Professor Pottman har tio kakaduor som han tycker väldigt mycket om. Men en dag är alla försvunna! Professorn letar överallt, men kan inte hitta dem. Kanske kan du hjälpa honom?
Det här är en humoristisk, rolig och söt bok där barnen får vara de smarta, de som ser mer än vad Professor Pottman gör. Texten är enkelt, det är istället bilderna som får tala och ge svar. Genom bilderna kan vi se att kakaduorna inte alls är borta, Professorn tittar bara inte tillräckligt noga.
Quentin Blake är kanske mest känd för sina illustrationer till Roald Dahls böcker. I den här boken ryms många detaljer, vilket gör det svårt för professorn att hitta kakaduorna, men även en liten utmaning för barnen. De är roliga och lite tokiga. Lätta att gilla!
Jag läste den här boken med en femåring och en sexåring, och de insåg snabbt sitt uppdrag att hjälpa professorn att leta efter, hitta, och räkna hur många kakaduor som finns på varje bild. Boken gör högläsningen rolig och barnen aktiva. Jag tror även det räcker med bara någon enstaka högläsning innan barnen själva kan berätta boken för varandra. Rekommenderas!
Jag såg filmen först och blev intresserad av att läsa boken. Gillar den suggestiva omslagsbilden. Man undrar ju verkligen vad det är för ställe och vilka de där människorna är som är på väg in i labyrinten. Egentligen tycker jag att man alltid ska läsa boken, innan man ser filmatiseringen, just för att inte förstöra läsningen och de egna intrycken och inre bilderna. Nu blev det tvärtom men ändå kunde jag bli överraskad av läsningen. Böcker är alltid bättre.
Maze Runner är James Dashners dystopiska bokserie om Thomas, som vaknar upp i en hiss och minns ingenting om sitt eget liv förutom sitt namn. När hissdörrarna öppnas slängs han in i en märklig värld. Ett gäng tonårspojkar är inlåsta på ett område och omringade av höga bergsväggar. Ingen av dem minns sitt tidigare liv. Utanför bergsväggarna finns en gigantisk labyrint som innehåller dödliga faror nattetid. Under dagarna är labyrinten stängd. Tonåringarna har all förnödenhet de behöver. Det får de av ”skaparna” som skickas upp i hissen. De kan odla, laga mat och har samordnat ett välorganiserat samhälle med lagar och regler för att kunna överleva sin märkliga situation. Varje månad kommer även en ny pojke upp med hissen. Men med Thomas kommer saker och ting att förändras. Kommer de någonsin att hitta en väg ut? Thomas är kanske den som kan leda dem ut därifrån.
Jag gillar starkt dystopiska böcker som är välskrivna och handlar om överlevnad. Blir så fascinerad av den psykologiska aspekten. Hur människor tänker och gör sitt yttersta under svåra omständigheter. Vår mänskliga drift att överleva mot alla odds. Den här boken blir också så avskalad, på ett positivt menat sätt, eftersom Thomas och de andra inte minns sina förra liv. Läsaren behöver inte läsa om vardagliga problem, om relationer med föräldrar, kärlek eller annat som finns i våra normala liv utan all fokus är på att finna svaret på labyrintens gåta och kampen om överlevnad. Det blir en suggestiv thriller som lämnar ett spännande slut som gör att jag bara vill fortsätta och läsa. För man anar, trots bokens lättsamma läsning, att det finns en välgenomtänkt story och att fortsättningen kommer att bli alltmer komplicerad, ju mer Thomas får veta om sina ”skapare” och om sig själv. Jag ser framemot bok nummer två.
Maze Runner: I dödens labyrint (del 1)
Författare: James Dashner
Förlag: Bokförlaget Semic
Översättare: Ylva Spångberg
Läsålder: 12-15 år
Antalsidor: 384
Utgiven: 201408
ISBN: 9789155260576
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Det finns otroligt många barn där ute som älskar att pyssla och så några ganska många färre föräldrar som gör detsamma. Nu kan det bli ännu fler föräldrar! Jag är med på ett hörn vid pysselbordet! Boken bara strålar glädje och en känsla av ”Kom igen!”. Författaren Ulrika Hjorth har låtit sina egna barn och sitt eget närområde vara till inspiration och det gör boken ömsint personlig och vardagsverklig. Fantastiskt levande bilder på tre glada barn som pysslar och därtill snygga bilder på själva pysslet och allt detta fördjupar intresset för att förhoppningsvis komma igång själv. Det är inte svårt att pyssla! Det är härligt! Och kan göras lite då och då. Av barnen själva eller tillsammans med vuxna. Ett budskap som framkommer är att det inte måste dras igång en stor apparat för att låta barn få uppleva en stunds glädje och kreativitet.
För mig känns det ovärderligt att författaren återkommande vurmar för loppisfynd, dels att förvandla dem till något fint och användbart och dels att ha dem som de är. Med denna idé med loppis som en grund, är det viktiga miljötänket i fokus och att det kan bli möjligt att pyssla för allas plånböcker.
Som en pedagogisk snilleblixt är pysseltipsen uppdelade i våra 12 månader med blick på några högtider, vilket gör det överskådligt och mer strukturerat, speciellt för den ovane pysslaren. Rubriker som finns med under varje månads pysseltips är:
Loppislek
Skapa med barnen
Bebispyssel
Läsaren får också fin vägledning genom de olika pysslen med orden:
Det här behövs
Gör så här
Tips
Hitta på loppis
Barnens roliga pysselbok – fint med loppisfynd!
Författare: Ulrika Hjorth
Fotograf: Maria Rosenlöf
Förlag: Semic (2102)
Antal sidor: 112
ISBN: 9789155257699
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Sagosamlingen Bland tomtar och troll har kommit ut i en gång varje år i 103 år. Det hade varit roligt att ha hela den samlingen hemma. Tänk vilken källa till information om tidens växlingar! Visst är Bland tomtar och troll en sagosamling, men vem har sagt att sagans tid och rum inte finns med i vår vardag? Bland tomtar och troll är en godispåse för oss som tycker om att hitta sagans värld lite var som helst. I årets Bland tomtar och troll finns flera sagor som kommit förbi könsstereotypa normer och som samtidigt tar med oss in i sagans fantastiska dimension.
Jag skulle vilja lyfta tre av berättelserna lite extra.
Berättelsen Emeli rädderskan handlar om att vara ensam i en ny stad, men att ha turen att hitta en livs levande, dock skadad, älva. Det är verkligen en berättelse mitt i här och nuet. Inte behöver man befinna sig mitt i en uråldrig sagoskog för att få uppleva lite magi. Emeli vandrar runt bland höghusen och kommer till en liten samling med träd och där hittar hon den lilla skadade älvan. Jag tycker att författar-illustratörkombinationen är väldigt intressant i berättelsen om Emeli. Det är Inger Edelfeldt som står för text och Tord Nygren för bild. Inger Edelfeldt är en författare som lyckas väldigt väl med att beskriva det vardagliga livet samtidigt som hon fångar upp fantasins vinklar och vänder och vrider på vårt sätt att se på saker. På liknande sätt är det med Tord Nygrens illustrationer. De kan vara vackra och magiska, men ändå realistiska. Det är verkliga människor som såväl Inger Edelfeldt som Tord Nygren porträtterar. Emeli är ett verkligt barn mitt i vardagens förort, men ändå finns de magiska kornen där.
Mörk är skogen så man blir rädd, med text av Ylva Karlsson och bilder av Katarina Strömgård, är en berättelse om kärleken mellan två bröder. Lillebror Mattias är den enda som förstår att något är galet med den storebror som kommer hem efter utflykten med fritids. Den Måns som ligger i sängen bredvid honom saknar helt hans brors värme. Mattias förstår snart att det inte är den verkliga Måns som finns bredvid honom. Men var är då hans riktiga storebror? Mattias är otroligt rädd, men längtan efter Måns tar honom ut i den mörka skogen. Trots att berättelsen utspelar sig i nutid lever sagan kvar och det är inte någon snäll varelse som lurar i skogen. Men Mattias vet att han är den enda som kan rädda Måns.
Äventyrsberättelser har ju traditionellt sett oftast haft pojkar i huvudrollen, men här är det en helt vanlig liten rädd pojke. Eftersom jag har två söner själv tycker jag att berättelsen lyfts ett snäpp just för att det är två bröder som är huvudkaraktärer. Inte för att pojkar gör andra saker än flickor. Men jag tycker att den här berättelsen är otroligt fin i återgivningen av syskonkärlek och det är trevligt att det är två bröder som visar upp sin närhet till varandra. De tillåts vara mjuka, rädda och kärleksfulla.
Prinsessan av Accazza, med Lotta Gahrton som författare och Stina Lövkvist som illustratör, handlar om att längta efter sitt ursprung och känna tillhörighet. Aida bor i ett radhus tillsammans med sin pappa, i ett land som mycket väl kan vara Sverige, men hennes pappa har flytt från ett annat land. Pappan var kung i det andra landet, men tvingades fly för att drottningen fördrev honom när han ville börja dela med sig av hovmaktens rikedomar. Som vuxen blir parallellen till politiskt flyktingskap en spännande dimension. För barn är den här kopplingen inte så självklar, men känslan av att ha tvingats fly från något som man vill tillhöra finns där för barn också. Mitt i detta ger sig Aida ut som en räddande hjälte. För att rädda kungariket måste hon färdas över hela världen. Först till den nordligaste kylan och sedan till värmen i hemlandet Accazza och på vägen får hon hjälp av tre kloka människor och två magiska katter.
Även det här är en berättelse som blandar vår nutida vardag med sagans dimension och de båda perspektiven löper fint tillsammans och ger en hoppfull, men dramatisk, bild av samhörighet och längtan till något förgånget.
Utöver dessa tre innehåller boken också:
En liten prinsessa av Ulf Stark (text) och Ida Björs (illustrationer) – en charmig berättelse om en prinsessa som inte är ett våp och en prins som är hjälte, men inte på det vanliga sättet.
Guldnycklarna av Elisabeth Björklund (text) och John Bauer (illustrationer) – en äldre berättelse som är väldigt vacker och lite tankeväckande.
Gubben Trille i runda stenen av Einar Norelius – en äldre berättelse. Varken jag eller mina barn har haft något större intresse av att läsa den här berättelsen. Inte för att den är förarglig på något sätt, snarare lite gammalmodig och tråkig.
Hattstugan och stöveltornet av Ulf Nilsson (text) och Filippa Widlund (illustrationer) – en spinoff på den traditionella berättelsen Hattstugan, men med omkullkastade roller. Här är det inte barnen som blir uppläxade av en patriarkal tomte, utan snarare tvärtom. Hattstugebarnen är påhittiga och driftiga, medan tomten i stubben är en lite tafatt stofil.
Bland tomtar och troll – Hundratredje årgången
Författare: Ulf Stark, Inger Edelfeldt, Elisabeth Björklund, Ulf Nilsson, Ylva Karlsson, Einar Norelius, Lotta Gahrton
Illustratörer: Ida Björs, Tord Nygren, John Bauer, Filippa Widlund, Katarina Strömgård, Einar Norelius, Stina Lövkvist
Förlag: Semic Antal sidor: 110
ISBN: 9789155256128
Köp:jämför priser
För mig är Quentin Blake mest känd som illustratören av Roald Dahls böcker, även om jag får erkänna att det tog mig ett tag att koppla ihop dem. Tecknarstilen såg så välbekant ut, men polletten ville först inte riktigt trilla ner. I bilderboken Filippa Fants fantastiska fickor står Quentin Blake själv för text såväl som bild.
Boken presenterar oss för Filippa Fant som minst sagt har fantastiska fickor. I dem får hon nämligen plats med allt och lite till. När det regnar kan hon förse alla barn med paraplyer, blir man sugen fixar hon fram glass och läsk, har man otur får man i stället möta krokodilen. Många tokroliga och rimmade exempel senare konstaterar jag att Quentin Blake lyckas vara fantasisprakande även utan Roald Dahl. Kul att se!