rabén & sjögren – Sida 54

Jag vill också ha ett syskon

Syskonböcker är intressant hemma hos oss just nu, eftersom Ava (3½) ska få en lillebror i november. Här är en gammal klassiker av Astrid Lindgren, med härliga bilder av Ilon Wikland.

Peter önskar sig ett syskon och han ska få det också! Till en början verkar det jätteroligt, men när Lena kommer inser Peter att bebisar är jobbiga, att mamma och pappa får mindre tid för honom och… kanske rentav älskar Lena mer?!

Nu tycker han inte om Lena längre. Han börjar ställa till med rackartyg bara för att mamma ska lägga märke till honom. Det gör hon lyckligtvis och hon hittar dessutom på ett sätt att hantera det hela bra. Peter får börja hjälpa till med Lena och känner sig plötsligt viktig igen. Nu är det roligt att ha ett syskon!

Jag vill också ha ett syskon — Peter hittar på bus för att få mammas uppmärksamhet
när hon är upptagen med Lena.

Det här är en rak och ärlig bok som jag tror träffar mitt i prick för hur många barn upplever att få ett syskon. Lite gammal är den ju och könsrollerna är som de är: mamma tar hand om barnen, pappa är en bifigur som tittar på när hon badar bebisen. Men om man bara ser förbi det där tittar på (som förekommer två gånger) känns det inte alltför konstigt att det mest är mamma som är med, eftersom det ju oftast är så att mamman är hemma med bebisen först.

Om syskonböcker är aktuellt för dig också, se till att läsa den här boken och spana gärna in vårt arkiv med etiketten syskon.

Jag vill också ha ett syskon
Författare: Astrid Lindgren
Illustratör: Ilon Wikland
Förlag: Rabén & Sjögren (1978, nyutgåva 1995)
ISBN: 9789129637588
Antal sidor: 32
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

ABC och alla de andra gökarna

Ännu en ABC-bok, men en ytterst originell sådan. Anna Höglunds bildspråk överraskade mig med uppslag där det i bakgrunderna är nedlagt en tydlig flirt med den vuxne läsaren. Det finns exempel på exotiska platser, stadsmiljöer med reklam à la old style, ledsna förorter, landsbygd och moderna hemmiljöer med designtapeter. En ödslig ton smyger sig ofta in och bilderna är utformade i någon slags kollageteknik. Spex och en djupare mening blandas på ett fritt och lite respektlöst sätt. Bokstäverna består av en stor och en liten, som sig bör. Flertalet gånger tolkar jag in att det är ett barn som symboliserar den minsta bokstaven, ibland kan den lille vara en kompis eller en fru. Den stora bokstaven kan uppföra sig uppenbart otrevligt, för att i annan form vara antingen ordentlig eller utsvävande.

Stora D dansar hela natten
lilla d får bara dricka vatten

Ingen bokstav är den andre lik, i dubbel bemärkelse. Alla bär dock i sin utformning drag av det naiva och stundtals upplever jag lätt groteska utseenden. Det är en bok att tala vidare om, att återkomma till. Det finns detaljer som höjer bilden och det är synnerligen aktiva bokstäver som står i förgrunden på varje bild och dessa ihop med texten ökar på humornivån avsevärt. Det är personliga bokstäver som kan uttrycka känslor eller visa på egenskaper. Den heter ju ABC och alla de andra gökarna och nog är det gökar en hel del kan kallas. Så här står att läsa på baksidestexten:

Vad har egentligen bokstäverna för sig när de är hemma hos sig?
Vad gör de när de inte är på jobbet? Hur är de som karaktärer?

Inte visste jag detta om I:

Eller om L:

ABC och alla de andra gökarna
Författare & illustratör: Anna Höglund
Förlag: Rabén & Sjögren (2012)
Antal sidor: 32
ISBN: 9789129684131
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Mera Max: Max i djurparken

Mera Max: Max i djurparken är första delen i serien Mera Max och den ingår även i Rabén & Sjögrens serie Lättläst tillsammans med bland annat böckerna om Familjen Monstersson.

Max är med sin pappa i djurparken och blir kompis med giraffen. han vill att giraffen ska flytta hem till honom men mamma säger att soffan är för liten. Det är då Max pappa kommer med den fiffiga idén att han kan byta med giraffen och rätt som det är har också Max kompisars pappor bytt plats med några av djuren. Men har verkligen papporna och djuren så roligt i sina nya hem?

Det här är som sagt en lättläst-bok och den riktar sig till barn som precis lärt sig att läsa. Det är enkla korta meningar och även korta rader så att barnen ska hinna följa texten utan att tappa bort sig vid radbyte. Jag kan ändå inte låta bli att tycka att texten är lite tråkig och mina tankar går till gamla läseböcker av typen ”Mor ror” och ”Far är rar”. För att jämföra med ovan nämnda Familjen Monstersson-böckerna har de ett helt annat språk och är ändå lättlästa. Bilderna är desto roligare även om jag får lite Madagaskar-känsla (dvs filmen) och själva storyn är ju faktiskt riktigt skruvad, i positiv bemärkelse.

Mera Max: Max i djurparken

Författare: Mari Kjetun

Illustratör: Johan Egerkrans

Förlag: Rabén & Sjögren (2012)

ISBN: 9789129683783

Antal sidor: 29

Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Stinas sommar

Stinas sommar, som är en samlings-volym med berättelserna ”Storm-Stina” och ”Stina och Stortruten” inger sommarkänsla i överflöd. Visserligen bjuder boken också på regn och rusk i ”Storm-Stina”, men regn och rusk kan ju också kännas somrigt… I alla fall i bokform, genom Lena Anderssons fina akvareller.

Boken handlar om Stina, som bor med sin morfar på en skärgårdsö om sommaren. Här skildras deras lite gammaldags vardag med fiske, strandfynd, smörstekt abborre till middag, disk utomhus i balja, sjörapporten på radio och kaffe på en klippa ”en sådan där stilla morgon när havet är så blankt att det verkar nystruket”. Men så blir det storm sent en kväll, och Stina får uppleva en annan sida av skärgårdslivet. Tur att morfar hittar henne och de kan ”börja om från början” – han lär henne vad man behöver för att möta oväder. Bra kläder och så ska man helst vara två. Då blir stormen spännande istället.

En annan dag, i nästa berättelse, hälsar de på morfars barndomsvän Axel, som kallas för Stortruten och också bor på ön. Han har namnsdag, och när han blir uppvaktad med honungsmackor av Stina och morfar blir han glad. Det är han inte alltid annars, ibland är han ledsen. Men nu lever han upp och berättar vilda historier om självupplevda äventyr. Stina lyssnar fascinerat, medan morfar stillsamt kommenterar ”jaså”, allteftersom dramatiken i berättelsen eskalerar. Illustrationerna här är underbara, personernas kroppsspråk är så väl fångat, men det är också mycket väl gestaltat i texten. Så enkelt, detta lilla återkommande ”jaså” från morfar…

Så om man längtar efter mer sommar kan man gott ta fram Stinas sommar och läsa högt för någon liten i sin närhet. Charmad blir man nog oavsett ålder.

Bilderböckerna Storm-Stina och Stina och Stortruten från slutet av 80-talet kom första gången i en volym 2003, och hette då Boken om Stina. Denna nyutgåva, Stinas sommar, kom i maj i år.

Stinas sommar
Författare: Lena Andersson
Förlag: Rabén & Sjögren
ISBN: 9789129680959
Antal sidor: 80
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Hitta hem

Hitta hem är den fjärde boken om sametjejen Agnes, jag har tidigare recenserat Sms från Soppero och Ingen annan är som du (bok två heter förresten Hej vacker, men den har jag dessvärre missat att läsa). När jag hade läst Ingen annan är som du skickade jag ett mail till författaren Ann-Helén Laestadius för att ville veta om hon tänkte skriva mer om Agnes, och som tur var fick jag snabbt svar att det var en bok till på väg. Jag gillar verkligen att läsa om Agnes, hon är en mysig tjej som står med en fot i Solna och den andra i Soppero (där hon har sina samiska rötter). Alla böckerna om Agnes har ett återkommande tema; det där med identitet – att veta var man hör hemma och vem man är. Detta har inte varit helt lätt för Agnes och det fortsätter vara komplicerat även i Hitta hem.

Det är sommarlov mellan årskurs 8 och 9 och för första gången ska hennes (samiske) pojkvän Henrik från Soppero komma till Solna och hälsa på. Hon vill såklart att allt ska bli perfekt men det är inte helt lätt för Henrik att passa in. Agnes kompisar fnissar bakom ryggen på honom åt hans ”Sopperosolbränna” och hans dialekt bland annat. Henrik bor hos en släkting och förutom att träffa Agnes besöker han konstmuseum och går på vernissage eftersom han tycker om att måla. Agnes försöker få honom att fundera på om det inte skulle vara roligt att söka någon utbildning i Stockholm och bo där ett tag men han är så fastrotad i Soppero, den samiska kulturen och de måsten som finns där (i form av renskötsel som mer eller mindre är ett tvunget yrke för Henrik).

I slutet av sommaren får Agnes oväntat chansen att åka upp till Soppero en vecka eftersom de ska ha återträff med de som var på konfirmationsläger i Nikkaluokta. Nu ska hon få träffa Jåke igen (en kille med samiska rötter som också bor i Solna och som visat sig vara släkt med Agnes) och sin kusin Kristin och den gamla samekvinnan Ella som är så klok. Något som förvånar Agnes är dock att hennes mamma insisterar på att följa med. Mamman som fått flera samtal (där hon gått undan för att prata ostört) med riktnummer 0981…som är riktnumret till Soppero. Vem är det mamman pratar med? Vad är det hon håller hemligt? Agnes fantasi skenar (i vanlig ordning) iväg med henne och hon är säker på att mamman har en otrohetsaffär med någon där uppe.

Augustiveckan i Soppero kommer att bjuda på många jobbiga, komplicerade och oväntade händelser. Men också fina upplevelser och upptäcker som gör att Agnes kanske äntligen kan känna att hon har hittat hem där uppe i norr.

Hitta hem
Författare: Ann-Helén Laestadius
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 320
ISBN: 9789129681970
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris