Bokreatips 2015

Här kommer ett gäng bokreatips från mig. Under bilderna finns länkar till mina recensioner av böckerna här på Barnboksprat. Just de här böckerna sökte jag upp hos Bokus.

bokrea15

Kan man dricka det?

Berättelser om Pelle Svanslös

En himla historia

Rymdresan (har jag inte recenserat insåg jag efter bildmontaget, däremot uppföljaren Sifferplaneten som också finns på rean)

Jag väntar under mossan

Jag, En

Storytella ger dig sagor i stället för småpryttlar i adventstid

Pixi adventskalender 2014Snart är det advent. Jag har funderat hit och dit på adventskalendrar: radio- och tv-kalender, Bamse-kalender, Lego-kalender (City eller Friends eller…), Littlest Pet Shop-kalender, Barbie-kalender, chokladkalender, tuggummikalender… och så förstås Den Perfekta Paketkalendern då man som förälder ska köpa 24 bra uttänkta presenter (helst per barn), slå in fint och arrangera på ett tilltalande sätt… phew! Det blir lätt liksom lite… mycket?

Lite glad blev jag när jag såg Pixikalendern med 24 Pixi-böcker. Men det blev ändå inte att jag klickade hem den för… mja, jag vet inte, det kändes också lite mycket.

Men vet ni vad jag hittade sen?

Julkalender: Glömskans land

Det finns sagokalendrar från Storytella som ser väldigt mysiga ut. De kombinerar dessutom sagokalender med paketkalender: man kompletterar den med fyra presenter som fås genom veckovisa skattjakter. Och kalendern levereras digitalt, så man själv får skriva ut en lapp per dag och paketera på valfritt sätt (förslag finns på sajten), vilket gör att man får känna sig som den där superduktiga och pyssliga föräldern samtidigt som det är lite mer rimlig nivå på ansträngningen.

Det finns tre olika sagokalendrar, riktade mot olika åldrar, och de kostar 80 eller 100 kr.

Läs mer och köp här:

» ’Julkalender 2014’ på storytella.se

Bokmässan: konstvandring i tre bilderboksvärldar

Bokmässans logotypPå senaste Bok- och biblioteksmässan lyssande jag på ett seminarium som handlade om en konstvandring i tre bilderboksvärldar. Patric Steorn som är intendent för Thielska galleriet samtalade med författarna och illustratörerna Pija Lindenbaum, Maria Nilsson Thore och Jacob Wegelius (Legenden om Sally Jones, Mördarens apa)

Författara och illustratörerna på scen
Från vänster: Jacob Wegelius, Pija Lindenbaum, Maria Nilsson Thore, moderator Patric Steorn

Moderatorn Patric undrar i vilken ände arbetet med en bok som ska både skrivas och illustreras börjar?

Maria säger att hon är bildorienterad, texten kommer så sent som möjligt med så få rader som möjligt. Pija börjar i en känsla/stämning. Hon brukar hoppa mellan text och bild i skapandet. Hon är mer rädd för att göra bilderna än texten och sitter gärna och grejar med texten. Jacob börjar med en grundläggande konflikt och sedan går han direkt på formen. Han brukar börja med att layouta ett uppslag med bild och text. Där funderar över vilken känsla läsaren ska få när hen öppnar boken. När det är klart skriver han hela texten klart och därefter kommer bilderna. Formen är viktig eftersom den fysiska boken är hemmet för berättelsen.

Patric undrar om texten eller bilden är överordnad i böckerna? Vad stöttar vad? Eller säger de olika saker, kanske rent av motsäger varandra?

Pija tycker att texten säger en sak och bilden en sak. Hon tillägger att illustration är fel begrepp för hon berättar med bilder – hon beskriver bara inte exakt vad som står i texten. Själva texten utgör dialog och tankar.

Jacob layoutar ofta text och bild i rutor. Texten fungerar även som en nyckel till vad man ska titta på i bilden.

Maria brukar tänka på föräldrarna när hon viktar bild och text. Hon vill att hennes böcker ska gå att läsa både långsamt och snabbt. Lite text brukar vara skönt för föräldern, för då kan föräldern läsa i sin egen takt.

Var får ni inspiration ifrån?

Jacob tycker att det är roligare att läsa än att skriva och det är även roligare att rita än att titta. Han har ett manér som ej verkar gå att förändra (han har försökt). Jacob tittar ofta på foton och porträttgallerier från tidigt 90-tal.

Alla tre håller med om detta med ett personligt manér som ej går att förändra särskilt mycket.

Maria har gått på konstskola och hämtar inspiration från bland annat film och serier.

 

Patric går sedan in på sin analys av författarnas bildvärldar. 

Pija Lindenbaum

Pijas bilder brukar har en ganska flytande rumsbeskrivning, väggars linjer går åt olika håll och utgör olika perspektiv på samma gång. Bilderna har en modernistisk känsla och går ifrån det naturalistiska.

Barnen har ofta jättestora huvuden medan föräldrarna ”ses underifrån” med enorma lår och magar. Där finns en del platta färgfält och surrealistiska motiv med storleksförskjutningar, som t ex en jättestor tårta, en liten pall och en liten dörr som på bilden från Siv sover vilse.

Sneda väggar och förskjutna perspektiv
Sneda väggar och förskjutna perspektiv i Gittan gömmer bort sig
Förskjutna perspektiv i Siv sover vilse
Förskjutna perspektiv i Siv sover vilse

 

Jacob Wegelius

Patric undrar om Jacob är inspirerad av filmen Casablanca? (Men den hade inte Jacob sett). Det märks att Jacob är inspirerad av fotoalbum, cigarettetiketter, tatueringar och en gammaldags stil.

Mordarens-apa
Gammaldags stil på Mördarens apa
legendenomsallyjones
Tatueringsmotiv och gammaldags porträttinspiration i Legenden om Sally Jones

 

Maria Nilsson Thore

I Marias böcker gestaltas vardagslivet och interiörer. Det märks att Maria gillar Carl Larssons heminredning och Jugendstilen. Kompositionerna är ofta stela och bilderna är dekorativa.

En annan intressant sak är att djuren får komma in i finrummet. Möblemanget ger ofta en känsla av folkhem och 50-tal med klassiskt porslin och sneda skåpsluckor. Maria medger att många detaljer kommer från interiören i huset där hon växte upp.

Geparden Petra i sitt folkhemskök
Geparden Petra i sitt folkhemskök (Petras prick)
Interiör i Treo Enis och en till
Interiör i Treo Enis och en till

 Jag tycker att det är väldigt roligt att få ta del av tankarna bakom illustrationerna i böcker och denna gång var det extra intressant när en konstvetare analyserat teckningsstilarna. För två år sedan lyssande jag på Catarina Kruusvals seminarium om hennes bildspråk på Bokmässan.

Bokmässan: Pija Lindenbaum om queera bildvärldar

Logotyp BokmässanNär jag var på årets bokmässa så lyssnade jag på ett samtal mellan Patric Steorn som är intendent på Thielska galleriet och författaren och illustratören Pija Lindenbaum, känd barnboksförfattare. De pratade om barnböcker ur ett queerperspektiv. 

Pija tycker att barnböcker är en av de mest normativa kulturyttringarna, det är en otroligt konservativ konstform. Hon ger exemplet Elsa Beskows böcker och konstaterar att väldigt många barnböcker gestaltar kärnfamiljen som norm. Ofta är det dessutom far- och morföräldrar som köper böcker till barnbarnen och de köper det som de känner igen sig i. Pija säger att hon istället försöker beskriva sin samtid och numera är kärnfamiljen inte lika vanligt längre.

Pija Lindenbaum och Patric Steorn på en scen

Patric undrar om det är ett medvetet val att ta med queera faktorer i böckerna?
Pija säger att nej, det är något som kommit med på köpet. Det är inte hennes uppdrag att missionera. Hon vill att böcker inte bara ska spegla verkligheten utan även ligga i framkant. Hon vill skildra verkligheten/samtiden. I hennes böcker tar ”gaykillar”, svarta barn med flera plats. Hon visar på en värld av mångfaldig.

Hon är också noggrann med att inte göra HBTQ-faktorn till huvudfokus i berättelsen. Det finns andra böcker med fokus på själva HBTQ-frågan, men så jobbar inte Pija.

else-marie
Else-Marie och småpapporna

Ett exempel är Else-Marie och småpapporna som kom redan 1990. Den handlar om Else-Marie som har en mamma och sju småpappor som alla bor tillsammans. Frågorna om boken har förändrats under tiden sedan den kom ut. Det har varit mycket psykoanalys kring bokens tema. Handlar det om en pappa som är delad i sju?

Hon har fått mail från polyamorösa familjer i England som vill veta om hon ska fortsätta skriva böcker om polyamori? Pija konstaterar att böcker kan få stor betydelse i människors liv och att det är fint.

Jag älskar Manne handlar om könlös kärlek. Huvudpersonen i boken älskar sin kompis precis så som små barn kan älska sin pappa eller mamma. Detta är ett naturligt queert inslag i barns värld som Pija gestaltat i sin bok.

Lill-Zlatan och morbror raring är en annan bok som fått mycket uppmärksamhet. Boken handlar om Ella, även kallad Lill-Zlatan, som blir svartsjuk på morbroderns manliga partner. Pija hade själv fyra morbröder som liten varav en var speciell och hon var förälskad i honom.

Många heteromän och småbarnspappor hörde av sig till Pija och kände sig lurade. Boken handlar ju inte alls om en fotbollsspelande pojke utan om svartsjuka, en korthårig fotbollsälskande flicka och homosexuella män. Pija konstaterar att det är oerhört konservativt tänkt att alla korthåriga barn skulle vara pojkar och att flickor inte kan älska fotboll.

Lill-Zlatan med morbror och Steve i en soffaPija var lite tveksam inför utgivningen av boken om Lill-Zlatan. Hon undrade om den var för kontroversiell och om den skulle bli svår att sälja? Men vem bestämmer det? Inte var det hon själv och inte heller förlaget. Vissa delar av publiken var dock inte redo. Bland annat Barnens Bokklubb och vissa journalister var kritiska. Men boken har också blivit hyllad.

Kenta och barbisarna är en annan normbrytande bok. Förskolebarnet Kenta tycker om fotboll, men även dockor, och han möter på motstånd från de andra barnen. Han har i grunden en stark status bland de andra barnen och är känd som duktig på fotboll. Pija gjorde honom så för att han skulle ha något att bryta emot. Om det bara hade handlat om en mjuk kille med låg status så hade det tyvärr inte givit samma effekt som nu när Kenta kan göra lite nytta i barngruppen.

Patric undrar om det finns någon annan barnboksvärld som tydligt är queer? Pija nämner Mumintrollens värld. Den är både tolerant och spretig. När det gäller Tootiki så är könet oväsentligt, Hemulen har kjol och Tofslan och Vifslan är hondjur som hänger med varandra.

Själv tycker jag att Pija Lindenbaums böcker är mycket viktiga som normbrytare. De ligger verkligen i framkant och speglar samtiden mer än de flesta andra barnböcker som ges ut. Bara det att Gittan är en försiktig och blyg flicka som visar på svaghet, men som ändå klarar sig utan en starkare pojke, är ovanligt i dagens litteratur. I Lindenbaums värld finns många fina berättelser och karaktärer att identifiera sig med. Åsa Warnqvist publicerade för övrigt 2011 en intressant artikel i SvD om Pija Lindenbaums normbrytande verk för er som vill läsa mer. 

Barnboksprats recensioner av Ska vi va?, Jag älskar ManneKan jag med, Gittan gömmer bort sig, Lill-Zlatan och morbror raring, Siv sover vilse, Kenta och barbisarna, Gittan och gråvargarna & Gittan och älgbrorsorna.

Vinnare i Bokjuryn 2013!

Vinnare i Bokjuryn 2013

Nu har Sveriges barn och ungdomar sagt sitt; här är de bästa böckerna från 2013! Här nedan finns ett Youtubeklipp från presskonferensen samt en lista över vinnarna.

De titlar som är fetstilade och länkar är böcker som vi på Barnboksprat har recenserat, så välkommen att ta del av vad vi har tyckt och tänkt om dessa böcker.
Bilderböcker
1.    Hästfesten av Grethe Rottböll och Lisen Adbåge
2.    Vi går till lördag av Caroline Bruce och Helena Willis
3.    Öppna mycket försiktigt av Nick Bromley och Nicola O´Byrne
4.    Monsterbråk av av Kalle Güttler, Rakel Helmsdal och Áslaug Jónsdóttir
5.    Hugo – elak, blodtörstig och jättefarlig? av Mia Nilsson
6.    Ska vi va? av Pija Lindenbaum
7.    Den sitter fast av Oliver Jeffers
8.    Ett hus med många dörrar av Sanna Juhlin och Millis Sarri
9.    Koko och Bosse törs inte! Av Lisen Adbåge
10.   Se upp för krokodilen! Av Lisa Moroni och Eva Eriksson

Kapitelböcker 6-9 år
1.    Cykelmysteriet av Martin Widmark och Helena Willis
2.    Vampyrernas bal av Martin Widmark och Christina Alvner
3.    Ensamma hunden av Carin Wirsén och Karin Holmström
4.    Gamen Polly rymmer av Mats Wänblad
5.    Puzzel på cirkus av Isabelle Halvarsson
6.    Jagger, Jagger av Frida Nilsson
7.    Dilsa och den falska förälskelsen av Petrus Dahlin och Sofia Falkenhem
8.    Monstermöte av Ewa Christina Johansson och Johan Egerkrans
9.    Hjälp! Jag hittar ett fusk av Jo Salmson och Veronica Isaksson
10.    Teddy på ridläger av Lin Hallberg och Margareta Nordqvist

Kapitelböcker 9-12 år
1.    Tredje tecknet av Ingelin Angerborn
2.    Glasbarnen av Kristina Ohlsson
3.    Flickan på tavlan av Rebecka Åhlund
4.    Varelserna Elias bok av Magnus Nordin
5.    Gregor från Ovanjord av Suzanne Collins
6.    Femte hjulet av Jeff Kinney
7.    Längtar så jag spricker av Siri Spont
8.    Lite ihop av Johanna Lindbäck
9.    Eddie 12 och hon som heter Elsa : Elsa 12 och han som heter Eddie av Thomas Halling
10.  Hemlös av Sarah Lean

Ungdom
1.    Barnkolonin av Kerstin Lundberg Hahn
2.    Förr eller senare exploderar jag av John Green, även recenserad här (då läst på engelska)
3.    Berövad av Liz Coley
4.    En sekund i taget av Sofia Nordin
5.    Beautiful Creatures – Mörka drömmar, livsfarlig kärlek av Kami Garcia och Margaret Stohl
6.    Den femte vågen av Rick Yancey
7.    Ditt äckel av Per Alexandersson
8.    Kickboxaren av Maria Björn Niklas Krog
9.    Farlig förmåga av Jessica Spotswood
10.  Sveket av Pia Hagmar

Serier
1.    Amulett – Molnsökarna av Kazu Kibuishi
2.    Mulleboken – de bästa serierna från 2004-2005 av Lena Furberg
3.    Kristallåldern av Julien Neel

Fakta
1.    Bestar : möt myternas djur av Jan Jäger och Tor Jäger
2.    Sant eller falskt av Andreas Palmaer och Peter Bergting
3.    Viktiga kartor: för dagdrömmare och äventyrare av Sarah Sheppard