En helt vanlig supernova

En helt vanlig supernova av Katja Timgren är en bok om högstadiet, ensamhet, utanför- och annorlundaskap, stöttande familjer som ändå inte riktigt förstår, svek och den första hjärtekrossande kärleken.

Filip har sen första dagen i sjuan varit ensam. Han sitter ensam i biblioteket under rasterna, har ett helt bord till sig själv i skolmatsalen, och tillbringar den mesta tiden utanför skolan på sitt rum med näsan i en av sina böcker om rymden. När han inte pratar med sin storasyster Elin som trots att hon flyttat en bit bort, till storstaden Örebro, är den som förstår honom bäst och alltid finns där för honom.

Det är inte så att Filip är direkt mobbad. Han blir inte intryckt på toaletten eller instängd i redskapsrummet på gymnastiken som det ryktas om att en del andra har blivit. I stället är han osynlig. Ingen verkar se honom alls, inte ens före detta bästisen Elsa som efter sommarlovet börjat hänga med sina basketlagskompisar och verkar ha glömt honom totalt. Ingen. Tills dess att den nya tjejen Alva dyker upp i klassen och inte alls verkar fatta att Filip är en sån där osynlig icke-person som man inte talar med, inte sitter med under lunchen, och absolut inte kärar ner sig i.

Inte först vill säga. Men sen går det sämre när det hemska förflutna som fick Alva att byta skola blandas med rädslan för att bli utstött igen och hon inte verkar kunna bestämma sig för vilken person hon ska vara. Den Alva som vill hänga med Filip utanför skolan eller den Alva som låtsas som att han inte existerar så fort någon av klasskamraterna är i närheten.

Jag uppskattar starkt att Timgren valt att skriva om Filips liv några år efter han kom ut som transperson och inte fokuserar på den upplevelsen utan låter läsaren förstå genom kortare bakåtblickar och dialog med Alva att även om det var svårt när Filip berättade för sina två bästa vänner och sen för sina föräldrar, och pappan sen ringde till skolan, så var det ändå ingen större grej utan Filip accepterades rätt snabbt under sitt nya namn och identitet. Och även om han nu i sjuan oroar sig över den kroppsliga utvecklingen och över hur långsamt utredningar och liknande tar, så är det inte heller här som fokus ligger.

I stället fokuserar Timgren på det utanförskap som Filip hamnat i när Elsa tröttnat på honom och i stället börjat hänga med andra vänner och Filips andra bästis, Marcus, flyttat med familjen till Stockholm. Marcus finns förvisso kvar, både genom mess under året och genom löftet om en sommarlovsresa för att hälsa på honom, men inte i vardagen.

När så Alva träder in i Filips liv, hur skakig och osäker deras relation än må vara, så sker en förändring hos honom och han börjar att ta mer och mer plats, säga ifrån och våga stå upp för sig själv mot mobbarna Albin och Theo. Detta trots att hela skolan mest verkar se på utan att röra ett finger och inte ens lärarna verkar se något alls av vad som sker, trots att en skulle kunna förvänta sig att de kanske borde hålla lite extra uppsikt över en transperson.

Däremot står Filip inte riktigt upp för sig själv mot Alva och det sätt hon behandlar honom på och jag tycker nog att hon kommer alltför lindrigt undan, att han tyvärr förlåter henne lite för lätt även om hennes bakgrund gör det lättare att förstå hennes agerande.

En helt vanlig supernova är en lättläst bok med fint framåtdriv och viktiga ämnen som väl beskriver den där osäkerheten som lätt drabbar en i början av en relation, speciellt när det gäller första kärleken.

Tyvärr saknar jag lite djup i karaktärerna för att berättelsen verkligen ska få mig att känna och jag har, som nämnt, lite svårt att acceptera det lite för feelgoodiga slutet och relationen till Alva. Men jag älskar relationen med pappan och hur pappan accepterar Filip helt fullt ut och, åtminstone emellanåt, verkar förstå Filip utan att en massa ord behöver bytas dem emellan. Relationen med pappan och den med storasyster Elin, och i mindre grad den till kompisen Marcus, värmer hjärtat. En så fin familj önskar jag att alla transpersoner, och alla andra tonåringar också för den delen, skulle få ha!


En helt vanlig supernova
Författare: Katja Timgren
Förlag: Gilla förlag (2022)
ISBN: 9789178133574
Antal sidor: 212
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.

Sommarmirakel

I första boken om Mi-Rakel, Mirakel och hemligheter, får vi lära känna en flicka som tampas med sin känsla av utanförskap och längtan att få börja rida men att faderns rädsla för hur hon ska klara av det fritidsintresset med de fysiska utmaningar hon har till en början står i vägen för hennes lycka. Dessutom har familjen en ansträngd ekonomi som inte gör det lättare direkt.

I denna bok har Mi-Rakel, eller Mimmi som hon också kallas, varit hästskötare i ett halvår och vunnit en tävling med den egensinniga favorithästen Optimal. Nu närmar sig en ny tävling och efter den en möjlig försäljning av Optimal, hästen som förstår Mimmi bäst och som läser av hennes ridteknik så väl. Mimmi är förstörd och boken kretsar just kring de känslor som rör sig inombords, tankar om att hon hålls utanför planerna kring Optimals framtid, känslan av att inte kunna påverka händelseförloppet och nervositeten inför tävlingen. Utöver detta så har hennes pappa den senaste tiden uppträtt konstigt, jobbar extra mycket och håller på en hemlighet.

Stora delar av berättelsen kretsar just kring Mimmis känsloliv och tvivlet som har sitt ursprung i utanförskapet färgar hennes tankar. Ibland upplever jag som läsare att dessa partier får ta lite för stor plats och att många avsnitt är upprepningar av det som tidigare redan har berättats. Som till exempel tvivlet över att Lisa är en riktig vän, att Mimmi verkligen får rida som belöning för att hon hjälper till i stallet, hennes duglighet som ryttare och också hennes bristande förtroende för att hennes pappa har hennes bästa i åtanke.

Slutet är dock riktigt gott för även i den här andra berättelsen om Mimmi så överraskas hon av vad livet har att erbjuda och än en gång bevisas det för läsaren att den som väntar på något gott aldrig väntar för länge. Men skillnaden är att denna gång är det mer pappas förtjänst än Mimmis att belöningen blir så stor.


Förlag: Idus Förlag
Författare: Sara Salander
ISBN: 9789189055919
Bandtyp: Hårdinbunden med 252 sidor
Passar åldern: 9–12 år
Finns även att köpa på Bokus och Adlibris

Fänrikshjärta

Boken av Malin Roca Ahlgren berör ett väldigt viktigt ämne och jag hyllar den här sortens litteratur som på ett bra och enkelt sätt belyser högkänslighet hos barn, såväl som hos vuxna.

Boken handlar om Saga som är 12 år. Hon bor med sin pappa i en lägenhet och går i skolan där hon har svårt att känna att hon passar in. Det är ofta stökigt och vissa lektioner är outhärdliga för henne då det är mycket prat, stimmigt och det luktar mycket från exempelvis NO-salen. Lektionerna i idrott är en vånda och matsalen vill hon inte gå in i eftersom det är så stökigt och matoset är jobbigt för henne. Det bästa med skolan är Henry men det verkar som om han är tillsammans med Elsa men varför gråter hon?

Saga är högkänslig och blir lätt stressad. Hon ser saker som ingen annan ser. Lägger märke till nyanser i relationer och förändringar som andra inte lägger märke till blir en stor sak för Saga. Efter skolan varje dag är hon otroligt trött och behöver vila, vara själv och lyssna på en ljudbok medan hennes pappa fortfarande är på jobbet.

En dag i veckan brukar Saga gå till sin farmor. Farmor Molle är förstående och hon lyssnar. Molle förklarar så Saga förstår och hon lyssnar när Saga berättar. Om ändå Sagas pappa och lärarna i skolan kunde varit lika förstående.

Boken berör ett väldigt bra ämne och är skriven som en berättelse istället för en faktabok även om det finns informationssidor längst bak i boken. Den här boken kan vara bra att låta högkänsliga barn läsa eller barn som träffar andra högkänsliga barn, för att skapa ökad förståelse.

Boken är väldigt fint illustrerad med bilder i svartvitt som förstärker läsupplevelsen och bilderna känns relevanta för berättelsen. Titeln på boken kan tyckas inte ha något med högkänslighet att göra men farmor Molle förklarar fint en onsdag när Saga är på besök hur det finns likheter med blommorna i trädgården och de behov och kvaliteter som vi som människor har. Hur vi alla är annorlunda och därmed har olika behov. Utöver det så är det en fin titel.

Boken hade nog vunnit på att gå en liten redigeringsrunda till då jag såg några stavfel på sina ställen och där var några passager som kändes lite onödigt invecklade med svår dialog utan anföring men jag tycker ändå sammanfattningsvis att det är en bra bok med ett väldigt bra tema och jag kan varmt rekommendera den.


Titel: Fänrikshjärta
Författare: Malin Roca Ahlgren
Illustratör: Mattias Andersson
Förlag: Kikkuli förlag
ISBN:978-91-88933-23-7
Finns att köpa på Adlibris och Bokus med flera.
Tack till förlaget för recensionsexemplar.

Hur många fiskar finns det i havet?

Hur många fiskar finns det i havet? Är en bok som är skriven med väldigt många frågor. Från början till slut är det en hel rad frågor som kan vara väldigt svåra att svara på men det är inte meningen att läsaren ska ha svaren men det kan definitivt ge uppslag till samtal om frågor som barnet har.

För vem har inte undrat hur många fiskar som det finns i havet? Eller om pingviner är ledsna för att de inte kan flyga? Och vad händer när hästar blir arga och varför är svarta får udda även om de är ulliga?

Barn är av naturen vetgiriga och vill veta allt om det mesta. Små barn ställer frågor och det blir väldigt många frågor på en dag. Den här boken illustrerar det väldigt tydligt samtidigt som den visar på ett utanförskap och känslan av att vara annorlunda. Hur det kan kännas som att man inte är som alla andra eller att en är ensam och alla andra har någon. Hur det kan kännas som om sorg inte har något slut men det blir bättre. Till slut blir det bättre.

Boken kan visa tydligt för barn som läser den men också i högläsning att det är vanligt att ha såna tankar men också att det kan finnas andra barn och personer som känner sig ensamma. Som inte vill vara ensamma.

När jag läste boken högt så kände jag att det var lite svårt att få till rytmen i min läsning vilket nog beror på att det är så många frågor men också att det ibland rimmar men andra gånger inte. Jag kan till viss del tycka att boken hade med fördel varit skriven på rim. Nu är den inte det och den är fin ändå och i den senare delen av boken blir det mer djup i innebörden av texten och det tycker jag om. Det skadar inte att ha djupare tankar i samtal med barn de förstår mycket mer än man tror.

Jag tycker att boken illustrerats på ett bra sätt som ger djup åt den text som finns.


Titel: Hur många fiskar finns det i havet?
Författare: Sigrid Nikka
Illustratör: Ingrid Skåre
Förlag: NA Förlag
ISBN: 978-91-88229-23-6
Kan köpas på Adlibris och Bokus med flera.
Tack till förlaget för recensionsexemplar.

Mirakel och hemligheter

Bokens omslag drar verkligen blickarna till sig. Den omfamnar berättelsens alla aspekter om ett barns känsla av utanförskap och en stark kärlek till hästar som är bortom ett vanligt fritidsintresse.

Mimmi, eller Mi-Rakel som hon egentligen heter, har cerebral pares och lever med en ensamstående förälder. Hennes far är ofta utan arbete och de lever i en villavagn på campingen. Hon känner samhörighet med de andra i klassen ända till den dagen då den nya flickan Lisa börjar. Då får plötsligt Lisa mer uppmärksamhet än Mimmi som nu upplever ett tydligare utanförskap än förut. Hon upplever till och med att vänskapen med Aylin, Mimmis hittills bästa vän, förändras.

En häst tillhörande den intilliggande gården springer bort, Mimmi hittar den och håller den gömd ett tag innan hon lämnar tillbaka den. Hennes starkaste önskan är att få börja rida men familjens ekonomi och faderns rädsla för riskerna med ridning håller flickan borta från hennes största intresse. De förutsättningarna samt Mimmis avundsjuka och förutfattade meningar om hästägarens personlighet gör att hon tar det dåliga beslutet att behålla hästen. När hästen väl återlämnas ges Mimmi möjligheten att få hjälpa till med de dagliga sysslorna på gården och som betalning för det så får hon ridlektioner.

Under berättelsens gång vävs en del hästkunskaper ihop med utmaningarna som finns för en flicka som har cerebral pares och med beskrivningen av de känslor ett barn kan ha vid utanförskap. Språket är tillgängligt och pedagogiskt och den unga läsaren följer enkelt med i stallterminologin och i beskrivningarna av en vardag med cerebral pares. Dialogerna är övertygande och stämmer väl överens med karaktärsbeskrivningarna. Stundvis förlorar dock berättelsen lite av sin rytm, särskilt vid de långa beskrivningarna av Mimmis upplevelse av att de andra barnen fryser ut henne. Det går lång tid i berättelsen då det är tydligt att pendeln har svängt och då Mimmi verkar vara den enda att inte uppfatta att hon i hästägarflickan har funnit en ny vän. Vänskapen med Aylin går också förlorad i berättelsen. Som läsare upplever man inte att Aylin tycker mindre om Mimmi även om Mimmi känner så och man får heller inte veta vad som blev av den vänskapen då berättelsen helt går över i att berätta om Mimmis framsteg inom ridning och hästskötsel. Men det är också i den senare delen av boken som den stora styrkan i berättelsen finns. Den som visar hur det lönar sig att vara ärlig, att våga tro på sig själv, att arbeta hårt för att uppnå sina drömmar och hur man som vuxen kan stärka ett barn i denna resa. Det är främst en bok att rekommendera för alla hästintresserade och den lämpar sig också väl för högläsning.


Mirakel och hemligheter
Författare: Sara Salander
Omslagsbild: iStockphoto
Förlag: Idus Förlag
ISBN: 9789175779737
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris