Teskedsorden grundades av Tidningen Vi 2006. Det är en stiftelse som arbetar för ökad tolerans och respekt människor emellan och det är i samarbete med dem som Pernilla Stalfelsts nya bok Vem är du? har utarbetats. Syftet med boken är att erbjuda ett redskap för att diskutera tolerans med barn och elever. Är vi lika eller är vi olika? Varför är vi rädda för det främmande? Hur pratar man med andra människor och hur beter man sig? Vad är en fördom och vad betyder egentligen tolerans?
Många är frågorna i denna bok och de är till för att diskuteras och jag prövade själv boken på mina femåringar på arbetet vid ett tillfälle. Den är avsedd för 6-9-åringar och kommer under september månad att delas ut till alla tredjeklassare i Sverige men den går att använda även till yngre barn men du som vuxen får då ibland fylla ut och förklara lite utförligare. Det är absolut ingen bok att läsa endast en gång utan det är en bok att ständigt återkomma till, där man väljer ut några sidor och reflekterar tillsammans kring det. Det boken behandlar är ett väldigt viktigt ämne och något som alla barn bör få många chanser att prata om och tänka kring tillsammans.




Det här är den fjortonde, men fristående boken i serien om Petrinideckarna men den allra första för mig. I just den här boken handlar det främst om Peter men vid hans sida finns hans tvillingsyster Petra och vännerna Oskar och Lucy. De bor i Lund och håller på med förberedelser inför julspelet i Allhelgona kyrkan och deras regissör är den mystiske Vladimir Skurko. Han kommer från Transylvanien, tål inte vitlök, går omkring med solglasögon i mörka november. Barnen, framförallt Oskar misstänker honom för att vara en vampyr. Vem är Skurko egentligen och vem är den spökliga flickan i kyrkan?
Syskonböcker är intressant hemma hos oss just nu, eftersom Ava (3½) ska få en lillebror i november. Här är en gammal klassiker av Astrid Lindgren, med härliga bilder av Ilon Wikland.

Ännu en ABC-bok, men en ytterst originell sådan. Anna Höglunds bildspråk överraskade mig med uppslag där det i bakgrunderna är nedlagt en tydlig flirt med den vuxne läsaren. Det finns exempel på exotiska platser, stadsmiljöer med reklam à la old style, ledsna förorter, landsbygd och moderna hemmiljöer med designtapeter. En ödslig ton smyger sig ofta in och bilderna är utformade i någon slags kollageteknik. Spex och en djupare mening blandas på ett fritt och lite respektlöst sätt. Bokstäverna består av en stor och en liten, som sig bör. Flertalet gånger tolkar jag in att det är ett barn som symboliserar den minsta bokstaven, ibland kan den lille vara en kompis eller en fru. Den stora bokstaven kan uppföra sig uppenbart otrevligt, för att i annan form vara antingen ordentlig eller utsvävande.
