När Johan fick en liten kalv

Astrid Lindgrens När Johan fick en liten kalv kom ut redan 1951 i antologin ”En bil kommer lastad”. Det här är en nyutgåva av bilderboken som utkom 1989 och vilken fin berättelse sen. Av någon anledning har jag missat denna helt tidigare. Jag som trodde jag läst allt av allas vår kära Astrid.

Den lilla torparpojken Johans familj har mist sin enda ko, Embla. Hon åt en spik och dog igår. Nu står Johan på farstubron och tänker på det förfärliga som hänt. Han tittar ut på den vita snön som faller och lägger sig som ett tyst täcke över precis allting. Men riktigt tyst är det inte, för ute på vägen far Bäckhultarn förbi på väg mot stan. Han är nämndeman och har minst tjugo kor som lever allihop. Det är så orättvist. Inte vet Johan när han står där och ser Bäckhultarns släde försvinna bortåt vägen att släden mot kvällen kommer att fara samma väg tillbaka och tappa något i diket, något som kommer att lindra sorgen efter Embla.

Astrid Lindgren får en verkligen att förstå hur tufft livet kan vara för den som är fattig men även för den som kanske har lite mer.  Hon tar upp en del svåra ämnen på ett okonstlat sätt. Här lyfts både fattigdom och problem med alkoholen.

Illustrationer är som egna tavlor och skulle kunna leva sitt eget liv utan berättelsen. Precis som texten skulle kunna göra. De gifter sig dock fint tillsammans och vi njuter när vi läser boken innan läggdags.

Det är mycket text i denna bilderbok och en del gammaldags ord men inga ord du inte klarar av att förklara.

Detta är en bok du gärna läser högt vid läggning eller kanske i klassrummet. En bilderbok som öppnar upp för dialog och samtal om både det ena och det andra.


När Johan fick en liten kalv
Författare: Astrid Lindgren
Illustratör: Marit Törnqvist
Förlag: Raben & Sjögren
ISBN: 9789129724929
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Recensionsexemplar från förlaget.

Mio min Mio

Astrid Lindgrens vackra klassiker Mio min Mio har släppts i nyutgåva med fyrfärgsillustrationer av Johan Egerkrans.

Det kan inte vara lätt att göra illustrationer till dessa gamla klassiker då förväntningar från omgivning är hög men oj så fina Johan Egerkrans illustrationer är. Han har gjort det med bravur. Johan Egerkrans har själv skrivit flera böcker (bland annat Nordiska väsen, Nordiska gudar, Alla tiders dinosaurier och Flygödlor och havsmonster) och han har också illustrerat ett gäng barnböcker.

Mio har lästs många gånger hemma hos oss och det är visst så att Astrid Lindgren berättade att hon fick idén till boken när hon promenerade genom Tegnérlunden i Stockholm och gick förbi en ensam pojke på en bänk. Det var en mörk höstkväll och han såg så ensam och ledsen ut. Och hon lät honom bo på Upplandsgatan 13 eftersom hon såg honom försvinna in i den porten.

Historien om Bo Vilhelm Olsson, som blir Mio och hamnar i Landet i fjärran där han får i uppdrag att bekämpa den onda riddar Kato, är en av Astrid Lindgrens mest älskade berättelser. En storslagen, vacker och poetisk saga som väcker tankar om livet och döden, gott och ont, och kärlekens makt.

Denna nytappning är en riktigt fin presentbok antingen till dig själv eller till någon annan. En bok man vill ha framme och en bok man kommer att läsa fler än en gång.


Bok: Mio min Mio
Författare: Astrid Lindgren
Illustratör: Johan Egerkrans
Förlag: Rabén & Sjögren
ISBN: 9789129717211
Kan köpas på Adlibris och Bokus med flera
Tack till förlaget för recensionsexemplar.

 

Sofies bilderbokstopp 2019

De senaste dagarna har medierna överöst oss med sammanfattningar av det gångna året och decenniet. Därpå har vi säkert sett vänner och andra vi följer göra samma sak på sociala medier. Kanske har vi tröttnat lite på det där, men när det kommer till böcker tröttnar vi väl aldrig?

Idag sammanfattar jag de bästa läsupplevelserna jag fick från bilderböcker 2019.

Alla ska sova av Astrid Lindgren och Marit Törnqvist. Otroligt fina, stämningsfulla och magiska bilder till en älskad godnattvisa.

 

 

Idde och hajen av Ellen Ekman. Alla som någon gång önskat sig och/eller älskat ett djur (särskilt en katt) kommer gilla den här boken. Om när tjat och önskningar blir verklighet. Med finess och stor kärlek.

 

Aysa i simhallen av Therese Alshammar och Jonas Burman. Fantasifullt och inspirerande. Perfekt inför nästa badhusbesök. Den som ska lära sig simma kan på ett pedagogiskt och roligt sätt få tips och pepp.

 

Jag och alla av Ylva Karlsson och Sara Lundberg. Genom ett vindlande äventyr möter vi barn i olika situationer. Alla har de gemensamt att de kallar sig själva för ”jag” och alla funderar de på vad andra människor gör, säger och tänker på i en situation som är mer eller mindre avlägsen ens egen.

Jag är inte sjuk! av Sara Bergmark Elfgren och Maria Fröhlich. Vabruariboken nummer 1! Fantasifullt och uppmuntrande när förkylningen och febern känns som värst.

 

 

Ensamma hemma av Kajsa Gordan, Sofia Nordin och Matilda Salmén. Rolig, fartfylld, söt och inkluderande.

 

 

Tänk om alla av Grethe Rottböll och Marcus-Gunnar Pettersson. En intressant och tankeväckande bok om hur det skulle vara med mer sammanhållning i världen, om alla höll varandra i handen, både ur positiva och mindre bra aspekter.

 

Den långa resan av Sofia Hedman och Emelie Gårdeler. En fin och sorglig bok om den sista tiden tillsammans innan en älskad vän dör. Otroligt fina illustrationer.

 

Julian är en sjöjungfru av Jessica Love. Jag gillar att läsa om människor som går all in för sin hobby eller dem de är. Precis som Julian. Härligt färgglad och inkluderande berättelse om att uttrycka det en verkligen vill.


Alla ska sova
Författare: Astrid Lindgren
Illustratör: Marit Törnqvist
Förlag: Rabén & Sjögren, 2019
ISBN: 9789129712827
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Idde och Hajen
Författare och illustratör: Ellen Ekman
Förlag: Rabén & Sjögren, 2019
ISBN: 9789129726404
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Aysa i simhallen
Författare: Therese Alshammar
Illustratör: Jonas Burman
Förlag: Bonnier Carlsen, 2019
ISBN: 9789178036080
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Jag och alla
Författare: Ylva Karlsson
Illustratör: Sara Lundberg
Förlag: Rabén & Sjögren, 2019
ISBN: 9789129715965
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Jag är inte sjuk!
Författare: Sara Bergmark Elfgren
Illustratör: Maria Fröhlich
Förlag: Rabén & Sjögren, 2019
ISBN: 9789129710830
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Ensamma hemma
Författare: Kajsa Gordan och Sofia Nordin
Illustratör: Matilda Salmén
Förlag: Rabén & Sjögren, 2019
ISBN: 9789129705508
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Tänk om alla
Författare: Grethe Rottböll
Illustratör: Marcus-Gunnar Pettersson
Förlag: Rabén & Sjögren, 2019
ISBN: 9789129711844
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Den långa resan
Författare: Sofia Hedman
Illustratör: Emelie Gårdeler
Förlag: Speja förlag, 2019
ISBN: 9789188167309
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Julian är en sjöjungfru
Författare och illustratör: Jessica Love
Förlag: Rabén & Sjögren, 2019
ISBN: 9789129719840
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Kalle – den lille tjurfäktaren

Barnhjältar ligger i tiden, men på den tiden, när Astrid Lindgren skrev sina sagor och berättelser, fanns det minsann också barnhjältar. Astrid Lindgren var suverän på att lyfta fram och synliggöra barnen i vuxenvärlden.

 

Någonstans i Småland fanns det en stor gård med hönor, katter, kor, barn och vuxna, och så fanns det en ”kofarbror” som var väldigt snäll, OCH så fanns det en JÄTTESTOR TJUR som hette Adam Engelbrekt. Att tjurar inte är att leka med det vet alla, särskilt farligt är det om tjuren kommer loss och är arg. Det är ju precis det som tjurfäktarna jobbar för – att få tjurarna så arga och farliga som möjligt, så att deras egen insats verkligen visar hur modiga de är! Men denna historia utspelar sig i Småland, i Astrid Lindgrens ’värld’, och där gäller andra ideal. Här handlar det om att göra en viktig insats med sina förmågor och att vara delaktig, inte om att själv synas och höras – synlig blir man på köpet.

Det är påsk, man äter ägg, alla är finklädda och ska till kyrkan. Dramatiken när Adam Engelbrekt kommer lös är kraftfull med allt den för med sig; inte kan man gå till kyrkan, inte kan man mjölka korna och vem vet när folket ska våga sig ut igen! Ryktet går, folk från de kringliggande gårdarna och torparstugorna kommer, spänningen stiger – vad ska man göra med den ilskna tjuren som rusar omkring där inne på gårdsplanden? Det är både spänning och fara i luften. Ska man behöva skjuta den? De vuxna slår sina kloka huvuden ihop.
Den snälle kofarbrorn tar mod till sig, men får springande vända för att rädda livhanken.

Men så kommer där en liten spinkig 7-årig torpargrabb, lika djurkär och klokmodig som Emil – och väldigt lik dessutom, det är Kalle. Med tålamod, godhet och en stor portion psykologi lockar han till sig tjuren, löser de vuxnas och kornas problem och får sin belöning.

Här finns alla ingredienser; realism, miljö, spänning, hjälte, publik, överlevnad … och ett lyckligt slut – en riktigt bra berättelse med andra ord. Illustrationerna är precis som de ska vara, släkt med Björn Bergs och Ilon Wiklands och kusiner med Sven Nordqvists och andra lantliga miljöskildrares gestaltningar av barn och landsbygd; men fram för allt är de Marit Törnkvists egna mjuka färgfinstämda – så bra, och så rätt för denna berättelse!


Kalle – den lille tjurfäktaren
Författare: Astrid Lindgren
Illustratör: Marit Törnqvist
Förlag: (Rabén & Sjögren, 2019)
ISBN: 9789129713978
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Vår i Bullerbyn


I vissa sammanhang talar man om en ny vår, vilket inte har direkt med årstiderna att göra. Påstår man också att det våras för barnboksklassikerna så har man inte fel. Det är inte bara en eller två av de gamla barnboksklassikerna som har fått renässans utan ett större antal! Kan vår + barn = livsglädje och pånyttfödelse vara något nytt? Troligen inte, men det kommer hela tiden nya barn som får uppleva vårens alla härligheter.

När jag var sju år, 1965, kom Astrid Lindgrens Vår i Bullerbyn, det var bara en i raden av böcker om Bullerby-barnen. Hela företeelsen stod för en idyllisk tillvaro, barnen, deras gemenskap och miljö myntade begreppet Bullerby-idyll som används bland annat i mäklarspråket. Typisk svensk landsbygd och en samling faluröda gårdar är bara början.
Begreppet står också för frihet för barnen att leka, en miljö skyddad från faror utifrån, en miljö som förutom hus och närhet inkluderar växter och djur. Allt detta finns i Astrid Lindgrens Bullerby. Själv har jag aldrig assocerat till buller – även om Ilon Wiklands bilder sjuder av liv och rörelse, utan snarare till nybakade bullar och mänsklig generositet mot främst barn och gamla, tillåtande möjligheter.

Och hur var det nu att läsa om Bullerby-barnens vår? Blev jag besviken på mina barndomsminnen? Nej, de höll! Jag trodde att jag skulle känna igen varenda rad men riktigt så var det inte, jag överaskas och reagerar på vissa stycken, referenserna är annorlunda när man är barn än när man som vuxen i en annan tid läser samma rader – även om det står det man minns. Bilderna är mer direkta, sitter oförändrade kvar i minnet men förvånar mig med sina utamningar till den vuxne läsaren! Mer om det senare.

Åter till Bullerby-våren: självklart plockar barnen vårens alla blommor – både de vilda och de tama, och särskilt om man är i tre-års åldern som byns minsting Kerstin, för då kan man allt, har inga begränsningar och är älskad av alla. Byn är full med barn, sju stycken, och en hund. Här finns hagar med staket och grindar, uthus, en bäck, lite skog och trädgårdar. Och så finns det förstås husdjur som får ungar på våren. Allt växer och frodas och alla hjälps åt.

Avsaknaden av vuxna är påtaglig, de syns och hörs knappt men finns där i bakgrunden som självklara ingredienser om något behöver styras upp eller förgyllas, för barnens skull. Barnen är självklara i sitt ansvarstagende, även om det var jobbigare än vad berättarjaget Lisa trodde att föda upp en egen lammunge så tar de alla ansvar för lilla Kerstin och pysslar om smådjuren som föds. Idyllen gäller både barn, vuxna, djur och natur.

Men våren bjuder också på utmaningar, kanske ligger det i de mänskliga generna att man blir lite extra modig på våren, de leker vid bäcken och lilla Kerstin blir blöt och Lasse säger ”småungar skulle vara inlåsta när det är vår”, vilket han väldigt snart får äta upp när han själv drattar i. Men utmaningarna fortsätter: vem är modigast? det ena risktagandet följer efter det andra: att gå in i hagen för att mata lammungen när baggen Ulrik är där, eller att rida på tjuren, balansera på staketet, hoppa från vedbodtaket – nog är de modiga alltid – både flickor och pojkar. Men när Britta går balansgång på ladugårdstaket då ropar en mamma att hon genast ska gå ner – men först då! Och det är det jag reagerar på som mamma och farmor att allt det andra fick de göra på egen risk men det fanns en gräns, och att mamman såg inifrån köket måste ha betytt att hon var medveten om vad ungar hittar på om våren och att hon hade koll. Som barn tänkte jag inte så mycket på dessa saker för det var väl ungefär vad vi själva sysslade med – även om jag inte var modig nog att klättra upp på och hoppa mellan kyrksstallstaken så var många andra det.
Vårkvällen förgylls av att en pappa tänder en vårbrasa att värma sig vid och dansa runt för de ’vilda barnen’: ”Men det är väl alla barn, när det är vår, skulle jag tro. Åtminstone alla vi barn i Bullerbyn.”


Vår i Bullerbyn
Författare: Astrid Lindgren
Förlag: (Rabén &Sjögren 2019)
ISBN: 9789129713985
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris