Kategori: Aktuellt

Pippi of Today

I år är det 75 år sedan den första boken om Pippi Långstrump gavs ut. Med anledning av jubileet lanserar Astrid Lindgren Aktiebolag och Rädda Barnen den globala kampanjen Pippi of Today, ett samarbete för att med gemensamma resurser skapa uppmärksamhet och samla in pengar till Rädda Barnens arbete för flickor på flykt. Då jag känner att detta är ett viktigt och fint initiativ vill jag gärna lyfta detta på bloggen.

Många företag världen över sluter upp i den internationella kampanjen som äger rum i Norden, USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Nederländerna och Schweiz bland annat. Pengarna som samlas in under Pippi of Today-kampanjen går oavkortat till Rädda Barnens arbete för flickor på flykt.

– I en värld med allt starkare strömningar av nationalism och främlingsfientlighet vill vi lyfta vårt gemensamma ansvar för alla barn och visa på deras styrka och potential. Vi vill använda Pippi för att ge stöd till de flickor som behöver det allra mest. Göra deras röster hörda, stötta dem genom Rädda Barnens verksamhet och med Pippi som förebild ge dem styrka och hopp, säger Olle Nyman på Astrid Lindgren Aktiebolag, i ett pressmeddelande.

Fler än 70 miljoner människor var på flykt under 2018 vilket är en ökning med 2,3 miljoner jämfört med året innan (inte sedan andra världskriget har fler människor tvingats på flykt). Över hälften var barn under 18 år och 138 600 barn uppskattas vara helt ensamma och separerade från sina föräldrar. Flickor är särskilt utsatta och löper större risk för olika former av våld och exploatering, som till exempel sexuellt våld men också utebliven skolgång och barnäktenskap.
 
Under 2019 intervjuade Rädda Barnen flickor från många olika länder för att bättre förstå vad de får utstå och hur Rädda Barnen bäst når dem med rätt insatser. Fortfarande finns det dock för lite statistik och kunskap om flickors specifika situation men med pengarna som samlas in kommer de att kunna fylla dessa kunskapsluckor och utöka sitt arbete för flickor på flykt, säger Helena Thybell, Generalsekreterare Rädda Barnen.
Om du vill läsa mer hittar du mer info hos Rädda Barnen.

De afghanska sönerna – en romandebut som engagerar

Upprörande krasshet och medmänskligt hopp

I De afghanska sönerna berättar Rebecka med iver och uppgivenhet om rutiner, oro, samhörighet och tomhet på ”HVB-hemmet Gnistan”. Historien handlar om tre afghanska pojkar som bor på avdelningen där Rebecka arbetar. De har flytt sitt hemland och var och en har ensam tagit sig till Sverige.

I korta avskalade meningar, som liknar dagboksanteckningar, får vi via Rebecka en inblick i vad Ahmed, Hamid och Zaher har varit med om innan de kom till Gnistan och om deras vardagar där.

Genom att konstaterande beskriva pojkarna, chefen, kollegor, samhällsservice, grannar och situationer målar författaren upp ett sammanhang med levande porträtt och miljöer. Beskrivningarna är betraktande. Berättarrösten är Rebecka, som beskriver det som passerar ur sitt privata inifrånperspektiv, men hon beskriver också det hon ser och hör omkring sig. Historien utspelar sig därmed på flera nivåer samtidigt.

Rebecka har ingen utbildning eller erfarenhet av liknande arbete. Hon trodde inte att hon skulle få det här jobbet. Alla hennes arbetskamrater har titlar som antyder att de är behöriga för att arbeta på avdelningen. Rebecka verkar dock ha en ovanligt välutvecklad fingertoppskänsla för att balansera de tre pojkarnas personligheter och erfarenheter med verksamhetens uppdrag och instruktioner genom sin medmänsklighet och anpassningsförmåga. Hon säger:

Det är svårt att säga om jag blir mer eller mindre människa av att vara här.

Ett skäl till att Rebecka fick jobbet uppfattar hon vara att hon är bra på att arbeta enligt instruktioner. Men gör hon det, eller hittar hon sitt sätt att (nästan) inte bryta mot uppsatta regler och påbjudna förhållningssätt?

Berättelsen om arbetspassen med pojkarna är gripande. Den växlar mellan distans, kontroll, flackhet, osäkerhet, kontakt, glädje, sorg och en form av innerlig omtanke. Historien är tung, men det är något som spirar mellan raderna som gör att den ändå inte känns fullkomligt dyster. Även när det är oändligt sorgesamt ger Rebeckas sammantagna berättelse en smula hopp.

Om författaren
Elin Persson (född 1992) är socialantropolog och har gått skrivarlinjen på Jakobsbergs folkhögskola. När hon inte skriver jobbar hon med socialt arbete. (från Bonnier Carlsens hemsida)

Detta är Elin Persons debutroman, som kommer ut idag den 3 januari 2020. Hon har tidigare givit ut För varje hjärta som slår hos Vulkan förlag, i genren lyrik.

De afghanska sönerna
Författare: Elin Persson
Förlag: Bonnier Carlsen
ISBN: 9789178035564
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Bortrövad i skogsfruns våld

Om bara ett par dagar kommer andra delen i sago/fantasy serien Bortrövad som Vilhelm Sundbom skrivit.  Tanken är att det ska bli fyra böcker och då det är en fristående serie kan man läsa bara en av böckerna om man vill och ordningen är inte så viktig. I första boken (varning för spoiler) fick man dock en cliffhanger som gjorde att man ville läsa bok två så det är roligt att den nu äntligen är här.

I första boken Fånge i berget fick vi lära känna de två syskonen Tim och Li som blivit bortrövade. Tim söker efter sin syster som är i Skogsfruns våld (titeln på andra boken) och Tim träffar på troll, lyktgubbar och andra varelser ur den svenska sagomytologin.

I andra boken får vi lära känna Li och skogsfrun mer . Vi får också veta mer om Lis försvinnande, tid hos skogsfrun och sökandet efter sin bror Tim. De vill båda bli befriade och strävar efter att återförenas i böckerna. Bokens kapitel är inte så långa så man hamnar lätt i ”läsa vidare fällan”. Vi fick lägga oss lite tidigare medan vi läste boken då man lätt dras in i äventyret. Det är spännande och de fina svartvita illustrationerna som Jonas Sjöblom gjort bidrar till mystiken i boken. Dessutom blir man sugen på att läsa mer om Nordisk mytologi medan man läser boken. Det märks att Vilhelm som skrivit böckerna kan sitt ämne och har stor passion för det.

Böckerna är klassade 9-12 år men 7-åringen som lyssnade lyssnade uppmärksammat på böckerna och tyckte de var spännande.

Bortrövad i skogsfruns våld
Författare: Vilhelm Sundbom
Förlag: Sunflower Production
ISBN: 9789198551013
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

För vem skriver vi?

För vem skriver vi?

Den frågan återkom ständigt under Svenska barnboksinstitutets kurs ”Att skriva barnbokskritik” den 24 och 25 oktober 2019.

En tidningsrecension och en recension på en blogg skiljer sig oftast markant åt, blev sagt ungefär lika många gånger. Det finns alltså anledning att ha koll på vad vi skriver, hur vi skriver och varför vi skriver en barnboksrecension. Rätt eller fel är inte relevanta omdömen av en recension eftersom varje kritiker/recensent har rätt till sin tolkning och stil. Kvalitet, som betyder egenskap och inte något mer, kan dock vara bra eller dålig.

Innan kursen hade vi i uppdrag att läsa några angivna böcker, några recensioner och flera artiklar samt att skicka in två recensioner. Under de två kursdagarna fick vi ta del av de olika föreläsarnas perspektiv på och förhållningssätt till att skriva barnbokskritik. Vi hade också workshop i mindre grupper kring våra egna inlämnade recensioner. Det hela var mycket lärorikt, även om det naturligt nog förekom budskap som delvis motsade varandra. Bland föreläsarnas uttolkningar inom området fanns så mycket att lära att jag blev i det närmaste vimmelkantig och samtidigt glad över chansen att kunna utveckla mina färdigheter.

För att slutföra kursen ska vi lämna in en korrigerad version av en tidigare inlämnad recension respektive en recension av en ”ny” bok. Jag tror att jag och andra som skriver om barn- och ungdomsböcker i sociala medier kan höja kvaliteten några snäpp genom att initialt beakta detta:

  • För vem skriver vi?
  • En positiv recension behöver inte vara bra. En negativ recension behöver inte vara dålig. (Erik Titusson)
  • Recensera på lika villkor som vuxenlitteratur. Det vill säga kritisera. (Mia Österlund)
  • Gör dig inte till tolk för vad barn tycker och inte tycker om. (Mia Österlund)
  • Var ödmjuk inför det egna tyckandet, men uttryck det inte som att det är objektiv fakta. (Mats Berggren)
  • En bilderbok utgörs av texten, bilderna och formen. Våga analysera och tolka bilderna. (Ulla Rhedin)
  • ”Ett skapande tillägg” finns alltid med i en recension värd namnet. (Ulla Rhedin)
    (egna anteckningar från föreläsningarna)

Alla är eniga om att barn borde läsa mer. Men vad ska de läsa? Recensionsutrymmet för barnböcker krymper. Hösten 2018 hade det gått så långt att mottagarna av kritiken, för­fattare och illustratörer, tog initiativ till en kritikerkurs. Från  Svensk bokhandels web.

Om kursen på www.barnboksinstitutet.se Håll utkik. Förhoppningsvis återkommer kursen så att fler får möjlighet att deltaga.

Nomineringarna till 2020 års ALMA-pris

Omslagsbild nomineringslistan 2020, gjord av illustratören Karin Cyrén. Hämtad hos ALMA.

Idag släpptes nomineringarna till Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (Astrid Lindgren Memorial Award) 2020. Det är hela 237 författare, illustratörer och läsfrämjande organisationer från totalt 68 länder som nominerats. Den 31 mars kommer vinnaren att tillkännages.

ALMA-priset har delats ut sedan 2003 och vinstsumman är hela fem miljoner kronor. Detta gör det till världens största internationella pris för barn- och ungdomslitteratur. Priset kan delas på flera mottagare.

Listan över de nominerade väcker nyfikenhet och jag tänker att det finns så många fantastiska författare, illustratörer och organisationer där ute i världen som jag inte ens känner till. Storbritannien toppar listan med 20 nomineringar och Sverige kommer på andra plats med 13 nomineringar.

De senaste tio årens pristagare är:
2019 Bart Moeyaert
2018 Jacqueline Woodson
2017 Wolf Erlbruch
2016 Meg Rosoff
2015 PRAESA
2014 Barbro Lindgren
2013 Isol
2012 Guus Kuijer
2011 Shaun Tan
2010 Kitty Crowther

Om du är nyfiken på hela listan över nominerade hittar du den inne hos ALMA.