Tredje boken om Kompisen handlar om starka känslor. Kompisen har lyckan att som enda gosedjur få följa med Olivia till förskolan. Men när han kommer hem igen är det sig inte likt. Hans kompis Dockan har börjat hänga med Räven istället och Kompisen får inte vara med. Räven och Dockan viskar och skrattar åt Kompisen. Kompisen blir rasande arg och vet inte hur han ska hantera sina starka känslor. Det är tur att gamla Krigargubben kan komma till hans undsättning.
Moni Nilsson skildrar starka känslor på ett inlevelsefullt och lättförståeligt sätt. Hennes texter är nästintill poetiska och passar mycket bra för högläsning. Boken skildrar problematiken kring att leka tre, bli utanför och svårigheten i att hantera stora känslor.
Känslorna skildras på ett färgstarkt sätt av illustratören Per Gustavsson (känd för böckerna om prinsessan). Ångesten och ilskan går verkligen att ta på i boken.
Jag tror att boken är ett bra utgångspunkt för diskussion med 3-5-åringar om hur det känns att när man inte får vara med kompisarna och leka och hur man ska göra när man blir arg. Liknande konflikter uppstår ju ofta i kompisgrupper och på förskolan och det kan nog vara skönt för barnen att se hur gosedjuren i Olivias rum löser det.
Kompisen blir arg
Författare: Moni Nilsson
Illustratör: Per Gustavsson
Förlag: Rabén & Sjögren (2011)
Antal sidor: 32
ISBN: Â 9789129679540
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus
När man går på upptäcktsfärd kan man hitta hur mycket som helst, och tänk så mycket kul man kan göra med det man har hittat. Men till slut kan det bli för mycket även för entusiasten, och då gäller det att leta och hitta nya idéer.
Dagspöket är ett spöke som är svart. Därför kan han inte spöka på natten, för då är det inget som ser honom. Och på dagen är det inte lika lätt att spöka, för då verkar ingen tro på spöken. Istället misstas Dagspöket för att vara filt, kavaj eller Zorro-mantel.
Jag har aldrig varit ett stort fan av Smurfarna men när jag av en händelse bläddrade i boken i bokaffären blev jag positivt överraskad. (Anledningen till att jag började bläddra va att jag blev sÃ¥ förvÃ¥nad över att den bok om ”märkesfigurer” hade ett sÃ¥ lÃ¥gt pris, trots att det inte va nedsatt.) Boken visade de flesta vardagliga situationer som utspelar sig hemma hos oss nu. Barnet vaknar, fÃ¥r blöja, äter välling och mat, badar och ritar. Detta är även nÃ¥gra av de ord som sonen har börjat behärska sÃ¥ boken fick följa med hem.
Gissa om jag blev glad när jag hörde att boken kommit ut igen? En favoritbok från när man själv va liten, visst är det något speciellt med dem? Boken handlar kort och gott om Oskar. Han gillar inte glass eller köttbullar man av en slump upptäcker Mamma att han äter hus. Ni vet, tegelstenar, spik och skruvar, brädor och så vidare. Som tur är får han inte ont i magen av denna speciella kost så han får mumsa vidare.
