Vår i Bullerbyn


I vissa sammanhang talar man om en ny vår, vilket inte har direkt med årstiderna att göra. Påstår man också att det våras för barnboksklassikerna så har man inte fel. Det är inte bara en eller två av de gamla barnboksklassikerna som har fått renässans utan ett större antal! Kan vår + barn = livsglädje och pånyttfödelse vara något nytt? Troligen inte, men det kommer hela tiden nya barn som får uppleva vårens alla härligheter.

När jag var sju år, 1965, kom Astrid Lindgrens Vår i Bullerbyn, det var bara en i raden av böcker om Bullerby-barnen. Hela företeelsen stod för en idyllisk tillvaro, barnen, deras gemenskap och miljö myntade begreppet Bullerby-idyll som används bland annat i mäklarspråket. Typisk svensk landsbygd och en samling faluröda gårdar är bara början.
Begreppet står också för frihet för barnen att leka, en miljö skyddad från faror utifrån, en miljö som förutom hus och närhet inkluderar växter och djur. Allt detta finns i Astrid Lindgrens Bullerby. Själv har jag aldrig assocerat till buller – även om Ilon Wiklands bilder sjuder av liv och rörelse, utan snarare till nybakade bullar och mänsklig generositet mot främst barn och gamla, tillåtande möjligheter.

Och hur var det nu att läsa om Bullerby-barnens vår? Blev jag besviken på mina barndomsminnen? Nej, de höll! Jag trodde att jag skulle känna igen varenda rad men riktigt så var det inte, jag överaskas och reagerar på vissa stycken, referenserna är annorlunda när man är barn än när man som vuxen i en annan tid läser samma rader – även om det står det man minns. Bilderna är mer direkta, sitter oförändrade kvar i minnet men förvånar mig med sina utamningar till den vuxne läsaren! Mer om det senare.

Åter till Bullerby-våren: självklart plockar barnen vårens alla blommor – både de vilda och de tama, och särskilt om man är i tre-års åldern som byns minsting Kerstin, för då kan man allt, har inga begränsningar och är älskad av alla. Byn är full med barn, sju stycken, och en hund. Här finns hagar med staket och grindar, uthus, en bäck, lite skog och trädgårdar. Och så finns det förstås husdjur som får ungar på våren. Allt växer och frodas och alla hjälps åt.

Avsaknaden av vuxna är påtaglig, de syns och hörs knappt men finns där i bakgrunden som självklara ingredienser om något behöver styras upp eller förgyllas, för barnens skull. Barnen är självklara i sitt ansvarstagende, även om det var jobbigare än vad berättarjaget Lisa trodde att föda upp en egen lammunge så tar de alla ansvar för lilla Kerstin och pysslar om smådjuren som föds. Idyllen gäller både barn, vuxna, djur och natur.

Men våren bjuder också på utmaningar, kanske ligger det i de mänskliga generna att man blir lite extra modig på våren, de leker vid bäcken och lilla Kerstin blir blöt och Lasse säger ”småungar skulle vara inlåsta när det är vår”, vilket han väldigt snart får äta upp när han själv drattar i. Men utmaningarna fortsätter: vem är modigast? det ena risktagandet följer efter det andra: att gå in i hagen för att mata lammungen när baggen Ulrik är där, eller att rida på tjuren, balansera på staketet, hoppa från vedbodtaket – nog är de modiga alltid – både flickor och pojkar. Men när Britta går balansgång på ladugårdstaket då ropar en mamma att hon genast ska gå ner – men först då! Och det är det jag reagerar på som mamma och farmor att allt det andra fick de göra på egen risk men det fanns en gräns, och att mamman såg inifrån köket måste ha betytt att hon var medveten om vad ungar hittar på om våren och att hon hade koll. Som barn tänkte jag inte så mycket på dessa saker för det var väl ungefär vad vi själva sysslade med – även om jag inte var modig nog att klättra upp på och hoppa mellan kyrksstallstaken så var många andra det.
Vårkvällen förgylls av att en pappa tänder en vårbrasa att värma sig vid och dansa runt för de ’vilda barnen’: ”Men det är väl alla barn, när det är vår, skulle jag tro. Åtminstone alla vi barn i Bullerbyn.”


Vår i Bullerbyn
Författare: Astrid Lindgren
Förlag: (Rabén &Sjögren 2019)
ISBN: 9789129713985
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Barnboksprats söndagstrea: Illustratörer

Varje söndag tipsar vi om 3 barn- och ungdomsböcker på ett speciellt tema. Sedan vill vi gärna ha era tips! Skriv på din blogg, instagram eller i en kommentar. Tagga gärna @barnboksprat och #barnbokspratssöndagstrea så att vi hittar dina tips.

Denna söndag tänkte jag att vi skulle lägga lite fokus på de illustratörer som illustrerar barnböcker och jag har valt ut tre att titta lite närmre på då dessa påverkat mig och mina barn på ett positivt sätt. Ibland är det illustratören som räddar boken eller kanske rent av är anledningen till varför man vill läsa boken.

Först vill jag nämna Ilon Wikland som har illustrerat många av Astrid Lindgrens böcker, bland annat Bullerbyn, Lotta på Bråkmakargatan, Bröderna Lejonhjärta, Ronja och Vi på Saltkråkan.

Ilon arbetade nära Astrid och vid två tillfällen har Astrid bett Ilon rita om. Det var Karlsson på taket som hon tyckte liknade en kamrer och Ronja Rövardotter som hon tyckte såg ut som en sameflicka annars har hon varit nöjd. Ilon reste runt mycket för att hitta rätt miljöer för sina illustrationer. För mig och många andra är Ilons illustrationer symbol för barndom och trygghet och man blir glad av att titta på hennes illustrationer. Självklart vill jag gärna föra dessa traditioner vidare.

En annan illustratör som är favorit hos mina barn just nu är Marcus-Gunnar Pettersson och så även hos mig. Han har så mycket detaljer i sina illustrationer, mycket humor och känslor. Man kan inte annat än älska hans bilder. Exempel på böcker han illustrerat är fantastiska Modig som ett Lejon, Ylvania Sagan om Ljusbäraren, Du och Jag min skatt och Bosses Rymdäventyr. Har du inte sett hans illustrationer så har du en skatt framför dig att upptäcka.

Min son lånar gärna böcker illustrerade av Marcus-Gunnar och han tycker att bilderna i sig är en saga. Att själva texten inte behövs i böckerna.

Vi läste Jacominus Gainsboroughs rika stunder för någon vecka sedan och upptäckte då för oss en ny illustratör. Franska Rébecca Dautremer som är stor i Frankrike och börjar komma mer och mer internationellt. Jacominus är hennes första bok på Svenska och den är ljuvlig. Helt fantastisk! Om du inte läst den så rekommenderas den varmt. Boken är filosofisk så kan läsas av både vuxna och barn. Det är så mycket detaljer i boken och så många djur och känslor. Det går inte att se sig mätt.

Vad har ni för favoriter där ute?

——————————-

Barnens dag i Bullerbyn
Författare: Astrid Lindgren
Illustratör: Ilon Wikland
Förlag: Rabén & Sjögren
ISBN: 9789129713992
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Modig som ett lejon pigg som en mört
Författare: Marcus-Gunnar Pettersson
Illustratör: Marcus-Gunnar Pettersson
Förlag: Brombergs
ISBN: 9789173379380
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Jacominus Gainsboroughs rika stunder
Författare: Rébecca Dautremer
Illustratör: Rébecca Dautremer
Förlag: Natur och kultur
ISBN: 9789186095857
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

——————————

När Lisabet pillade in en ärta i näsan

Berättelsen om hur Madickens lillasyster Lisabet pillar in en ärta i näsan och inte får ut den är ju inte ny, men så underbart det är att få läsa min barndoms sagor igen!

Den här gången har Rabén & Sjögren gett ut den i sin serie ”Läsa själv”, böcker som enligt förlagets sida är speciellt anpassade för nybörjarläsaren i åldersgruppen 6-9 år. Skillnaden mot ”vanliga” böcker är att texten är lite större, det är mer luft mellan raderna, kapitlen är kortare och boken innehåller många fina färgillustrationer. Den är dock inte tryckt med versaler som en del andra böcker för nybörjarläsare är. Fler böcker i ”Läsa själv”-serien hittar du om du klickar här.

Både Madicken och Lisabet är rätt bra på att hamna i blåsväder. De menar nog sällan att göra tokerier, men det blir så i alla fall. Lisabet är en mycket nyfiken liten flicka som behöver testa på saker för att se hur de fungerar. Hon pillar ofta in saker där de inte ska vara, och i den här boken pillar hon in en ärta i näsan. En ärta som är omöjlig att få ut hur de än försöker där hemma. Eftersom flickornas mamma ligger till sängs med svår huvudvärk får de själva knata iväg till farbror Berglund som kan hjälpa till med ärtan. Men går flickorna direkt dit tror ni? Nej, de kommer på att de gärna vill hälsa på den gamla trevliga gumman Linus-Ida när de ändå är i krokarna.

Det visar sig att Linus-Ida inte är hemma, men dörren är öppen och flickorna bestämmer sig för att gå in och vänta. De får lite tråkigt och går ut på bakgården (som delas mellan flera bostäder). Där träffar de på systrarna Mattis och Mia och det blir ett möte där både glåpord och knytnävar flyger! Men det händer också något ganska praktiskt i slagsmålet…Minns ni vad?


När Lisabet pillade in en ärta i näsan
Författare: Astrid Lindgren
Illustratör: Ilon Wikland
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 56
ISBN: 9789129685459
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Jag vill också ha ett syskon

Syskonböcker är intressant hemma hos oss just nu, eftersom Ava (3½) ska få en lillebror i november. Här är en gammal klassiker av Astrid Lindgren, med härliga bilder av Ilon Wikland.

Peter önskar sig ett syskon och han ska få det också! Till en början verkar det jätteroligt, men när Lena kommer inser Peter att bebisar är jobbiga, att mamma och pappa får mindre tid för honom och… kanske rentav älskar Lena mer?!

Nu tycker han inte om Lena längre. Han börjar ställa till med rackartyg bara för att mamma ska lägga märke till honom. Det gör hon lyckligtvis och hon hittar dessutom på ett sätt att hantera det hela bra. Peter får börja hjälpa till med Lena och känner sig plötsligt viktig igen. Nu är det roligt att ha ett syskon!

Peter hittar på bus för att få mammas uppmärksamhet
när hon är upptagen med Lena.
När Peter får hjälpa till blir han så stolt över att få visa upp sin lillasyster!

Det här är en rak och ärlig bok som jag tror träffar mitt i prick för hur många barn upplever att få ett syskon. Lite gammal är den ju och könsrollerna är som de är: mamma tar hand om barnen, pappa är en bifigur som tittar på när hon badar bebisen. Men om man bara ser förbi det där tittar på (som förekommer två gånger) känns det inte alltför konstigt att det mest är mamma som är med, eftersom det ju oftast är så att mamman är hemma med bebisen först.

Om syskonböcker är aktuellt för dig också, se till att läsa den här boken och spana gärna in vårt arkiv med etiketten syskon.


Jag vill också ha ett syskon
Författare: Astrid Lindgren
Illustratör: Ilon Wikland
Förlag: Rabén & Sjögren (1978, nyutgåva 1995)
ISBN: 9789129637588
Antal sidor: 32
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Kajsa Kavat hjälper mormor

Vintern när mormor bryter benet en vecka innan jul är Kajsa ännu inte sex år fyllda. Mormor blir sängliggande, så vem ska se till att det blir jul i stugan? Jo, det ska förstås Kajsa Kavat! Mormor får berätta hur det ska vara och Kajsa städar, pyntar och lagar mat. Dessutom sköter hon mormors jobb att sälja polkagrisar på torget. Det är ingen lätt sak för någon som inte kan räkna, men eftersom Kajsa vet hur en femtioöring ser ut får mormor väga upp påsar med polkagrisar för just den summan, så att Kajsa bara behöver byta en påse mot en femtioöring. Någon annan peng tar hon inte emot, för hon vill ha full kontroll.

Kajsa Kavat klarar precis allting själv och hon är ordentlig så det förslår.

Berättelsen om Kajsa Kavat kom ut första gången 1950. För mig är det en nostalgibok, eftersom jag läste och älskade den när jag var liten. Det är en härlig kan-själv-bok med Astrid Lindgrens sagotantröst i texten och mycket att upptäcka i de mysiga bilderna. Dessutom smittar Kajsas energi liksom av sig på läsaren så att man känner att man skulle klara vad som helst.

Och så är det förstås en riktigt fin julbok, som passar extra bra att läsa nu i jultider!


Kajsa Kavat hjälper mormor
Författare: Astrid Lindgren
Illustratör: Ilon Wikland
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 32
ISBN: 978-91-29-67544-3
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus