Barnboksprats söndagstrea: Kaniner

Varje söndag tipsar vi om tre barn- och ungdomsböcker på ett speciellt tema. Sedan vill vi gärna ha era tips! Skriv på din blogg, Instagram eller i en kommentar. Tagga gärna @barnboksprat och #barnbokspratssöndagstrea så att vi hittar dina tips.

Som tema den här veckan har jag valt böcker med kaniner i. Utöver det så är alla böckerna lånade på biblioteket eller från bokbussen och jag uppmanar till dialog om det underliggande temat.

Den första boken är Lilla syster Kanin går alldeles vilse med text av Ulf Nilsson. Boken är vackert illustrerad av Eva Eriksson och berör ett ganska vanligt tema som jag tror de flesta har upplevt. När någon lite mindre ”kan själv” och vill frigöra sig.

Lilla syster Kanin går iväg själv utan storebror som alltid ska bestämma och visa hur man ska göra. Hon plumsar i vattenpölar och kastar stenar i vattnet och hon skrämmer alla småkryp när hon låtsas vara ett spöke. Sen kommer hon på att hennes äventyr har pågått lite för långt bort från hålan där hon bor med storebror och det är svårt att hitta hem igen. Hon är alldeles vilse!

Hon letar genom alla hålor hon kan hitta men där bor det gamla kaniner och grävlingar och rävar och stackars Lilla syster Kanin blir alldeles ledsen tills hon känner hur storebror tar henne i tassen och leder henne hem igen.

Boken är som sagt väldigt fint illustrerad med ljusa och fina bilder i äldre stuk som skulle göra sig otroligt fina som tavlor i ett barnrum. Jag tycker om temat i boken och hur Lilla syster Kanin ger sig ut på äventyr och har en fin dag men sen kommer på att hon behöver sin storebror trots allt.

 

Andra boken är Max och Maja – det läskiga monstret av Axel Scheffler. Här är Maja hemma en regnig dag och har det tråkigt. Hon bestämmer sig för att baka muffins och ser genom fönstret ett läskigt monster! Ett morrande och hårigt monster som knackar på dörren! Maja blir jätterädd. Monstret tar sig in i huset och Maja blir så rädd så hon börjar gråta – tills hon ser monstrets fötter, då slutar hon. Det är ju Max!

Max ber om ursäkt för att han skrämt Maja och erbjuder henne att få vara monster. Så Maja klär ut sig till monster och de leker tillsammans tills det är dags för mellanmål. Då har det slutat regna så de fikar i trädgården på Majas goda muffins.

Jag trivs med Schefflers illustrationer. Mina barn har en annan bok av samma författare och det är väldigt färgglatt och mysigt i hans bilder. Jag tycker också att det är fint avdramatisering av monster i boken. Det visar ganska tydligt att det en först kan tro är ett monster kan i själva verket vara någon som är utklädd. 

Den tredje boken som jag valt den här veckan är Jag vill ha en kanin! och handlar om den lilla prinsessan. Vi har inte läst någon bok och den lilla prinsessan tidigare men sett programmet på Barnkanalen.

Den lilla prinsessan är otroligt bortskämd av alla och envar på slottet. Hon är och besöker sin vän som råkar ha en kanin och det är ju just en sån kanin som den lilla prinsessan vill ha.!

Som substitut får hon en vandrande pinne som vandrar iväg upp i ett träd. Sen får hon en guldfisk som hon låter simma i slottsdammen och den försvinner. Sen får hon ta hand om kökskatten men den trivs inte med att hon drar den i svansen. Till slut får hon lova att ta hand om en kanin och drottningen skaffar en kanin till henne. Kaninen är rolig en liten stund men när hon ska visa den till sin kompis så har kompisen fått en ponny och då är det givetvis inte roligt med en kanin längre så den blir bortglömd och sitter ensam och ledsen i sin bur – tills den rymmer.

Kaninen får ha det bra i slottets köksträdgård istället och den lilla prinsessan som skriker efter en ponny får en käpphäst vilket känns otroligt passande för hon är uppenbarligen inte kapabel att ta hand om ett djur.

Boken uppmanar till dialog om hur man tar hand om djur. Den lilla prinsessan gör ett fruktansvärt dåligt jobb hela tiden och är som sagt otroligt bortskämd. Det känns som en bra bok att prata med sina barn om hur man inte ska göra. Som alltid med den här sortens litteratur så känns det lite osäkert om budskapet verkligen når hela vägen fram.

Illustrationerna i den här boken såväl som i barnprogrammet är illustrerade av författaren själv och har en enkel och barnslig stil. Det passar bra till den bortskämda karaktären och jag vet från barnprogrammet att det finns andra ovanliga karaktärer i serien som också passar att bli illustrerade på det här viset.

Det tre böckerna som jag valt till veckans söndagstrea har kaniner gemensamt men också en uppmaning till dialog om hur man bör uppföra sig och kanske också samtal om känslor.

    • Den bortskämda lilla prinsessan som skriker efter mer hela tiden och är dålig på att ta hand om djur är en stark karaktär att ha ett samtal om vad gäller ansvar och omhändertagande.
    • Den söta Lilla syster Kanin som kommer vilse när hon beger sig ut på äventyr själv och försöker frigöra sig från storebror är också en fin karaktär att prata med sina barn om. De växer och får göra allt mer själva och ibland kan det nog bli lite svårt att erkänna att en behöver hjälp av någon större.
    • Sen i Max och Maja kan det läskiga monstret hjälpa avdramatisera just monster och skapa en dialog om vad som skrämmer oss. Alla är ju rädda för någonting.

Så ha en fortsatt trevlig söndag och läs och prata med era barn!

/Malin


Titel: Lilla syster Kanin

Författare: Ulf Nilsson

Illustratör: Eva Eriksson

Förlag: Bonnier Carlsen

ISBN: 9789163898181

Finns att köpa: Adlibris och Bokus

Titel: Max och Maja – Det läskiga monstret

Författare och illustratör: Max Scheffler

Översättning: Barbro Lagergren

Förlag: Alfabeta

ISBN:  9789150117882

Finns att köpa: Adlibris och Bokus

Titel: Jag vill ha en kanin!

Författare och illustratör: Tony Ross

Översättning: Linda Pelenius

Förlag: Berghs förlag

ISBN: 9789150223132

Finns att köpa: Adlibris och Bokus

Barnboksprats söndagstrea: Drakar

Varje söndag tipsar vi om 3 barn- och ungdomsböcker på ett speciellt tema. Sedan vill vi gärna ha era tips!
Skriv på din blogg, instagram eller i en kommentar. Tagga gärna @barnboksprat och #barnbokspratssöndagstrea så att vi hittar dina tips.

Drakarna förvandlar eller förvandlas. Det är skön magi. Drakarna hjälper barnen.

Det är som att drakarna gör livet lite bättre. De hjälper barnen att förverkliga det de drömmer om att kunna göra. Med drakens hjälp kan barnen genomföra sin vilja eller ändra det som är tråkigt, svårt, läskigt eller ge sig hän åt lek och äventyrslusta. Och drakarna strider tillsammans med barnen för det goda, mot det onda.

Så vem skulle inte vilja ha en drake till vän?

 

Prinsessor och Drakar har ett kapitel om en prinsessa för varje veckodag och den fungerar på det viset särskilt bra att läsa under flera dagar. Det är draktema som har klassiskt upplägg med slottsträdgårdar, sänghimlar, kungar (någon enstaka drottning!), källarvalv och så drakar förstås. Men det ingår också moderna inslag som en förgylld teve som visar barnprogram med drakar och en gyllene prinsessdator med internet och egen hemsida.

Alla prinsessor möter varsin drake. Drakarna är i lite olika storlekar och med olika karaktärer. Även den elakaste draken går att blidka med en sparkcykel för att komma undan att han ska röva bort prinsessans gnälliga lillebror och prinsessan själv. Prinsessorna är egensinniga personligheter, även de med mycket av de klassiska prinsessattributen. En är bortskämd, en annan är rädd, en tredje är ensam en fjärde argsint och så vidare.

Det är inte så att det sker något omvälvande som ändrar prinsessornas liv utan det är snarare som utflykter med lite oväntade inslag, äventyr, magi, rollbyten och de olika karaktärsdragen prövas i handlingen. Ibland används begrepp eller fakta som inte känns så barnanpassade, men de följs av att karaktärerna frågar och svarar varandra så att begreppen får sina förklaringar. På sista sidan får vi prinsessorna och deras karaktärer sammanflätade vilket knyter ihop kapitlen. Det ger ett bekvämt avslut tycker jag.

 

Resan till landet länge sedan av Elsa Beskow har jag med mig från mitt föräldrahem. Den är tryckt 1962 och är sliten men vacker. Den har alltid haft en särskild plats i mitt hjärta. Jag var väldigt fascinerad av inslaget att kunna ge ett till synes dött ting som en nedfallen trädstam både personlighet och liv. Det är gammaldags prinsess- och trolltema tillsammans med milda och mustiga Elsa Beskow-illustrationer. Jag tycker trots det gammalmodiga att den klarar av att fånga läsarens intresse och inte vara alltför förutsebar. Men jag kan vara jävig i det här fallet.

Berättelsen handlar om Kaj och Kajsa som brukar leka häst med den nedfallna trädstammen. En dag gör de vingar av ett gammalt paraply och vips vaknar draken till liv. Den här trädstammen är snäll och gammal och lite trött även som drake. Kaj och Kajsa möter en prinsessa som behöver hjälp med att befria sin riddare. Riddaren är fängslad av ett troll som bor med sina får på en ö. Som brukligt använder Elsa Beskow strofer på vers. Men i denna berättelse i liten omfattning, till exempel som besvärjelse för att få draken att lyfta och flyga dit de vill.

För att lura av trollet nyckeln använder barnen sin list och i kombination med trollets svaghet för att bli kliad i håret lyckas de befria riddaren. Barnens drake hamnar i strid med en elak drake, en strid som riddaren avslutar med sitt svärd. Med sina sista krafter flyger den gamla snälla draken dem hem till prinsessan. Nu är frågan hur Kaj och Kajsa ska komma hem? De försöker anpassa sig till sin nya miljö men saknar sin egen vardag och längtar efter sina föräldrar innan det blir möjligt att resa hem igen. Till det behövs en liten men viktig bifigur i form av en trollgubbe, som bidrar med sin magi för att väcka liv i trädstammen för att starta äventyret och sedan för att ställa allt till rätta och se till att sagan får ett lyckligt slut. Väl hemma vill den gamla trötta draken inget annat än återgå till att vara en nedfallen trädstam, och det får den.

 

Månskensdraken handlar om Filip, som ligger i sängen och inte kan sova denna månskensnatt. Då hör han att det prasslar. Han ser ingenting särskilt annat än att boken han nyss läste ligger uppslagen på golvet fastän han vet att den var stängd. Det prasslar igen och boksidorna rör sig som om de bläddrades av en osynlig hand.

… plötsligt stack en fjällig svans ut mellan två boksidor. Efter den kom två fötter, en grönskimrande kropp med vingar och taggar på ryggen – och vips rutschade en liten drake ut ur boken … Oj, oj, oj … Vid mina drakfjäll, var har jag nu hamnat?

Filip ligger under täcket och kikar ut genom en glipa. Han tycker draken är vacker om än liten och han förstår att draken är jagad av en krigisk riddare till häst. När draken ligger illa till far han upp ur sängen och lägger sig i. När Filip tar tag i riddaren krymper han och blir liten, till och med mindre än riddaren.

Draken och Filip kämpar nu tillsammans mot den vite riddaren bland Filips leksaker, med de svårigheter det innebär att vara så liten att man till exempel behöver klättra över en penna. Dialogen mellan dem är hjälpande och varm och har bitvis en skämtsam knorr. De pratar om månskensmagi som bara finns så länge månen lyser och sedan försvinner, men också om att drakar inte kan flyga på tom mage. Med hjälp av en radiostyrd leksak lyckas de tillsammans få ner riddaren i boken så att han försvinner tillbaka till sin historia. För att draken inte ska behöva jagas av den vite riddaren längre letar Filip upp en historia utan riddare. Draken flaxar fram till boken och så försvinner också han tillbaka, fast in i en annan historia. – Tack, hör han draken ropa långt bort ifrån, sedan kryper Filip upp i sängen och somnar. När han vaknar nästa morgon är han lika stor som vanligt igen men han ser på leksakerna att äventyret inte bara var en dröm.

Prinsessor och drakar
Författare: Christina Björk
Illustrationer: Eva Eriksson
Förlag: Rabén & Sjögren
ISBN: 9789129675832
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Resan till landet Längesen
Författare och ilustrationer: Elsa Beskow
Utgiven 1923
Min bok är utgiven 1962
av Sveriges Småskollärarförbund, Gebers
Du kan t.ex. låna den på  Stockholms Stadsbibliotek

Månskensdraken
Författare: Cornelia Funke
Illustrationer: Anette Swoboda
Förlag: Opal
ISBN: 9789172997332
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

 


 

 


 

 

Hej igen!: samlade sagor

hej igen!Anekdoter och tankar från dem som skapat är alltid givande att läsa och det får vi här i både början och i slutet. Däremellan är det 14 starka sagor från två svenska ikoner, som samarbetat i över 30 år. När deras gemensamma verk samlas som det nu görs i denna utgåva, så upplevs vidden av deras kreativitet ännu större än när endast en berättelse i enskild bokform presenteras.

Upplevelsen är varm och personlig. Det är texter som ger tanken en utmaning och ofta med en stor dos humor. Det är illustrationer som är välbekant trygga och känsligt tecknade i mimik och gester. Och framställningen i ord och bild är på barnets villkor och med respekt för deras upplevelsevärld.

Barnet kan vara i form av ett visuellt tydligt människobarn eller i gestalt av ett djur. Det blir samma igenkänning, då känslan för den lillas universum är intakt.

Ensam mullvad på en scen är hela historien centrerad kring ett barn som drivs av sin oro inför ett uppträdande, men som plötsligt får en ny inre visshet om sin förmåga.

Ulf Nilssons och Eva Erikssons gemensamma skapande i bokform, har inspirerat till såväl dockteater som tecknad film. Sagor som dessa väcker minnen och skapar nya och jag tycker denna samlingsvolym är gedigen och mycket fin och en tydlig ingång för den som vill få ett grepp om alla söta och smågalna historier om Lilla syster Kanin eller få delges de senaste utkomna verken plus få upptäcka en helt ny berättelse: Ett litet ingenting. Den är om en pojke som övervinner flera rädslor på en och samma gång på sitt egna lilla vis. Detta tema om att utvecklas i egen takt är återkommande och en av anledningarna till att jag tilltalas så av sagorna.

I Hej igen! ingår följande 14 berättelser:
Lilla syster Kanin eller berättelsen om den Feta Näktergalen, Älskade lilla gris, Lilla syster Kanin går alldeles vilse, Alla döda små djur, Lilla syster Kanin blir jagad av en räv, Fem feta cirkusgrisar, Lilla syster Kanin badar i det stora havet, När vi var ensamma i världen, Den fräcka kråkan, Farmors alla pengar, Lilla syster Kanin och alla hennes vänner, En dag med mössens brandkår, Ensam mullvad på en scen, Ett litet ingenting. 

Kanin_24-25.tif

Scen

 

 

 

 

 

 

 

 


Hej igen!: samlade sagor
Författare: Ulf Nilsson
Illustratör: Eva Erikson
Förlag: Bonnier Carlsen (2014)
Antal sidor: 304
ISBN: 9789163877018
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Sist jag var som lyckligast

sist jag var som lyckligastFör tredje gången möter vi Dunne i ännu en lättläst kapitelbok. Dunne, denna kloka lilla person som begåvats med ett soligt sinne och glada tankar. Nästan jämt. Jag minns hennes positiva syn i andra delen här.

Nu är skolan snart slut och Dunne har gått ett första riktigt skolår i sin klass. Det har varit några arbetsamma kamratrelaterade händelser förstås, men också mycket glädje och skratt. Roligast var ju när bästa vännen Ella Frida gick på skolan, sedan flyttade hon tyvärr, men glömt varandra har de inte för det.

Nu är det avslutningstider och mormor har varit med och valt avslutningsstass och allt är bara så bra. Men då! Något har hänt med pappa, Dunnes fasta punkt i livet. Hennes mamma är ju död sedan några år. Mormor och morfar finns där också för henne tack och lov. Men nu har alltså något fasanfullt skett och frågan är om Dunne någonsin kommer att bli glad igen.

Dunnes inre ofattbara oro beskrivs tydligt i såväl ord, som i de innerliga illustrationerna. En bok om ett barn som mitt i en ogreppbar tid ändå kan få lov att vara glad och se framåt och aldrig ge upp. Det kan bli bra igen! Det måste bli det!

Slutet på berättelsen är så fint och hoppfullt så jag ler inom mig. Barn kan i vissa stunder verkligen längta och hoppas och få fram det glada igen. Lilla fina Dunne!

MorfarkramDe tidigare uppskattade kapitelböckerna om Dunne heter Mitt lyckliga liv (2010) och Mitt hjärta hoppar och skrattar (2012).

Dunne skriver

 

 

 

 

 


Sist jag var som lyckligast
Författare: Rose Lagercrantz 
Illustratör: Eva Eriksson
Förlag: Bonnier Carlsen (2014)
ISBN: 9789163877513 

Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Sju riddares barndom, hur det började (– men hur gick det sedan?)

rdAllt har ett ursprung; alla vuxna individer har någon gång varit unga, människor har varit barn och drakar har varit ungar; minnen och öden har berättats, traderats eller förändrats och växt sig starkare i en oväntad riktning. Sagor och legender var förr mer för vuxna, och riddare var modiga unga män beredda att utkämpa svåra strider med döden som avslut. Men det är inte den tidsaspekten ’förr’ som Christina Björk och Eva Eriksson arbetar med, de för istället läsaren tillbaka till riddarnas barndom – när de var små och vad som hände då, vad som föregick de vidare äventyren.

Idén är strålande, kreativ, fantasifull, väcker intressen och är mycket utvecklingsbar, berättelserna fängslar och roar.

Mamma, mormor, farmor och farmorsmor Inga, 88 år, skrattar när hon läser om draken som lurades med knäck, och utbrister: ”Vad hon måtte ha haft kul när hon skrev det här!” När jag frågar om hon tycker att riddarnas barndom och karaktärer verkar överensstämma med den tradition och de sagor hjältarna normalt förknippas med, tycks de gamla berättelserna ha bleknat och det hon nyss läst ha tagit över. Namn och härstamning är dock välbekanta och det är väl egentligen några av de viktigare poängen när man som författare och illustratör använder gamla ingredienser med igenkänningsfaktor i nya sammanhang… om man nu kan kalla det för nya sammanhang att söka berättelsers början i hjältarnas barndom. Kanske kommer Björks och Erikssons skildringar att inlemmas i de traditionella riddarberättelserna och traderas som helheter till nästa generation.

Vår läsning skedde med vissa traditionella förkunskaper om riddarna som vuxna. Många av dagens barn är redan bekanta med moderna motsvarigheter/varianter av karaktärer och genre. För den observante finns lite sammanlänkande vägledning på försättsbladets insida och på omslagets baksida – en mer sammanhållen inledning hade inte varit fel.

Bokens sju riddare härstammar från flera länder/riken/kulturer. Heimdall är hämtad från de nordiska gudasagorna, han går till trädet Yggdrasil och dricker vatten ur de tre magiska källorna för att få kraft, mod och vishet. Många innevånare från djurriket lever i symbios med det stora trädet – men spanare, svikare och onda krafter hotar idyllen: ekorren skvallrar än för den ene än för den andre och sprider oro. Draken Nidhögg, som bor under trädets rötter funderar på att äta upp Heimdall, som i sin tur funderar på hur han ska döda draken. Men så hittar pojken en säck knäck som farbror Oden har kokat till Vallhall-festen… Tänk dig en drake med gapet fullt av knäck – inte så kaxig längre kan man förstå, och med mycket mod skrider den blivande hjälten till verket med sitt svärd, och den onde störtar ner i Ginungagapet.

rd1

Att det krävs en hel del träning och erfarenheter inför vuxenlivet vet alla, men det räcker inte, inte ens i dagsläget – goda kontakter är ett måste för att nå framtida mål. Som tur var dök Hugin och Munin upp som räddande korpar när Lill-Sigurd hade tränat på egenhand. Bildens balans mellan lek, utbildning och representanter från framtidsvärlden utanför är suveränt komponerad.

Den lille riddaren Artur får två presenter för sin framtid när han fyller år, en falkunge och ett runt bord, ett övningssvärd har han redan. Falkungen ska han träna till jaktfalk, och vid bordet ska han ha kalas med sina riddarvänner när han blir stor. En dag fångar falken en liten ödla som växer så det knakar – det visar sig vara en farlig drake… Som tur är får Artur hjälp av sin läromästare, den trollkunnige Merlin, att bli av med draken annars hade den berömda Kung Artur aldrig funnits med i vår historia!

Men så finns här en joker, en pojke som vill vara riddare, och vem vet? Kanske har Ture Polykarpus Lejonstolpe läst och hört många riddarsagor och befinner sig i Riddarhuset i en dröm, eller är det magi och han kan väcka liv i riddarmyterna och få möta och bekämpa sin drake… Men vad hände sedan, när han blev stor? Och vilken genre ska inlägget föras till? Ett utmanade grepp!

rd2

Tillsammans kan vi, jag och min mamma, vidare konstatera att man bör läsa en av bokens berättelser i taget och att det kan finnas en del att förklara vad gäller både ord och innehåll vid läsningen, och att åldern 3 -6 år inte är riktigt relevant, snarare 5 – 9.

Nyfikenheten att ’slå upp’/googla vad det står om de ’äkta’ karaktärerna, för återerinran, var stor hos den äldre läsaren – förhoppningsvis blir den yngre generationen lika nyfiken på att söka mera information. Det slutliga omdömet blev: ”Fint berättat med rara och fantasifulla bilder.” Vilket jag skriver under på, med tillägget: väl sammansatt material kryddat med tradition, fantasi och fakta.

Titel: Riddare och Drakar
Text: Christina Björk
Bild: Eva Eriksson
Förlag: Rabén & Sjögren (2013)
ISBN 9789129687736
Antal sidor: 32
Jämför priser 
Provläs: