Normbrytande familjekavalkad otillräcklig

Allt tyder på att Min familj skulle vara en bok helt i min smak. Den är utgiven av Olika förlag, presenterar en rad olika familjetyper inklusive invandrarfamiljer och regnbågsfamiljer, är skriven och illustrerad av härliga Anna-Clara Tidholm och den har fått ett fantastiskt mottagande av recensenter och läsare.

På varje uppslag får ett barn berätta om vilka personer som är med i hens familj och alla familjemedlemmar är naturligtvis tecknade i klassisk Tidholm-stil. Det finns alltså inte direkt någon handling, men det bjuds på trevligt filosoferande om vad en familj egentligen är.

Jag tycker det är jättebra med böcker som visar normbrytande förhållanden, för dessa behöver synliggöras och normaliseras. Ändå känns den här boken inte rätt. Barn gör ju som bekant som vi vuxna gör och inte som vi säger. Den här boken är som att säga att det är okej med invandrare och homosexualitet i stället för att visa det. Det känns snålt att inte kosta på de normbrytande familjerna mer än en uppräkning. Det faktum att de bara räknas upp gör det rentav ännu mer tydligt att de inte får vara med i de vanliga berättelserna. Vi säger att familjerna är okej, men vi visar det inte.


Ella har en regnbågsfamilj!

Boken är byggd på en god tanke, men jag tycker inte att den lyckas med det den vill. Men det är förstås bättre än ingenting. Fram för fler böcker med riktiga berättelser om normbrytande människor!


Min familj
Författare & illustratör: Anna-Clara Tidholm
Förlag: OLIKA förlag
Antal sidor: 32
ISBN: 9789185827114
Köp: jämför priser

Ramsor för hela kroppen i Lilla barnkammarboken

I Lilla barnkammarboken: rim och ramsor för händer, fötter och kropp finns en massa ramsor för små barn samlade. Några har du säkert hört som liten, men även om de flesta ramsorna i boken är gamla, tror jag nog att det är väldigt få småbarnsföräldrar som har hört eller minns alla de här gamla godbitarna från tidigare generationer.

Det här är en bok som jag verkligen vill ha på förskolan som jag jobbar på. Det är något speciellt med fingerramsor: de tränar finmotoriken, koordination och perception med hjälp av roliga ord och melodi. Men precis som titeln anger finns det också med ramsor för hela kroppen, inte bara fingrarna. Så det är inte en bok man sitter still och läser. De flesta ramsorna har tips på rörelser nedskrivet i en sidospalt.

Med boken följer en CD med nästan hälften av ramsorna upplästa/sjungna av olika personer. Ljudklippen är av lite olika karaktär och är alla trevliga att lyssna till. Vid några klipp kan man höra små barn jollra och skratta, vilket bidrar till en lite mysig stämning. Vad jag däremot inte kan förstå med skivan är varför ljudspåren ligger i en helt annan ordning än bokens ordning. En ramsa precis i början av boken kan ligga bland de mittersta spåren på skivan. Det gör det mycket svårt att hitta rätt uppslag om man lyssnar på skivan och tittar i boken samtidigt. Det finns förvisso sidhänvisningar på baksidan av CD-fodralet. Men där har vi en annan sak som man kan anmärka på. Fodralet i min bok var nämligen fastsatt med lim på ett sätt som gjorde att det inte gick att få loss pappersfodralet utan att det gick sönder och därmed syns inte all text på baksidan.

Men för övrigt tycker jag om att lyssna på skivan. Som jag ser det kan man använda skivan och boken var för sig eller tillsammans om man först markerat i boken/lärt sig att hitta. Det går förstås också bra att använda skivan för att träna in melodier och rytm själv.

En viktig del av boken är bilderna. De flesta ramsor som finns med är gamla, men bilderna är däremot nya. De är gjorda av olika kända illustratörer, nämligen inga mindre än Maria Jönsson, Charlotte Ramel, Mati Lepp, Christina Alvner, Anna Höglund, Maria Nilsson Thore, Stina Wirsén, Catarina Kruusval och Kristina Digman. Gemensamt för alla bilderna är att de är skojiga, färgrika och kreativa genom detaljrikedom, spännande vinkling eller rolig karaktär.

Eftersom det här är precis den bok jag letat efter blir förstås den här recensionen positivt vinklad. Vad jag däremot funderat lite på är hur mycket man använder en sådan här bok hemma med sina egna barn. På förskolans samlingar och musikstunder är boken en riktig guldgruva. Men sitter man hemma lika ofta och gör intränade fingerramsor? Jag har sjungit, spelat gitarr, läst och berättat sagor mycket med mina barn redan från de var nyfödda, men just de gamla ramsorna har jag faktiskt inte använt så flitigt. Men å andra sidan kanske det beror på att jag inte har kunnat så många.


Lilla barnkammarboken: rim och ramsor för händer, fötter och kropp
Redaktörer: Lotta Bergqvist och Annika Lundberg
Förlag: Bonnier Carlsen (Några uppslag finns att provläsa här)
Antal sidor: 60
ISBN: 9789163866227
Köp: jämför priser

Farbror Dysterkvists resa

Det är sommar och varmt, snart ska pojken till havet och bada. Vid sjutiden. Han har gjort ett flygplan av en galge och en plastpåse. Det flyger jättefort. Och kraschar på en farbrors fötter. Farbrorn ser riktigt dyster ut, ja man kan säga att han ser ut som en riktig dysterkvist.
Han plockar upp flygplanet och konstaterar genast att det behöver modifieras om det ska fungera någorlunda bra. Han fixar och trixar med pojkens flygplan och till slut är han färdig och räcker över det till pojken som surt hävdar att hans flygplan nu är förstört.
– Prova själv, gubbe! säger han.

Farbror Dysterkvist kastar iväg planet som flyger högt, högt. Ännu högre flyger det. Upp i ett stort träd. Där fastnar planet. Pojken blir ännu surare och vill ha ner sitt plan från trädet. Dysterkvist funderar och funderar. Hur ska han få ner planet ur trädet..? Han måste nog klättra upp.
Han tar av sig rocken.

SÃ¥ klättrar han uppför stegen de hittade vid sidan av trädet. Han klättrar och klättrar, högre och högre klättrar han. Han blir sÃ¥ varm att han mÃ¥ste ta av sig kavajen ocksÃ¥. Och sÃ¥ klättrar han ännu högre…

På vägen uppför trädet växer farbror Dysterkvist och hans humör svänger från dystert till upprymt och han blir en annan person. En fri människa och ingen dysterkvist!
En fin bok om att våga, att göra det oväntade.
Det är en lite knasig bok, med en rolig knorr på slutet. Man blir glad i kroppen när man läst ut den här boken! Det är härliga bilder och bra skriven text, lite speciell sådär. Nästan lite poetisk.
Jag känner att jag gör lite kopplingar till den ganska nya filmen Up! Det är lite liknande tema i den här boken. Att man, trots att man är en ganska dyster liten farbror (eller någon annan) faktiskt kan göra oväntade saker!

Farbror Dysterkvists resa
Författare: Anders Nyman
Illustratör: Jens Ahlbom
Förlag: Alfabeta
Antal sidor: 26
ISBN: 9789150109399
Köp: Jämför priser

Mehmet och Lilla Luna

Gunna Grähs har kommit med en ny Hejhej-bok! Den här gången får vi träffa lilla Luna som är ute på gatan och sparkar med sin röda boll, fast hon egentligen inte får. Plötsligt kommer en lastbil full med olika lådor. Det är Mehmet med sin frukt- och grönsaksbil. Han är på väg till torget där han säljer frukt och grönt. Lilla Luna råkar vara mitt i gatan där Mehmet kör och han får tvärnita för att inte köra på henne. Då ramlar en låda med stora röda äpplen ner från lastbilen och gatan blir full av röda bollar.
Mehmet blir arg till en början och tycker att Lilla Luna borde kunna akta sig för farliga bilar. Tillsammans plockar de upp äpplena igen och hittar Lilla Lunas boll därunder.
Hon får ett stort fint äpple av Mehmet och alla är glada igen.

Vi har tidigare recenserat Tutu och tant Kotla här på Barnboksprat. Det här är böcker om människor som stöter på varandra av en slump och blir bekanta med varandra över gränser. Jag tycker det är super. Dessutom är det roligt att Gunna Grähs valt att rikta in sig på människor som inte ursprungligen är från Sverige. Det kan kanske öppna upp sinnet lite på någon! De flesta barnböcker i Sverige har ju svenska barn eller andra människor som huvudpersoner.
Bilderna är roliga och fulla av detaljer om man väljer att studera dem noggrannare. Det är en, för mig, ny typ av bild som jag inte är så bekant med, allt är liksom uppbyggt av små färgfält. Finurligt och fint, om än kanske lite svårt för små barn att uppskatta som vuxna kanske gör. Fast vem säger att de inte älskar det istället!?

Mehmet och lilla Luna
Författare och illustratör: Gunna Grähs
Förlag: Alfabeta
Antal sidor: 24
ISBN: 9789150108279
Köp: Jämför priser

En Liten gånger två

Jag har kikat på två stycken böcker för de allra minsta. Böcker de kan känna igen sig i och ha roligt med. I böckerna är det Liten som vi får följa med. I den ena boken, Litens bästa saker, visar Liten upp olika grejer som hon tycker om. Det är en napp, en leksak, ett gosedjur och så vidare. Saker en Liten tycker bäst om.

I den andra boken, Litens många ansikten, visar Liten sina olika ansikten. Hon är smutsig, hon är ren, hon är hungrig och mätt och så vidare.

Först tänkte jag att det här var en fenomenal idé, en bok med bebisens favorit: en bebis som gör som en själv. Dock tycker jag att den har vissa brister. Bilderna är inte speciellt roliga, dessvärre. Det känns som om författaren kikat igenom sitt privata fotoalbum och plockat ut bilder som passar in. Det är väldigt mycket retrokänsla på böckerna. Det skulle kunna vara trevligt men jag tycker tyvärr att de blir lite trista.
Det vardagliga är å andra sidan något som ju är bra att visa och barn tycker om det. Min dotter är ett år och gillar att titta i de här böckerna. Bebisansikten på alla sidor, kan det bli bättre?
Först när jag läste och märkte att bebisen kallades Liten tyckte jag att det var superbra att de inte satt ett kön på barnet. Dock framkom det sedan att Liten är en flicka. Det hade de kunnat skippa, faktiskt. Det tillför inte något till böckerna att veta att Liten är en flicka.


Liten visar sina bästa saker


Liten har många ansikten

Nu kanske det här låter lite väl negativt, men min dotter tycker om böckerna och jag tror att det är ett gott betyg trots allt.

Litens bästa saker & Litens många ansikten
Författare: Nina Frid
Förlag: Alfabeta
Antal sidor: 12
ISBN: 9789150112344 resp. 9789150112337
Köp: Jämför priser