Smilla bakar glutenfritt

smilla bakar glutenfrittDen här boken kommer garanterat tilltala fler än de som har glutenintolerans (celiaki), som den explicit vänder sig till. Smilla Luuk 15 år ger oss recept och tips i en charmig bok med ett helt glutenfritt tema och om det kan låta lite tråkigt så är det precis tvärtom vad boken förmedlar. Glutenfritt ligger dessutom i tiden, då det kan uppvisa en sundare livsstil. Hela upplägget med boken föll inte bara mig, utan också min äldsta dotter i smaken. ”Den är fin boken”, sa hon och ja, det är den.

Författaren berättar små personliga historier och hon är öppen med att det inte alltid är så roligt att vara annorlunda i sin mathållning. Det kan vara pyssligare och tvinga dig till att hålla reda på mer:

Chokladbollar

När jag och mina föräldrar hade lärt oss lite mer om celiaki, frågade vi redan när vi tackade ja till kalaset vad de planerade att bjuda på. Sen gjorde vi en liten påse med en glutenfri variant till mig, som jag tog med till kalaset. Påsen kunde till exempel innehålla hembakta kakor och glutenfritt korvbröd. Och viktigast av allt – godis som jag tålde och tyckte om.

PavlovaSmilla Luuk tipsar om hur livet kan bli hanterligare kring maten, för även om glutenintolerans inte är det värsta en människa kan drabbas av, så förändras livet.

Innehållet är uppdelat i:
Mjuka bakverk  
Tårtor  
Andra godsaker  
Mellanmål 
Matigare
Insprängt i detta finns små personliga ord om:
Bra att veta  
Att gå på kalas 
Att resa  
Till alla nära och kära
Ibland är det tråkigt

Eftersom boken är skapad av en ung människa och bland annat vänder sig till unga glutenintoleranta, så lät jag min äldsta dotter som är 13 år och som just nu dessutom testar glutenfritt leverne, välja att ta sig an två recept (se bilder nedan).

Först ut blev kladdkakan som blev precis så fantastisk som en kladdkaka ofta kan bli. Min dotter tog kokosflingor i stället för glutenfritt ströbröd och ekologiskt bovetemjöl i stället för glutenfri mjölmix. Och så blåbär i stället för hallon. Det viktiga är att det blir glutenfritt så klart.

KladdkakaPizzabullar

 

 

 

 

 

 

Nästa uppgift blev till att få till pizzabullar. Där användes glutenfri mjölmix och något som kallas fiberhusk. Lite omständligare moment för att få till en bra deg, men till slut lyckades hon få till något hanterbart. Jag lät henne ta hand om all bakning helt själv för att se om boken fungerar på unga bagare. Det var inga tveksamheter. Tydliga instruktioner och även där ett personligt tilltal.

Det enda, som inte har med boken att göra, är att det känns trist att det är svårt att få tag på ekologiskt glutenfri mjölmix i de vanliga affärerna. Det finns förstås att tillgå om ett sökande på nätet tar vid. Det där med att ge sina barn (och sig själv) konventionellt odlat mjöl känns verkligen inte önskvärt. Men ofta går det att på nära håll att finna ekologiska naturligt glutenfria mjöl, så som bovetemjöl och mandelmjöl.

En fantastiskt liten inspirerande och händig bok helt enkelt, som jag förärar min bakkunniga dotter, för den är till henne och till alla andra som tycker om att äta gott. Vem kan förresten vilja missa en ”levande” bok med fotografier och illustrationer, som gör att du vill hem och baka med en gång?


Smilla bakar glutenfritt: favoritrecept och smarta tips
Författare: Smilla Luuk
Fotograf: Jenny Grimsgård
Illustratör och formgivare: Katy Kimbell
Förlag: Rabén & Sjögren (2013)
Antal sidor: 77
ISBN: 9789129687613
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Tredje tecknet

tredje tecknet Jag och mina två snart tonåriga döttrar ger oss i kast med ett högläsningsförsök med ännu en spännande bok från författaren med det välklingande namnet Ingelin Angerborn. Det visar sig inte vara svårt att få in en läsrytm och ingen av oss vill bli avbruten, vilket vi ju naturligtvis blir. Men då får vi glädjen att se fram emot en ny magisk stund lite senare.

Olivia är dramats centralgestalt. Hon kom till Sverige från Colombia som liten och nu längtar hon ihjäl sig efter ett syskon. Det är ofta så enormt ensamt. Men hon har en vän, Sonja, och så Milo, den hon tänker på mest hela tiden. Plötsligt blir allt så komplicerat efter en missad skolresa. Olivias ensamhet gnager på henne, trots omtänksamma föräldrar och en snäll mormor.

En nyckel kommer oförklarligt in i Olivias liv. Det blir upptakten till en mystisk och lite ryslig historia, men där allt förstås slutar lyckosamt. Vi bjuds på en katt som uppträder märkligt och små nyckelpigor som har ett budskap. Att använda djur som besitter magiska förmågor är något som författaren gjort förut i t.ex. Sorgfjäril. Jag gillar det tilltaget med små budbärare av viktiga budskap.

Ingelin Angerborns andra böcker med lite lättsamt spöklika anslag, har alltid en flicka som huvudperson som är i en slags vardagstillvaro med övernaturliga inslag. Denna bok liksom de andra är skrivna i ett lättsamt flyt med mycket dialog och där spänningen ofta är påtaglig. Läsaren/lyssnaren hamnar i en känsla som om vi känner huvudpersonen lite som en bekant och någon att vilja veta mer om. Boken når en närhet till mottagarna och just det tilltalet upplever jag även i de andra böckerna inom samma genre.

Det är en enkel ramhistoria med att omedvetet sakna sitt ursprung, men där fokus ligger på nuet och hur allt ska bli. Övernaturligheter förekommer som sagt, men oftast som ett naturligt inslag. Det finns ingen trolig förklaring mer än att det är någon från andra sidan som kontaktar, någon som vill något och någon som förändrar. Spirande kärlek som finner sin väg och kombinationen spöklikt/kärlek är lockande i tonårstidens längtande och hoppfulla/hopplösa tillvaro. Åldern är precis innan du förloras in i en mer avancerad och komplicerad värld.

Alltså en oskyldig och söt berättelse om att finna en bit av sin historia och en del av en kommande närmsta framtid. Hoppfullt. Lättläst. Och det finns alltid läsare för den här typen av böcker där återkommande djur och mystiska meddelande dyker upp. Lite rysningar får också plats, speciellt vid en duschscen… Rys och mys. Plocka ihop alla böckerna i samma genre av författaren och ge till ett sommarledigt barn. Se recension på de andra böckerna på Barnboksprat.

Ingelin Angerborn läser själv några rader från sin bok här.


Tredje tecknet
Författare: Ingelin Angerborn
Förlag: Rabén & Sjögren (2013)
Antal sidor: 171
ISBN: 9789129687309
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Cirkusloppor på luffen

Barnbokspratarna Marit och Malin har tidigare recenserat varsin bok av Lena Sjöberg, nämligen Vad har du bakom ryggen? och Tänk om… Jag tycker att Lenas Sjöbergs illustrationer är helt fantastiska: fantasifulla och vackra! Jag gillade de båda nämnda böckerna och längtade efter att få läsa Cirkusloppor på luffen; mina förväntningar var minst sagt höga. Så vad tyckte jag om boken då? Var den som jag hade förväntat mig?

Omslaget bådar gott, bilden här till vänster har ju rubriken i blått, men mitt exemplar har guldiga bokstäver som är liksom nedsänkta i pappret. Taktilt med en känsla av lite lyx. Inuti boken är bilderna så där underbara som jag tänkt mig. Mustiga härliga färger och lite 50-60-talskänsla i formspråket här och där. Det gillar jag.

Texten då? Varje uppslag rymmer en text fördelad på åtta rader där det förekommer rim. Den rekommenderade läsåldern är 3-6 år, och jag tycker nog att texterna kan vara lite svåra med tanke på den tilltänkta publiken. Men jag tänker också att det är så barn lär sig nya ord, att få dem genom litteraturen där man kan diskutera vad saker och ting betyder. Mm, det gillar svenskfröken.

Huvudkaraktärerna är två loppor, en vuxen (som agerar berättare) och ett barn. De är iklädda stormhatt och glasögon och när jag läser tänker jag att det är far och son (men det skulle lika gärna kunna vara en annan kombination).

De två lopporna bor i Madrid och jobbar på Circus Vaudeville. Livet går sin gilla gång men så händer något otäckt; en brand från en osläckt cigarill gör att cirkusen brinner ner. Lopporna har varken jobb eller hem! Vad ska de nu hitta på? Jo, de ska ut på nya äventyr såklart.

Jag tycker om boken, framförallt illustrationerna (ja, jag är tjatig, jag vet). En invändning jag har är att boken kan kännas lite väl lång att läsa för de yngsta, men samtidigt betyder ju det att man har många många fina bilder att titta på och prata om!

Om du klickar här får du ett smakprov på hur fina bilderna i boken är.


Cirkusloppor på luffen
Författare & illustratör: Lena Sjöberg
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 40
ISBN: 9789129684988
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Djur med mänskligt beteende – mänskligt eller djuriskt

jockBok med midjeband… hoppsan, ingen rygg! Bok? – Hur som helst: en enda lång upplevelse att veckla ut. Ändå provar jag först med att bokbläddra uppslag för uppslag för att på så sätt upptäcka en del i taget – för att både bildligt och bokstavligt få något grepp om den ovanliga historien, i flera bemärkelser. Egentligen är handlingen med möten att utveckla och veckla in sig i inte är ett dugg konstig utan fullt normal och typiskt mänsklig – om scenerna och dialogerna skulle utspela sig i vårt människosamhälle vill säga. Alla är på väg någonstans och har ett mål.

Strömmen av varelser visar en rörelseriktning, alla är tydligt aktiva i sitt gående. Förutom haren och ekorren tycks de målmedvetna aktörerna: elefanten, mannen och pudeln, inte ha någon samhörighet – men vart är alla på väg? Läsaren involveras i begreppet ”Vi frågar”. Haren och ekorren svarar: ”Vi ska äta middag”. Men de andra då, vart ska de?jock1

Dialogen är en kommunikation mellan bokens olika figurer och läsaren, iscensatt, regisserad och i samarbete med konstnären Jockum Nordström, som involverar läsaren i ett aktivt ”vi”, vilka ställer frågor till de medverkande – de som är på väg någonstans.

Elefanten ska hem och packa för att åka tåg till sin syster som sitter i fängelse på zoo. Myran ska hem och spela fiol. Pudeln ska gå ut med sina hundar, och myrans bror ska till biologiska museet och titta på en utställning om insekter.

Karaktärernas svar tycks för dem själva naturliga, det är vardagliga sysselsättningar de är på väg till. Följdfrågorna kan bli hur många som helst och en fortsatt utvecklad diskussionsnivå beror på mottagaren, eller allra helst mottagarna – en blandad åldersgrupp skulle kunna föra samtalet in i djupa och vida vindlingar.jock2

Bilderna har en flerdimensionalitet både på bild- och detaljplanet, man får en känsla av collage, kulisser och tredimensionalitet. Konstnärliga grepp saknas inte, vidare spelar miljö och stadsarkitektur en framträdande roll i bakgrunden. Ett uppslag med vackra akvarellinsekter avslutar – sen kan man vända/öppna och börja från början igen, finurligt!

Konceptet är underbart, men för att det ska hålla, i flera bemärkelser, kanske det borde finnas ett kardborrelås i fram- och bakkant så att man kan välja lässätt: bläddrande eller utdragen variant samt fram eller baksida av vikmediet.

Titel: Vart ska du?
Text och bild: Jockum Nordström
Förlag: Rabén & Sjögren (2013)
ISBN 9789129687187
Jämför priser
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Barnkolonin

Joel har precis slutat åttan och har hela sommarlovet framför sig. Men det kommer till stor del att bestå av att vara barnvakt till småsyskonen Max och Hanna som är tvillingar. Föräldrarna har köpt ett gammalt vandrarhem med tillhörande boningshus långt ute i skogen som de ska renovera och öppna upp för gäster så fort de bara kan. Joel och hans storasyster Agnes är inte direkt överförtjusta i hela grejen, de hade helst stannat kvar i stan om de hade fått bestämma.

Bokens omslag får en att förstå att det nog inte är något solig och glad berättelse; mulen himmel, mörker, en djurskalle och regn…kan det bli annat än kusligt? Det börjar med att Joel träffar en man vid vandrarhemmet som ber om hjälp med att laga en dörr. Joel får uppfattningen att mannen är en vaktmästare, men får inga svar på frågorna han ställer om vem mannen är. Det här är första men inte sista gången den underliga mannen dyker upp, men någon vaktmästare jobbar det inte där enligt Joels pappa…

I den till synes idylliska miljön kring vandrarhemmet, i bokskogen och vid sjön händer fler och fler konstiga saker. Men ingen mer än Joel verkar se eller höra det som händer. Barngråt, ett rum som är iskallt mitt i sommaren, en svävande ljusglob…Joel försöker berätta om sina upplevelser för föräldrarna men de har fullt upp med sitt. Vad är det egentligen som har hänt i den gamla barnkolonin? Vem ska tro på honom? Efter en tid är det inte bara han som råkar ut för otäcka saker; hans småsyskon försvinner spårlöst och polisen tillkallas…

Jag satt och läste den här boken när mina elever i åk 8 hade tyst läsning i klassrummet. Ibland hoppade jag till, ibland drog jag efter andan och mina elever undrade vad det var jag läste som var så spännande. Fiffigt sätt att locka ungdomar till läsning! Nu läser deras mentor den högt för dem och jag hoppas att de blir lika skraja som jag blev! Det här är en riktigt  bra sommarrysare som passar ungdomar i åldern 12-15  ungefär (kan med fördel läsas av personer i åldern 16-100 också!).

Hör författaren Kerstin Lundberg Hahn läsa ett stycke ur boken:


Barnkolonin
Författare: Kerstin Lundberg Hahn
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 240
ISBN: 9789129687279
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris