8 samtal kring barn- och ungdomslitteratur

I år ställer bokmässan i Göteborg om till en digital version. Den 24-27 september kan vem som helst, var som helst ta del av 100 samtal kring litteratur och kultur. Fördelen med en digital mässa är att fler kan delta och lyssna till samtalen. Därför tänkte jag tipsa om 8 samtal kring barn- och ungdomslitteratur. Här kan du läsa mer om mässan och alla programpunkter (därifrån är även nedanstående citat hämtade).

24/9 klockan 11:30-11:50 Att läsa tillsammans – högläsning för stora och små. Medverkande: Maria Björsell, Emma Karinsdotter, Josefine Sundström.

Om nya bokserien Sagasagor – läs tillsammans där barn och vuxna turas om att läsa och om övergången mellan att lyssna och läsa själv. Om Livets hårda skola som är skriven specifikt för högläsning och om handboken Läscoachens ABC: Att bygga och coacha fram läshunger.

24/9 klockan 12:15- 12:45 Kroppsideal i barnböcker.Medverkande: Erik Svetoft, Annika Leone, Bettina Johansson, Ellen Ekman, Jenny Aschenbrenner och Nils Andersson.

Hur kan man prata om kroppsideal, bantning och nakenhet med barn? Ett samtal om normbrytande kroppar i bilderböcker och kroppspositivism.

24/9 klockan 12:30-13:00 Bildberättande och konsten att läsa bilder. Medverkande: Stina Wirsén, Håkan Sandh, Matz Nilsson, Gunilla Kindstrand, Tarja Karlsson Häikiö, Kalle Boman och Gunnar Bjursell.

Ett landsomfattande projekt om bild summeras – en kritisk fråga för demokratin. Konferenser har anordnats med museer och konsthallar, kulturskolor har satsat.

24/9 klockan 15:00-15:20 Hur får man youtube-generationen att läsa böcker? Medverkande: Johan Lindqvist och Ola Lindholm.

Hur får man youtube-generationen att intressera sig för böcker? Den frågan ställde sig Ola Lindholm och Johan Lindqvist och bestämde sig för att skriva bokserien om Kung Pow. Efter fyra böcker och ett enormt gensvar från sina unga läsare är de närmare svaret på den frågan.

25/9 klockan 11:30-12:00 Böcker som ger unga kraft. Medverkande: Matilda Westerman, Josefine Sundström, Birgitta Ohlsson, Elaine Eksvärd, Elin Ek och Jason Diakité.

Barnkonventionen är svensk lag sedan 1 januari 2020 och nu visar litteraturen vägen. Ett samtal mellan författare som skrivit böcker som ”ska ge liv och kraft åt unga läsare”.

25/9 klockan 14:30-15:00 Black Lives Matter i barnboken. Medverkande: Johanna Abdo, Marie Tomičić, Kristina Henkel, Hanna Böhm och Helena Berhan

Enligt Svenska barnboksinstitutets bokprovning 2018 har 91 procent av huvudpersonerna i barnböcker vit hudfärg. Självklart påverkar det barn och unga. Representation gör skillnad. Hur kan alla olika hudfärger i barnböcker speglas på ett inkluderande sätt och varför är det viktigt? Hur kan barnböcker hjälpa till att motverka rasism? Vad händer när närmare hälften av huvudpersonerna i böckerna har olika mörka hudfärger?

27/9 klockan 14:45-15:15 Barnböcker – frizon eller slagfält? Medverkande: Åsa Warnqvist, Christina Wahldén, Fredrik Wadström, Kristoffer Leandoer och Jenny Aschenbrenner.

Sällan blir kulturdebatten så överhettad som när innehållet i barnböcker ifrågasätts. Samtidigt kan böcker för barn och unga vara en kil in i stängda samtalsklimat, en möjlighet att prata om kontroversiella frågor. (…) ett samtal om barnlitteraturens möjligheter och begränsningar.

27/9 klockan 16:00-16:30 Stora känslor för de yngsta läsarna. Medverkande: Stina Wirsén, Lotta Olsson, Ebba Kleberg von Sydow, Reyhaneh Ahangaran och Emma AdBåge.

Hur kan man ge barn verktyg att hantera sina känslor? Ledsen av författaren Lotta Olsson och illustratören Emma AdBåge är en bilderbok som handlar om svåra känslor som ensamhet och sorg. Illustratören och barnboksförfattaren Stina Wirsén, aktuell med Vem vågar?, skildrar lyhört de små nyanser som gör berättelser till dramatiska äventyr med starka känslor. Barnpsykologen Reyhaneh Ahangaran har skrivit Känsloboken_:_för dig som går på lågstadiet för att skapa tillfällen för barn och vuxna att prata om känslor tillsammans.

De afghanska sönerna – en romandebut som engagerar

Upprörande krasshet och medmänskligt hopp

I De afghanska sönerna berättar Rebecka med iver och uppgivenhet om rutiner, oro, samhörighet och tomhet på ”HVB-hemmet Gnistan”. Historien handlar om tre afghanska pojkar som bor på avdelningen där Rebecka arbetar. De har flytt sitt hemland och var och en har ensam tagit sig till Sverige.

I korta avskalade meningar, som liknar dagboksanteckningar, får vi via Rebecka en inblick i vad Ahmed, Hamid och Zaher har varit med om innan de kom till Gnistan och om deras vardagar där.

Genom att konstaterande beskriva pojkarna, chefen, kollegor, samhällsservice, grannar och situationer målar författaren upp ett sammanhang med levande porträtt och miljöer. Beskrivningarna är betraktande. Berättarrösten är Rebecka, som beskriver det som passerar ur sitt privata inifrånperspektiv, men hon beskriver också det hon ser och hör omkring sig. Historien utspelar sig därmed på flera nivåer samtidigt.

Rebecka har ingen utbildning eller erfarenhet av liknande arbete. Hon trodde inte att hon skulle få det här jobbet. Alla hennes arbetskamrater har titlar som antyder att de är behöriga för att arbeta på avdelningen. Rebecka verkar dock ha en ovanligt välutvecklad fingertoppskänsla för att balansera de tre pojkarnas personligheter och erfarenheter med verksamhetens uppdrag och instruktioner genom sin medmänsklighet och anpassningsförmåga. Hon säger:

Det är svårt att säga om jag blir mer eller mindre människa av att vara här.

Ett skäl till att Rebecka fick jobbet uppfattar hon vara att hon är bra på att arbeta enligt instruktioner. Men gör hon det, eller hittar hon sitt sätt att (nästan) inte bryta mot uppsatta regler och påbjudna förhållningssätt?

Berättelsen om arbetspassen med pojkarna är gripande. Den växlar mellan distans, kontroll, flackhet, osäkerhet, kontakt, glädje, sorg och en form av innerlig omtanke. Historien är tung, men det är något som spirar mellan raderna som gör att den ändå inte känns fullkomligt dyster. Även när det är oändligt sorgesamt ger Rebeckas sammantagna berättelse en smula hopp.

Om författaren
Elin Persson (född 1992) är socialantropolog och har gått skrivarlinjen på Jakobsbergs folkhögskola. När hon inte skriver jobbar hon med socialt arbete. (från Bonnier Carlsens hemsida)

Detta är Elin Persons debutroman, som kommer ut idag den 3 januari 2020. Hon har tidigare givit ut För varje hjärta som slår hos Vulkan förlag, i genren lyrik.


De afghanska sönerna
Författare: Elin Persson
Förlag: Bonnier Carlsen
ISBN: 9789178035564
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris