Etikett: familj

Påsen

Emma AdBåge gör det igen! Med bilderboken Påsen visar hon ännu en gång sin skicklighet i att träda in i barns huvud och skriva om sådant som kanske verkar vardagligt för den vuxna läsaren, men som är ytterst viktigt från ett barns perspektiv. 

Precis som i Såret (2022) och Augustprisvinnande Gropen (2018) väver AdBåge en skicklig balans mellan vad som berättas i text, vad som visas i bild och vad som berättas genom det osagda, mellanrummen. Jag skulle säga att hon i Påsen tar denna förmåga att väga varje ord och illustrerad detalj på guldvåg ännu ett steg längre genom att hon låter ett helt uppslag mot slutet bestå endast av två illustrationer, medan det följande uppslaget (bokens sista) innehåller ett endaste ord, ”Sådärja!”. Och det räcker mer än väl. 

De enkla bilderna i AdBåges distinkta naiva, men mycket expressiva, stil engagerar läsaren att nyfiket vända blad. Igenkänningen är stor och även mina större barn, på 8 och 10 år, skrattar i förståelse när bokens syskon hämtar påsen och tömmer den på allt det superviktiga som föräldrarna har städat bort, som två extralock, en gammal snusburk, en minipenna från Gotlandsbåten som inte längre fungerar och, det värsta av allt, Kussivrå!!! Ett vedträ som påminner om en bebis. 

Som vuxen känner man igen sig i föräldrarnas resignation inför allt arbete de har lagt ner var för intet. Men AdBåge stannar inte där utan smyger sedan in en vändning även för de vuxna karaktärerna genom att barnen hittar mammans älsklingsnagellack i påsen. Vilket ger ett viktigt perspektiv för alla läsande åldrar: Det är inte bara barn som bryr sig om gamla saker av sentimentalitet, även vuxna tänker likadant, bara att de saker vi vill hålla fast vid är olika de barnen har fäst sig vid. 

De murriga färgerna, som även de påminner om Gropen och Såret, gör att berättelsen känns vardagsnära och mycket realistisk. Samtidigt tappar den aldrig i spänning utan har hela tiden ett fint framåtdriv. 

Det här är en perfekt bok att högläsa, skratta åt, älska och läsa om och om igen. 

Påsen
Författare & Illustratör: Emma AdBåge
Förlag: Rabén & Sjögren (2025)
ISBN: 9789129748512
Antal sidor: 32
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.

Spökraketen

Tobias Söderlunds Spökraketen är en spännande och tankeväckande berättelse om vänskap, familj och kontakt med utomjordiskt liv. En perfekt bok för den som intresserar sig för ufon och utomjordingar!

Daisy och Elias är vänner med en sak gemensamt, nämligen ett stort rymdintresse. Men deras intresse ser lite olika ut. Daisy vill bli en av de första kvinnliga astronauterna när hon blir stor. Hon gillar astronomi, rymdfärdshistoria och kan en massa om NASA. Elias å andra sidan är som besatt av ufologi och läser på om fascinerande vittnesmål och påstådda möten. Daisy tycker att Elias är ovetenskaplig och Elias tycker att Daisy är envis i sitt motstånd mot hela ufo-grejen. Men så en dag hör de båda vännerna Daisys morfar berätta att han som grabb såg något slags märkligt flygande skepp krascha i skogen. När vännerna går för att leta på platsen morfar nämnt hittar de något som kommer att förändra dem båda för alltid…

Spökraketen är jättespännande, fullspäckad av välresearchad ufo-kunskap och innehåller fina och engagerande relationsskildringar. En riktig bladvändare som utmanar läsaren vad gäller frågan om utomjordingarnas existens och kanske sår ett frö av tvivel även hos den mest vetenskapligt lagda. En bra julklapp för den som gillar spänning! Skulle funka perfekt i kombination med Adam Allsuch Boardsmans Allt du vill veta om UFON.

Spökraketen

Författare: Tobias Söderlund
Förlag: Rabén & Sjögren (2024)
ISBN: 9789129746754
Antal sidor: 368
Ålder: 9-12 år
Låna: Libris 
Köp: t.ex. hos Adlibris eller Bokus

Juno och hundgravens hemlighet

Junos sommarlov ser ut att bli en katastrof.
I vanliga fall brukar hon tillbringa sommaren tillsammans med pappa, storasyster Bella och pudeln Tiger hos mormor och morfar i Arvedsträsk. Där kan hon slippa storstadens buller, bada, dagdrömma och låta Tiger springa fritt. Där kan hon nästan, nästan känna att mamma fortfarande lever. Men den här sommaren måste hon, Bella och Tiger i stället bo hos morfars buttra bror Bengt, tillsammans med hans tråkiga barnbarn Hilda och Edvin. Som om inte det vore nog är Bengt allergisk mot hundar, vilket gör att Tiger tvingas stanna i hundgården på gården. Hur skulle den här sommaren kunna bli något annat än lång och jobbig?

Som tur är blir inte allt så dåligt som Juno först tror. Hilda och Edvin visar sig vara ganska okej kusiner. De kan massor om naturen, vågar trotsa regler och ger sig gärna ut på små äventyr tillsammans med Juno, Bella och Tiger. Och Bengt själv visar sig kanske inte vara fullt så sur som man kunnat tro. Långsamt börjar Bella öppna upp sig för den nya platsen. Dessutom verkar Bengt bära på en hemlighet som alltmer avslöjas för Juno och Bella. Vad är det för mystisk hund Bella ser ibland? Och varför är Bengt och morfar egentligen så osams sedan ungdomen?

I Juno och hundgravens hemlighet strösslas mystiken ut genom hela berättelsen. Juno ser ibland saker som ingen annan verkar lägga märke till. Vi får glimtar från hennes barndom, små kommentarer från Bengt och handlingar som hänger kvar i luften. Det bäddar för att något mer ska hända.

Naturen är ständigt närvarande, och Arvedsträsk målas upp som en levande och lockande plats. Junos relation till omgivningen, och framför allt till Tiger, är varm och fin. Hennes naturliga samtal med hunden är kanske det bästa med hela boken. Faktiskt är det nästan så att Tiger framstår som bokens mest intressanta karaktär.

Samtidigt väntar man hela tiden på att det stora avslöjandet kring Bengt ska komma. Vad är det egentligen han döljer? Vad hände när han var ung? Och varför lever han ensam som en eremit (om än med hushållerskan Greta vid sin sida)? Väntar man på en dramatisk upplösning kan man möjligen bli lite besviken, för den blir inte riktigt så omvälvande som man hoppas. Men en uppföljare är utlovad. Kanske får vi veta mer i nästa bok?

Juno och hundgravens hemlighet
Författare: Gabriella Genberg
Förlag: Idus  (2025)
ISBN: 9789180925310
Antal sidor: 180
Ålder: 9-12 år
Köp: t.ex. hos Adlibris eller Bokus
Recensionsexemplar från förlaget.

Nelly säger NEJ!

 

Nelly säger NEJ! är en bilderbok som passar bra att läsa för små barn men som även uppskattades av de lågstadiebarn jag läste boken högt för. De uppskattade att texten var på rim och hängde på direkten med i upprepningen ”Nelly säger NEJ!”, som kommer åter på tre uppslag.

Det här är en viktig bok om samtycke som tar vidare det arbete förskolor ofta gör runt ”Stopp min kropp” och liknande kampanjer, för att lära även små barn att de bestämmer över sin egna kropp. Att lära sig säga nej när något känns obekvämt är dock en bra lärdom även för många vuxna. Än mer kan den vuxna läsaren lära sig att lyssna på barns nej och att inse att barnets nej och obekvämskänsla är viktigare än att glädja släktingar. Att det just är nära släktingar som fått vara med i berättelsen känns viktigt, då många föräldrar nog har lättare att säga nej eller acceptera barnets nej när det är någon de inte känner så väl, men ofta kan propsa på att ”mormor blir ju ledsen annars” eller ”ge nu farfar en kram så att han blir glad” eftersom de själva är uppväxta med att detta är den sociala normen och inte vill såra den äldre generationen eller en nära släkting eller vän.

Illustrationerna har fina detaljer som visar på ett inkluderande tankesätt i allt ifrån farfars hörapparat och mormors rullator till att olika hudfärger är representerade.

Mest av allt älskar jag dock hur Nellys känslor så väl visas i ansiktsuttryck och kroppsspråk, att hon får vara ängslig och arg, men också glad efter att föräldrarna hållit med om att ”ett nej är alltid helt okej” och Nellys NEJ äntligen kan bytas ut mot ett JA.

Allt i allt är det här en viktig bok som samtidigt engagerar läsaren både genom den rimmade texten, genom den upprepade meningen och genom spänningen att se hur det kommer att gå för Nelly efter att farbror Klas inte vill acceptera sitt ”nej”. Boken borde därmed vara ett perfekt komplement till undervisningen på förskolan, men även en bra bok att högläsa hemma, eller kanske att köpa till mor- eller farföräldrar, eller andra släktingar, som har svårt att förstå att även barn har rätt att sätta gränser.

Nelly säger NEJ!
Författare: Sabine Mickelsson
Illustratör: Emelie Wiklund
Förlag: Kikkuli förlag (2024)
ISBN: 9789189721609
Antal sidor: 20
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.

Vår i Sápmi – Gidda Sámis

Vår i Sápmi – Giđđa Sámis är en bok för de mindre barnen som varvar ett par mindre faktarutor med härligt illustrerade uppslag där ett nytt ord introduceras på vänstra sidan och sätts i en mening på högra. Orden står på både svenska och nordsamiska och både illustrationer och ordval känns väl valda för att ge en första inblick i den samiska kulturen, naturen och språk.

Upplägget med att en person / ett djur / en maträtt osv presenteras på vänster sida för att sen ses i handling på höger ger ett framåtdriv som annars ofta kan saknas i den här slag bilderböcker utan egentlig handling, och är ett stort plus.

De starka kvinnorna som porträtteras med att köra skoter eller åka skidor är ett annat stort plus.

Jag saknar dock fonetisk skrift, eller en webblänk, för att hjälpa den högläsande vuxna att uttala de nordsamiska orden som de flesta kanske inte är så vana vid.

Allt i allt är det här en färgglad bok med liv och rörelse i illustrationerna som jag tror kan vara ett ypperligt hjälpmedel i till exempel förskoleverksamheten där de numer pratar om Sveriges fem nationella minoriteter, men det är också en bra bok att titta i och högläsa själv hemma.

Vår i Sápmi – Giđđa Sámis
Författare: Elin Marakatt
Illustratör: Anna-Stina Svonni
Förlag: Olika Förlag (2023)
ISBN: 9789189405417
Antal sidor: 32
Kan köpas hos Olika, Adlibris, Bokus med flera.