever i en villavagn på campingen. Hon känner samhörighet med de andra i klassen ända till den dagen då den nya flickan Lisa börjar. Då får plötsligt Lisa mer uppmärksamhet än Mimmi som nu upplever ett tydligare utanförskap än förut. Hon upplever till och med att vänskapen med Aylin, Mimmis hittills bästa vän, förändras.

En häst tillhörande den intilliggande gården springer bort, Mimmi hittar den och håller den gömd ett tag innan hon lämnar tillbaka den. Hennes starkaste önskan är att få börja rida men familjens ekonomi och faderns rädsla för riskerna med ridning håller flickan borta från hennes största intresse. De förutsättningarna samt Mimmis avundsjuka och förutfattade meningar om hästägarens personlighet gör att hon tar det dåliga beslutet att behålla hästen. När hästen väl återlämnas ges Mimmi möjligheten att få hjälpa till med de dagliga sysslorna på gården och som betalning för det så får hon ridlektioner.

Under berättelsens gång vävs en del hästkunskaper ihop med utmaningarna som finns för en flicka som har cerebral pares och med beskrivningen av de känslor ett barn kan ha vid utanförskap. Språket är tillgängligt och pedagogiskt och den unga läsaren följer enkelt med i stallterminologin och i beskrivningarna av en vardag med cerebral pares. Dialogerna är övertygande och stämmer väl överens med karaktärsbeskrivningarna. Stundvis förlorar dock berättelsen lite av sin rytm, särskilt vid de långa beskrivningarna av Mimmis upplevelse av att de andra barnen fryser ut henne. Det går lång tid i berättelsen då det är tydligt att pendeln har svängt och då Mimmi verkar vara den enda att inte uppfatta att hon i hästägarflickan har funnit en ny vän. Vänskapen med Aylin går också förlorad i berättelsen. Som läsare upplever man inte att Aylin tycker mindre om Mimmi även om Mimmi känner så och man får heller inte veta vad som blev av den vänskapen då berättelsen helt går över i att berätta om Mimmis framsteg inom ridning och hästskötsel. Men det är också i den senare delen av boken som den stora styrkan i berättelsen finns. Den som visar hur det lönar sig att vara ärlig, att våga tro på sig själv, att arbeta hårt för att uppnå sina drömmar och hur man som vuxen kan stärka ett barn i denna resa. Det är främst en bok att rekommendera för alla hästintresserade och den lämpar sig också väl för högläsning.


Mirakel och hemligheter
Författare: Sara Salander
Omslagsbild: iStockphoto
Förlag: Idus Förlag
ISBN: 9789175779737
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Ingen vill vara med Elin

Subtilt utanförskap. Ni vet den där sortens utanförskap som väldigt många av oss någon gång har befunnit sig i. Det är det som Elin går igenom. Känslan av att det inte finns en plats för lilla mig i någon av de gruppkonstellationer som skapats i klassen. Att man förvägras delta i leken trots att man försöker ta kontakt. Att kallas för mammig när man har svårt att skiljas från sin förälder vid lämning. Men den här boken antyder också att det finns en passivitet från de vuxna i skolan. Det finns ingen som Elin kan ty sig till och få hjälp av när hon känner sig utanför. Det finns ingen som hjälper till eller som kan ”läsa mellan raderna” när Elin ber om hjälp. Till exempel när hon ber om att få gå in för ”att hon fryser” i stället för att vara på skolgården på rasten så gör hon det för att undfly känslan av ensamhet men får svaret av rastvakten att det är klart att man fryser när man inte leker. Men Elin har ingen att leka med så hon är överlämnad till Moment 22. Här får man som läsare ont i magen och ställs inför många tankar och frågor. För vem bör se vad som egentligen sker? Vems ansvar är det att hjälpa Elin? Var går gränsen för vad man kan förvänta sig av ett barn, en förälder eller personal i skolan vid utanförskap?

Elin finner tröst och mod i vänskapen med lilla Elin, en låtsaskompis som finns i hennes ficka under skoldagen. Lilla Elin ger Elin styrkan att stå upp för sig själv mot en pojke som mobbas. Det blir vändningen i hennes vardag. Situationen öppnar upp för nya vänskaper med skolkamrater som tidigare inte har vågat vara vänner med henne och hon blir också kompis med pojken som retats. Boken är självbiografisk och det är glädjande att det löste sig för Elin till slut. Jag hoppas att andra barn kan finna tröst och känna hopp efter att ha läst denna bok!


Ingen vill vara med Elin
Författare: Elin Bisander
Bild: Karin Severed Gerlach
Förlag: Visto förlag
ISBN: 9789178850211
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Gurktjuven

Det är en bedårande bild på omslaget och man tror instinktivt att boken kommer att handla om en kanin som har stulit gurkor. Men boken visar sig handla om något mycket viktigt, nämligen vänskap och utanförskap. Hur det känns att inte längre ha en bästa vän att dela allt med och att bli utfryst utan en förklaring. Hur det känns när alltid samma person får bestämma vad alla i gruppen ska leka, på vilka villkor de ska leka och vilka som får vara en del av gruppen. Den handlar om de känslor som uppstår när man blir bortvald, om ilska, besvikelse, frustration och viljan att ge igen.  I slutet av boken ges också huvudkaraktären flera tillfällen att välja det som är rätt att göra och berättelsen är nära verkligheten när barnet gör som de flesta av oss gör; ibland rätt val och ibland fel val. Den oväntade vändningen ger ett bra tillfälle till diskussion och jag kan föreställa mig att det är en bra bok för högläsning i grupp.

Boken saknar illustrationer vilket jag kan tycka skulle lyfta innehållet en aning men text och innehåll är väl värt en läsning.


Gurktjuven
Författare: Emma Frey-Skøtt
Förlag: Idus förlag
Antal sidor: 118
Recensionsexemplar från förlaget.
ISBN: 9789175776859
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Om detta talar man endast med kaniner

om detta talar man endast med kaniner– Var inte så känslig, säger mamma.
Det är lätt att säga.
Tror hon att det är frivilligt?
Tror hon att det är något man väljer?

Jag närmar mig boken med titeln i åtanke och vet att jag ska möta det djupa, det som förvirrar och förtvivlar i livet. Det är Anna Höglund som skrivit och illustrerat och då är det ofta så långt ifrån hejigt och ytligt det kan komma. Hon har tilldelats en speciell plats i mitt bokhjärta, läs gärna mina andra recensioner på två av hennes verk här och här. Jag letar ofta efter barnböcker som inte skriker rakt ut, framför allt i sitt bildspråk, men även i texterna. Jag inser ju att de är en smakfråga och kan definiera ett sätt att möta livet på. Hur den än är så ger det mig en lyckokänsla att få en bok som denna i min hand. Den ger mig så många känslostämningar från år och dag och en liten strimma av att jag inte är helt ensam ändå. Det är poetiska anslag men även rak prosa på samma gång. Illustrationerna är fantasieggande, sorgsna, humoristiska och ibland med en blinkning till en konsthistorisk kontext. Bilderna möter texten i blandade tekniker som kollage, fotografi och måleri. Boken är nominerad till Augustpriset 2013 och allt.

En bok som tar in det svåra att inte känna som alla andra verkar känna. Att inte möta livet glatt och ivrigt. Om att inte få eller ens vilja vara med på riktigt. En evig känsla för vissa och huvudpersonen må vara tretton år men känslan är tidlös. ”Det finns en gräns för vad man orkar med”, läser jag och minns en liknande situation i mitt liv. Det är poesi och betraktelser och påståenden. Det är en ovanlig bok, skulle kunna rekommenderas för en viss människotyp, hellre än för en speciell åldersgrupp. Nu är det åldern 12-15, men kunde vara intressant för alla egentligen, då den växer vid varje genomläsning.

KaninmammaI en kaninliknande skepnad ser vi huvudpersonen ta sig fram genom sin dystra tillvaro.

Först ska man kämpa hela livet
och sedan när det äntligen börjar kännas bra,
då ska man dö.

En kanin som kan symbolisera oss alla, känslig och rädd med en önskan om att omfamnas av det trygga och bara få vila. Avståndet till föräldrarna, i synnerhet modern, känns långt och det är nog för alltid ogörligt att få till ett närmande. Morfaderns enkla klokhet och närvaro skapar den ljusa punkt som gör att huvudet hålls ovanför kanten och hans långa hår likt kaninöron, visar att de i alla fall är två. Lilla huvudpersonen har en rädsla för att möta allt absurt som livet innehåller, men besitter också en styrka att gå bakom och analysera det komplexa, som hen iakttar eller utsätts för.

Om man tänker efter så kan ingenting vara bra
utan att samtidigt vara dåligt.
Bakom det som är roligt
ruvar en skugga av sorgsenhet
som syns om man vrider lite på det.
Ju mer man vrider, desto oroligare blir det
som man nyss skrattade åt.
Undrar om det går att bevisa,
rent vetenskapligt alltså,
att allting samtidigt är tvärtom.

UrbankaninMot slutet ändrar öronen riktning och ännu en dag möter upp med nya förhoppningar och insikter.

Jag håller med om man är sin egen värsta fiende.
Men om allt också är sin egen motsats
kan man ju samtidigt vara sin egen bästa vän.

Kaninsolo


Om detta talar man endast med kaniner
Författare & illustratör: Anna Höglund
Förlag: Lilla Piratförlaget (2013)
Antal sidor: 60
ISBN: 9789187027499
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Ett nytt Skåhlbergskt äventyr

Patrik älskar att spela fotboll och han är jätteduktig. Om han bara fick chansen att visa det. I stället tvingas han värma bänken varje match. Väntar och hoppas. På att få visa dem. Han skulle göra mål direkt!

Så en dag ser Patrik sin chans. Två bollar sparkas iväg under en match och kan inte hittas igen. Patrik utses till bollvakt och när den tredje, och sista, bollen också den sparkas iväg utanför planen är Patrik på benen. Det hänger på honom nu om matchen ska kunna fortsätta. Han letar och ser snart bollen som kilat sig fast mellan några grenar. Men han får inte loss den och strax ser han varför. Ur jorden sträcker sig ett par andra händer som håller fast bollen. Plötsligt går jorden isär och Patrik rasar ner i underjorden.

En boll begravenHär möter Patrik en märklig och inte alldeles trevlig värld av svittror, sporalver, spättar och andra varelser. Här finns också tuggummiberget och asfaltsängen. Patrik vill snart därifrån, men det visar sig inte vara så enkelt. Svittrorna utmanar honom och hans lag därhemma på en fotbollsmatch. Vinner Patriks lag får han sin biljett ut ur underjorden. Förlorar han däremot, måste han stanna för alltid …

Boken är den första i den lättlästa serien om De Underjordiska. De stundvis korthuggna meningarna fungerar dock inte enbart som verktyg för nybörjarläsaren, de bygger också upp en spänning och en rytm i berättelsen som gör den intressant även för den mer vane läsaren. Den Skåhlbergska tonen saknas inte heller. En mix av magi och realism och en stor skopa allvar är receptet som bjuder läsaren på en berättelse om utanförskap, mod och äventyr. Och lite fotboll.

En boll begraven
Författare: Anette Skåhlberg
Illustratör: Katarina Dahlquist
Förlag: Sagolikt Bokförlag
Antal sidor: 62
ISBN: 9789186861346
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris