Charlotte Gastaut har på ett fantastiskt vackert sätt illustrerat H.C. Andersens berättelse om Tummelisa. Hennes illustrationer känns igen från boken Fannys fantastiska resa som är en nästintill magisk bok.
De flesta känner till historien om den lilla flickan Tummelisa som blir bortrövad av en padda och som flyr genom naturen och från djuren tills hon tas om hand av en sork. I en av sorkens gångar under jorden finner hon en skadad svala som hon börjar sköta om. Men en mullvad vill ta henne till sin fru och Tummelisa befarar ett evigt liv i underjordens mörker.
Gastaut har verkligen piggat upp denna gamla saga genom nästan självlysande färger och trollska mönster. Charlotte Gastaut läste som liten sagor om/med Tusen och en natt, John Bauer och Elsa Beskow och det märks, även om hon hon givetvis har en helt unik illustrationsstil.
Sagan berättas på ett avskalat sätt utan omodernt språk som ofta annars förekommer i gamla klassiska sagoböcker. Boken är en fröjd för ögat och en spännande resa att ta med sina barn på.
Och bladet flöt bort med Tummelisa nedför ån
Tummelisa
Författare: H. C. Andersen
Illustratör: Charlotte Gastaut
Förlag: Rabén & Sjögren (2012)
Antal sidor: 32
ISBN: 9789129681192
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Jag gillade bokomslaget så mycket att boken genast fick följa med hem från bokbussens eminenta utbud. Omslaget föreställer ett barn som sträcker ut tungan och fångar en snöflinga, bara så där och dessutom är färgerna snygga. Jag måste nästan bli kär i det visuella först om boken alls ska vinna mitt intresse. Låter ytligt? Men jag upplever det som att jag oftast får rätt och så även i detta fall. Boken är från Norge och författaren heter Tore Renberg och hans text överraskar läsaren med finurlig dialog mellan två barn varav den ene har ett mycket begränsat ordförråd och bara i detta faktum uppstår en viss komik. Lika viktig som texten är Øyvind Torseters ytterst originella bildkompositioner som har en schwung i sig och en avslappnad humor och de blir liksom ett med texten.
Det roliga här är att bokens bilder följer lite nya lagar med fotograferat kollage i form av kartong och wellpapp och detta ger en dockskåpskänsla där i början som bjuder på många detaljer att studera för små barn. Bilderna som genomgående är lekfulla och sköna att se på övergår ganska snart till enklare men mer drömmande naturbilder i snöigt landskap.
Huvudpersonen är Ina, en påtagligt stark och mycket driftig flicka och vid hennes sida en liten bror som mest säger ”traktor” vid varje givet tillfälle. Lillebror får hänga med Ina som med en självklarhet leder dem in i det lite farliga uppdraget med att fälla ett träd. Här finner vi ingen oro eller rädsla. Lillebror känns väldigt liten i bokens inledning men allt eftersom läsaren följer dem så upplevs han något mer handlingskraftig och på slutet går hans dröm i uppfyllelse. En traktor är inblandad i slutbilden och det känns plötsligt helt naturligt för mig som läsare att sagan kan sluta så.
Som sig bör så har denna saga overkliga inslag med ett barn som får och kan hantera yxa som den naturligaste sak i världen och så förstås djur som både kan tala, applådera och bära träd. Det är roligt, vackert och lätt galet, en intensiv berättelse som får mig att önska mer av denna sort.
Ge järnet, Ina
Författare: Tore Renberg
Översättare: Ebba Berg
Illustratör: Øjvind Torseter
Förlag: Kabusa Böcker (2011)
Antal sidor: 32
ISBN: 9789173551922
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
När det nu är tyskspråkigt tema på Bokmässan får vi ju inte glömma de största kändisarna: bröderna Grimm.
Söndagens bokmässa började jag därför med att lyssna på en riktigt grym saga. Vid Barnens Torg mötte oss nämligen Andrea Räder, som sammanställt boken Bröderna Grimms sagovärld, och Annicka Rockström, som skulle bjuda på sagoläsning.
Annicka Rockström och Andrea Räder
Andrea Räder berättade om de två bröderna, som var språkforskare, men som vi ju också vet, sagosamlare. Det kan vara svårt att förstå vilket stort arbete de gjorde, men bröderna Grimm grävde djupt inne i bibliotek och de lyssnade på alla de sagor och sägner som de hörde runt omkring sig. Deras gedigna arbete ledde till att över 200 sagor samlades in och kunde publiceras.
Men samtidigt som vi inte får glömma bröderna Grimm, finns det några andra som v inte får glömma. Jag vill nämligen skriva om en annan intressant sak, som Andrea Räder berättade. När bröderna Grimm skulle samla in de muntliga sagorna hade de en mycket värdefull källa. Granne med bröderna Grimm bodde en familj med sex döttrar och de var fenomenala berättare. Den äldsta hette Mimmi och var 17 år då bröderna Grimm började samla in hennes berättelser.
Kvinnor har ofta burit rollen som traditionsöverförare och sagoberättande måste ju vara ett ypperligt exempel på det. Kvinnor har berättat för sina barn, som växer upp och blir mammor berättar för sina barn. Man kan ju tycka att alla dessa mödrar skulle få lite credit för den sagotradition som finns bevarad, men de har de ju inte riktigt fått. Så vi kan väl skicka ett postumt tack till Mimmi och hennes systrar (såväl genetiska som samhälleliga)?
Många av bröderna Grimms sagor är grymma och precis som många andra traditionella sagor har de ett sedelärande inslag. Men de gör intryck och det är något speciellt med de här berättelserna som vi vet färdats genom så många generationer.
Bröderna Grimms sagovärld
Redaktör: Andrea Räder
Illustratörer: Jan Lööf, Andrea Räder, Eva Eriksson, Magda Korotynska
Förlag: Bonnier Carlsen (2008)
Antal sidor: 175
ISBN: 9789163824357
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus
Per Gustavssons sjätte bok om prinsessor/prinsar handlar om prinsesskalas. Prinsessan vaknar på morgonen till en tom och skön dag men strax ringer det på dörren. Åh nej, hon har glömt att idag är den stora kalasdagen!
Prinsessan fixar drinkar, anordnar lekar, bygger ett slott av glass och fixar maten. Men är det inte en gäst som hon har glömt att bjuda?
Boken innehåller mängder med kalastips till kalassugna barn. Bland annat kan man ta del av dekorationstips, lektips och drinktips. Boken förtäljer hur man gör ett eget slott av glass och självklart hur man gör en prinsesstårta. När prinsessor har kalas är alltså både en sagobok och en pysselbok i ett.
Jag upplever att boken saknar en större konflikt till skillnad från de andra prinsessböckerna. Boken känns en aning händelselös. Men samtidigt är det en mysig bok som får en på bra humör.
Per Gustavsson gör ett bra jobb med att gestalta prinsessan som en tuff men ändå feminin tjej. Hon älskar rosa och är samtidigt duktig på att ”svärda”. När prinsessor har kalas är även en slags mångfaldsbok där prinsessor, ishockeyspelare, drakar, fd. elaka trollkarlar, hundar och prinsar kan leka tillsammans. Alla får vara med. Dessutom är drakar och ishockeykillar inte automatiskt tuffa typer. Även drakar kan vara mörkrädda och vågar kanske inte alltid gå hem på kvällen.
När prinsessor har kalas
Författare: Per Gustavsson, Ylva Sandberg, Caroline Bruce
Illustratör: Per Gustavsson
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 32
ISBN: 9789127127432
Köp: Jämför priser
Sagosamlingen Bland tomtar och troll har kommit ut i en gång varje år i 103 år. Det hade varit roligt att ha hela den samlingen hemma. Tänk vilken källa till information om tidens växlingar! Visst är Bland tomtar och troll en sagosamling, men vem har sagt att sagans tid och rum inte finns med i vår vardag? Bland tomtar och troll är en godispåse för oss som tycker om att hitta sagans värld lite var som helst. I årets Bland tomtar och troll finns flera sagor som kommit förbi könsstereotypa normer och som samtidigt tar med oss in i sagans fantastiska dimension.
Jag skulle vilja lyfta tre av berättelserna lite extra.
Berättelsen Emeli rädderskan handlar om att vara ensam i en ny stad, men att ha turen att hitta en livs levande, dock skadad, älva. Det är verkligen en berättelse mitt i här och nuet. Inte behöver man befinna sig mitt i en uråldrig sagoskog för att få uppleva lite magi. Emeli vandrar runt bland höghusen och kommer till en liten samling med träd och där hittar hon den lilla skadade älvan. Jag tycker att författar-illustratörkombinationen är väldigt intressant i berättelsen om Emeli. Det är Inger Edelfeldt som står för text och Tord Nygren för bild. Inger Edelfeldt är en författare som lyckas väldigt väl med att beskriva det vardagliga livet samtidigt som hon fångar upp fantasins vinklar och vänder och vrider på vårt sätt att se på saker. På liknande sätt är det med Tord Nygrens illustrationer. De kan vara vackra och magiska, men ändå realistiska. Det är verkliga människor som såväl Inger Edelfeldt som Tord Nygren porträtterar. Emeli är ett verkligt barn mitt i vardagens förort, men ändå finns de magiska kornen där.
Emeli rädderskan
Mörk är skogen så man blir rädd, med text av Ylva Karlsson och bilder av Katarina Strömgård, är en berättelse om kärleken mellan två bröder. Lillebror Mattias är den enda som förstår att något är galet med den storebror som kommer hem efter utflykten med fritids. Den Måns som ligger i sängen bredvid honom saknar helt hans brors värme. Mattias förstår snart att det inte är den verkliga Måns som finns bredvid honom. Men var är då hans riktiga storebror? Mattias är otroligt rädd, men längtan efter Måns tar honom ut i den mörka skogen. Trots att berättelsen utspelar sig i nutid lever sagan kvar och det är inte någon snäll varelse som lurar i skogen. Men Mattias vet att han är den enda som kan rädda Måns.
Äventyrsberättelser har ju traditionellt sett oftast haft pojkar i huvudrollen, men här är det en helt vanlig liten rädd pojke. Eftersom jag har två söner själv tycker jag att berättelsen lyfts ett snäpp just för att det är två bröder som är huvudkaraktärer. Inte för att pojkar gör andra saker än flickor. Men jag tycker att den här berättelsen är otroligt fin i återgivningen av syskonkärlek och det är trevligt att det är två bröder som visar upp sin närhet till varandra. De tillåts vara mjuka, rädda och kärleksfulla.
Mörk är skogen så man kan bli rädd
Prinsessan av Accazza, med Lotta Gahrton som författare och Stina Lövkvist som illustratör, handlar om att längta efter sitt ursprung och känna tillhörighet. Aida bor i ett radhus tillsammans med sin pappa, i ett land som mycket väl kan vara Sverige, men hennes pappa har flytt från ett annat land. Pappan var kung i det andra landet, men tvingades fly för att drottningen fördrev honom när han ville börja dela med sig av hovmaktens rikedomar. Som vuxen blir parallellen till politiskt flyktingskap en spännande dimension. För barn är den här kopplingen inte så självklar, men känslan av att ha tvingats fly från något som man vill tillhöra finns där för barn också. Mitt i detta ger sig Aida ut som en räddande hjälte. För att rädda kungariket måste hon färdas över hela världen. Först till den nordligaste kylan och sedan till värmen i hemlandet Accazza och på vägen får hon hjälp av tre kloka människor och två magiska katter.
Även det här är en berättelse som blandar vår nutida vardag med sagans dimension och de båda perspektiven löper fint tillsammans och ger en hoppfull, men dramatisk, bild av samhörighet och längtan till något förgånget.
Prinsessan av Accazza
Utöver dessa tre innehåller boken också:
En liten prinsessa av Ulf Stark (text) och Ida Björs (illustrationer) – en charmig berättelse om en prinsessa som inte är ett våp och en prins som är hjälte, men inte på det vanliga sättet.
Guldnycklarna av Elisabeth Björklund (text) och John Bauer (illustrationer) – en äldre berättelse som är väldigt vacker och lite tankeväckande.
Gubben Trille i runda stenen av Einar Norelius – en äldre berättelse. Varken jag eller mina barn har haft något större intresse av att läsa den här berättelsen. Inte för att den är förarglig på något sätt, snarare lite gammalmodig och tråkig.
Hattstugan och stöveltornet av Ulf Nilsson (text) och Filippa Widlund (illustrationer) – en spinoff på den traditionella berättelsen Hattstugan, men med omkullkastade roller. Här är det inte barnen som blir uppläxade av en patriarkal tomte, utan snarare tvärtom. Hattstugebarnen är påhittiga och driftiga, medan tomten i stubben är en lite tafatt stofil.
Bland tomtar och troll – Hundratredje årgången
Författare: Ulf Stark, Inger Edelfeldt, Elisabeth Björklund, Ulf Nilsson, Ylva Karlsson, Einar Norelius, Lotta Gahrton
Illustratörer: Ida Björs, Tord Nygren, John Bauer, Filippa Widlund, Katarina Strömgård, Einar Norelius, Stina Lövkvist
Förlag: Semic Antal sidor: 110
ISBN: 9789155256128
Köp:jämför priser
Charlotte Gastaut har på ett fantastiskt vackert sätt illustrerat H.C. Andersens berättelse om Tummelisa. Hennes illustrationer känns igen från boken Fannys fantastiska resa som är en nästintill magisk bok.
Jag gillade bokomslaget så mycket att boken genast fick följa med hem från bokbussens eminenta utbud. Omslaget föreställer ett barn som sträcker ut tungan och fångar en snöflinga, bara så där och dessutom är färgerna snygga. Jag måste nästan bli kär i det visuella först om boken alls ska vinna mitt intresse. Låter ytligt? Men jag upplever det som att jag oftast får rätt och så även i detta fall. Boken är från Norge och författaren heter Tore Renberg och hans text överraskar läsaren med finurlig dialog mellan två barn varav den ene har ett mycket begränsat ordförråd och bara i detta faktum uppstår en viss komik. Lika viktig som texten är Øyvind Torseters ytterst originella bildkompositioner som har en schwung i sig och en avslappnad humor och de blir liksom ett med texten.
