De afghanska sönerna – en romandebut som engagerar

Upprörande krasshet och medmänskligt hopp

I De afghanska sönerna berättar Rebecka med iver och uppgivenhet om rutiner, oro, samhörighet och tomhet på ”HVB-hemmet Gnistan”. Historien handlar om tre afghanska pojkar som bor på avdelningen där Rebecka arbetar. De har flytt sitt hemland och var och en har ensam tagit sig till Sverige.

I korta avskalade meningar, som liknar dagboksanteckningar, får vi via Rebecka en inblick i vad Ahmed, Hamid och Zaher har varit med om innan de kom till Gnistan och om deras vardagar där.

Genom att konstaterande beskriva pojkarna, chefen, kollegor, samhällsservice, grannar och situationer målar författaren upp ett sammanhang med levande porträtt och miljöer. Beskrivningarna är betraktande. Berättarrösten är Rebecka, som beskriver det som passerar ur sitt privata inifrånperspektiv, men hon beskriver också det hon ser och hör omkring sig. Historien utspelar sig därmed på flera nivåer samtidigt.

Rebecka har ingen utbildning eller erfarenhet av liknande arbete. Hon trodde inte att hon skulle få det här jobbet. Alla hennes arbetskamrater har titlar som antyder att de är behöriga för att arbeta på avdelningen. Rebecka verkar dock ha en ovanligt välutvecklad fingertoppskänsla för att balansera de tre pojkarnas personligheter och erfarenheter med verksamhetens uppdrag och instruktioner genom sin medmänsklighet och anpassningsförmåga. Hon säger:

Det är svårt att säga om jag blir mer eller mindre människa av att vara här.

Ett skäl till att Rebecka fick jobbet uppfattar hon vara att hon är bra på att arbeta enligt instruktioner. Men gör hon det, eller hittar hon sitt sätt att (nästan) inte bryta mot uppsatta regler och påbjudna förhållningssätt?

Berättelsen om arbetspassen med pojkarna är gripande. Den växlar mellan distans, kontroll, flackhet, osäkerhet, kontakt, glädje, sorg och en form av innerlig omtanke. Historien är tung, men det är något som spirar mellan raderna som gör att den ändå inte känns fullkomligt dyster. Även när det är oändligt sorgesamt ger Rebeckas sammantagna berättelse en smula hopp.

Om författaren
Elin Persson (född 1992) är socialantropolog och har gått skrivarlinjen på Jakobsbergs folkhögskola. När hon inte skriver jobbar hon med socialt arbete. (från Bonnier Carlsens hemsida)

Detta är Elin Persons debutroman, som kommer ut idag den 3 januari 2020. Hon har tidigare givit ut För varje hjärta som slår hos Vulkan förlag, i genren lyrik.


De afghanska sönerna
Författare: Elin Persson
Förlag: Bonnier Carlsen
ISBN: 9789178035564
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Lex bok

På måndag delas Augustpriserna ut. Sara Kadefors kritikerrosade bok, Lex bok, är en av de sex nominerade böckerna i kategorin bästa barn- och ungdomsbok. Lex bok ges ut av Lilla Piratförlaget, som också ger ut Anna Höglunds Om detta talar du endast med kaniner . Även denna bok är nominerad i kategorin bästa barn- och ungdomsbok. Kadefors fick priset 2001 för sin uppmärksammade ungdomsbok Sandor slash Ida.

Lilla Piratförlaget kontaktade Barnboksprat och frågade om det fanns något intresse av att recensera Lex bok i samband med lanseringen av den. Det fanns det och boken kom förpackad i lilaglittrig brevpåse försedd med klistermärken på vilka bokens titel var tryckt. Det är Stina Wirsén som står för den mycket snygga omslagsillustrationen, som alltså också förekommer som klistermärken.

lex bokBoken är i dubbel bemärkning en välförpackad historia. Det gjorde att både intresse och skepsis väcktes parallellt hos mig. Sara Kadefors är en respekterad författare, inte minst som författare av ungdomsböcker. Men det lilaglittriga paketet signalerade att det här var en bok som skulle hajpas och jag undrade varför en bok av Kadefors var i behov av hajp?

I det mycket trevliga mailet från förlaget hade jag fått reda på att det fanns en blogg, som hörde till boken. ”Läs gärna den!”, stod det i mailet. Det gjorde jag och fick intrycket att bloggen bestod av kapitel ur boken. Jag har inte precis följt bloggen sen dess, men när jag kollade in där idag, verkade det som om de inlägg som följde på de första inte är renodlade utdrag utan är mer fritt baserade på boken. Jag är faktiskt fortfarande inte helt klok på bloggens funktion. Förmodligen ska den tjäna som en sorts förstärkning av bokens handling.

Lex bok handlar nämligen om en artonårig tjej, Lex, som för att hämnas på sin mammas nye pojkvän startar en blogg. Men man kan lika gärna säga att den handlar om Lex, en nästanvuxen som revolterar mot samtidens egofixering och varumärkeshets och därför startar en blogg. Dessa båda motiv till bloggen utgör den röda tråden i boken. Språkligt sett är boken oerhört säker. Det är absolut en läsvärd och stundvis mycket rolig bok. En bladvändare helt enkelt. Jag kom på mig själv med att skratta högt flera gånger, när jag läste den. Bloggen som Lex startar heter inte lite ironiskt Själens sår, men får på kort tid en stor skara följare.

Lex strävan efter hämnd har sin grund i att hon inte gillar Bruno, som mammans nya kille heter, av olika anledningar. En god om än inte så stark anledning är att han lämnar små, små högar av pubeshår på golvbrunnen i duschen.  En annan anledning, som kanske är mer specifik, är att han tar Lex mammas tid och uppmärksamhet i anspråk. Den största orsaken till hämndbegäret är dock att Bruno är UNGDOMSBOKSFÖRFATTARE. Inte bara tror han att han förstår ungdomar utan han bygger dessutom sina verklighetsbaserade intriger på andras olyckliga liv. Hela Brunokaraktären blir väldigt komisk eller kanske snarare tragikomisk, sett ur Lex perspektiv.

Lex pappa råkar vara kriminell och sitter i fängelse. På ett dramaturgiskt plan har Lex därför ett oemotståndligt intressant levnadsöde. I alla fall för en Bruno. Hon blir snart föremål för hans inspiration och intresse. Bruno ställer frågor, försöker bli kompis och Lex uppfattar omedelbart hans försök att få henne att öppna sig. Hon berättar om sin uppväxt med kriminella pappan men kryddar verkligheten med t.ex. galna historier om farliga snubbar med vapen. Samtidigt skapar hon med samma levnadshistorier på Själens sår ett alter ego, Maya. Lex kompis Jonatan stajlar Lex/Maya till oigenkännlighet och bloggen växlar mellan artsy fashionshots och djupa texter om Mayas kamp för överlevnad. Syftet är att Maya ska bli känd och förstöra för Bruno, när han väl är färdig med sin roman, som är den första efter en lång tids skrivkramp.

I och med att Lex lyckas etablera Maya i bloggvärlden, får hon också ett lysande tillfälle att skriva alla ytliga fashionistas/bloggare och kändisdyrkare på näsan.

Kadefors bok är en smart och stundvis superrolig berättelse med stark förankring i samtiden. Jag tycker nog att det  bränner till mest, när hon skildrar outsidern Jonatans bakgrund och familjesituation. Även i Lex relation med sin pappa finns det en intressant komplexitet. Det bildas sprickor i Lex berättelser, dels i den hon ger Bruno, dels i den hon ger läsaren. I dessa sprickor skymtar en faktiskt olycklig relation med en egoistisk och narcissistisk pappa fram. Det påhittade flyter samman med en smärtsam verklighet. Samtidigt som detta är mycket snyggt gjort och det går att analysera vissa av karaktärerna på djupet uppfattar jag ändå andra, som Bruno, som väldigt platta och nästan avsiktliga schabloner.

Lex dissar trenden att vilja synas och framförallt spottar hon på alla ytliga ideal som framställs i bloggvärlden och hyllas som djupa frågeställningar. I sin roll som den modemässigt avantgardistiska Maya får hon gehör för sina ideal. Paradoxalt nog hamnar hon då själv i samma fälla som de hon föraktar och utmanas därför i sina övertygelser. När relationen med Jonatan dessutom får utså prövningar, får hon också möjlighet att utvecklas som person. Och det är bra att Lex inte bara är känslokall och cynisk utan tillåts bli lite mer levande.

Frågan är bara om Lex Bok kammar hem Augustpriset? Om inte så har den i alla fall varit värdig en nominering och är en utmärkt julklapp till tonåringar såväl som vuxna som kommer ihåg hur det är att vara antiallt!

Lex Bok
Författare: Sara Kadefors
Omslagsillustratör: Stina Wirsén
Förlag: Lilla Piratförlaget
Antal sidor: 326
ISBN: 9789187027512
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

Ingen du känner

Fatma älskar yoga! När hon blir äldre vill hon bli yogalärare och besöka Indien. Hon går i nian nu och har en bästa kompis som heter Aida. De har planer att gå samma program på gymnasiet och trivs med sina liv. Fatma bor med sina föräldrar och sina två yngre syskon Esma och Selim och kaninen Özil i en lägenhet i en förort. När Fatma har gått ur nian är det dags för familjen att hälsa på släkten i Turkiet över sommarlovet.

”Lova att du inte blir bortgift nu, sa Aida, min bästa vän. Hon lät orolig, men jag skrattade bara åt henne. Mina föräldrar är inte såna. De skulle aldrig tvinga mig att göra något jag inte ville. Vi skulle ju bara hem på lite semester.”

Familjen reser med flyg till Ankara och sedan flera timmar i bil för att komma fram till pappans hemby. En stor välkomstfest har anordnats och Fatma är glad att träffa sin kusin Hayat, de båda flickorna har mycket att prata om och det blir en trevlig kväll. Fatmas skickar ett sms till sin bästis Aida där hemma i Sverige: ”Vi är framme nu. Allt lugnt. Önskar du var här. Kram”

Sen händer något konstigt en dag; Fatmas mamma säger att de ska åka och köpa nya kläder till henne. Fatma fattar ingenting – hon behöver väl inga nya kläder? Då säger mamman helt utan förvarning: ”Du måste se snygg ut på din förlovning”. Förlovning?!? Fatma blir förvirrad och får panik! Hon får iväg ett sms till Aida: ”OMG! Jag ska bli förlovad med nån jag inte känner. Vad ska jag göra?!?!?”

Det visar sig ganska snart att det inte bara är förlovning; det blir bröllop samtidigt som förlovning och Fatma är därmed bortgift mot sin vilja endast 16 år gammal. Mannen hon har tvingats att gifta sig med är mycket äldre än hon, luktar illa och är elak. Direkt efter bröllopet måste hon följa med honom hem till hans hus och resten av hans familj. Hon är hans tredje fru. Redan första natten våldtar han henne och inom en ganska snar framtid blir Fatma gravid. Det finns ingen elektricitet i huset så hon har inte längre möjlighet att nå någon via sin mobiltelefon. Är det så här hennes liv ska se ut från och med nu? Som ett fängelse där hon får arbeta i hushållet från morgon till kväll och sen bli våldtagen av sin man nästan varje kväll?

Hemma i Sverige vägrar hennes kompis Aida ge upp hoppet. Hon kontaktar polisen och får prata med en kvinna som arbetar med den här typen av brott, när föräldrar gifter bort sina omyndiga barn mot deras vilja. Polisen Matilda lovar att göra vad hon kan för att hjälpa Fatma, men det är svårt när de inte ens vet vad byn heter som hon befinner sig i. Aida har en nyckel till Fatmas familjs lägenhet eftersom hon är kaninvakt, och hon börjar leta efter ledtrådar och bevis som kanske kan hjälpa polisen. En dag kommer ett bud och plingar på dörren när Aida matar kaninen. Hon tar emot paketet vars adressat och avsändare är densamma: Fatmas pappa. Mycket underligt, varför skickar man paket till sig själv tänker Aida. Hon öppnar det och i paketet ligger Fatmas pass, en massa guld och en stor summa pengar. Aida tar med sig allt hem och gömmer det.

Hur det går för Fatma tänker jag inte berätta här, för jag tycker att du ska läsa boken själv. Det är en viktig och bra bok om ett svårt och tungt ämne; tvångsgiftermål. Det känns helt galet att tänka på att liknande saker faktiskt händer. Idag. I Sverige.

Här kan du läsa en artikel publicerad i mars 2012 där jämställdhetsminister Nyamko Sabuni uttalar sig om tvångsgiften. I artikeln finns också telefonnummer som man kan ringa om man är utsatt.


Ingen du känner
Författare: Christina Wahldén
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 204
ISBN: 9789129681246
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Jag väntar under mossan

Matilda (kallad Tilda) bor med sina föräldrar i England, men ska tillbringa en tid under sommaren med sin morfar som bor i en stuga någonstans i en skog i Sverige (Matildas mamma är svensk). Föräldrarna ska på semester i Norge och tror att Tilda skulle få det tråkigt om hon följde med dem, och de har rätt i att hon hellre är hos morfar. Tildas mormor försvann spårlöst för trettio år sedan, men morfadern säger att han inte tror att hon är död, han säger att han känner att hon finns någonstans i närheten på något sätt. De kommer så bra överens, Tilda och morfar, och han berättar alltid så spännande historier om gårdstomten bland annat.

Så här börjar boken:

”Kan du höra mig? Det känns som om du kan det men jag är inte helt säker. Det är något med ditt sätt bara. Hur du har stannat upp, hur din blick har blivit vaksam. Det ser ut som om du kanske skulle kunna höra mig. Eller, i alla fall, ana mig.”

Vem eller vad det är som pratar/tänker så i början tar det ett tag innan man får reda på, och Tilda själv är inte säker på om hon verkligen hör något eller om det bara är inbillning. ”Den lille” kommer tillbaka några kapitel senare och vill få Tilda att höra sig för om vilken slags varelse hen kan vara.

Bokens kapitel växlar mellan olika berättare, och i det femte kapitlet som har titeln 5. Hunger – Häxmästaren börjar man förstå att det här är en bok som inte bara handlar om människor; häxor, älvor, mylingar, skogsrået och näcken finns med i denna spännande berättelse som ibland ger lite rysningar till och med.

Fler och fler underliga saker börjar hända, skogen är inte sig lik och när Tilda en regnig kväll sitter och tittar ut genom utedassets fönster ser hon ett hemskt svävande ansikte stirra på henne! Hon lyckas ta sig in till morfar i stugan fastän hon är skräckslagen och han följer med henne ut och ser efter, och mycket riktigt är nässlorna utanför dassets fönster nertrampade. Vem eller vad var det som Tilda såg i fönstret? Efter att ha konstaterat att telefonlinjen är död sätter sig de båda i bilen och åker till närmaste granne, en underlig figur som bor i ett enormt hus med staket, grindar och bevakningskameror. Ett mycket egendomligt hus…

Ute i skogen och på den gåtfulla ön ”Fästningen” smyger en varelse omkring, han blir starkare och starkare nu och snart kommer han att ha två vita häxor i fångenskap…

Det här är en riktigt ruskig och häftig bok, jag gillar verkligen hur författaren har vävt in väsen från vår nordiska folktro i en modern ungdomsbok. Jag var skeptisk till en början, men det var bra – riktigt bra! Jag vill läsa mer!

Läs en intervju med Amanda Hellberg här.

Kolla in trailern till boken här:


Jag väntar under mossan
Författare: Amanda Hellberg
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 221
ISBN: 9789163869532
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Hoppas

Egentligen vill jag skriva läs inte den här boken. Du kommer att känna dig ledsen, bedrövad, arg, maktlös, illa till mods…bland annat. Det här är en bok som berör.

16-åriga Jonna kommer från samhället Kolsva, en liten håla med ca 2500 invånare. Där bor hon hos sin alkoholiserade mormor och där finns också en mamma som lovar men sviker (hon fick Jonna när hon bara var 17 år gammal). Mamman som lovat att ta ledigt några dagar och bara spendera tid med dottern kommer farande och berättar att hennes pojkvän bjudit henne till Mallorca över jul. Jonna blir oerhört besviken och bestämmer sig att nu får det vara nog. Hon är trött på livet i lilla Kolsva, trött på mormor som dricker och på mamma som sviker.

Hon sätter sig på tåget till Stockholm och ett par timmar senare är hon framme i storstan. Nu ska hon ordna det bättre för sig. Hon ska skaffa ett jobb och någonstans att bo. Hon går in i varenda butik, restaurang och café hon går förbi och frågar efter jobb. Nog måste det väl vara lätt att fixa ett jobb nu så här innan jul? Det visar sig att Jonna är otroligt naiv, det verkar lönlöst att få ett jobb och ännu omöjligare att hitta någonstans att bo.

När kvällen kommer befinner sig Jonna på Centralstationen. En snäll kille som jobbar på en servering ger henne några överblivna mackor vid stängningsdags. När han berättar att hela stationen är stängd nattetid får Jonna panik, hon hade räknat med att kunna tillbringa natten där. Killen är snäll och lånar ut sin telefon så Jonna kan ringa hem till mormor, men mormodern fattar inte ens att Jonna är borta…sin första natt i Stockholm sover hon några få timmar på en nattbuss.

En dryg vecka får vi ta del av Jonnas nya liv i Stockholm, som blir allt annat än vad hon tänkt sig. Hon träffar på en del andra ungdomar som också är hemlösa och jag mår riktigt dåligt när jag läser om dessa barns öden. Det otäcka är att det här skulle kunna vara en sann historia. Det finns ungdomar som far så otroligt illa i vårt ”fina” svenska samhälle.

Det här är ingen berättelse med ett lyckligt slut, men inte heller ett olyckligt. Svaret på hur det går för Jonnas lämnas hängande i luften. Läs och bli berörd. Eller låt bli. Det är tufft att läsa sådana här böcker, men också nyttigt och lärorikt. Efteråt känner man att man kanske inte har så himla mycket att klaga på i sitt eget liv, i alla fall inte om man jämför med många andra. Jag känner att jag skulle vilja krama någon, kanske Jonna?

En plats som tjejerna besöker några gånger i boken kallas Enter, det är en öppen verksamhet som Stadsmissionen håller i och den finns på riktigt. Dit kan tjejer som behöver få komma och äta mat, pyssla, prata och en hel del annat. Man får vara anonym om man vill. Här finns lite mer information om Enter/Unga stations verksamhet.


Hoppas
Författare: Åsa Anderberg Strollo
Förlag: Gilla böcker
Antal sidor: 271
ISBN: 9789186634148
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus