Cirkusloppor på luffen

Barnbokspratarna Marit och Malin har tidigare recenserat varsin bok av Lena Sjöberg, nämligen Vad har du bakom ryggen? och Tänk om… Jag tycker att Lenas Sjöbergs illustrationer är helt fantastiska: fantasifulla och vackra! Jag gillade de båda nämnda böckerna och längtade efter att få läsa Cirkusloppor på luffen; mina förväntningar var minst sagt höga. Så vad tyckte jag om boken då? Var den som jag hade förväntat mig?

Omslaget bådar gott, bilden här till vänster har ju rubriken i blått, men mitt exemplar har guldiga bokstäver som är liksom nedsänkta i pappret. Taktilt med en känsla av lite lyx. Inuti boken är bilderna så där underbara som jag tänkt mig. Mustiga härliga färger och lite 50-60-talskänsla i formspråket här och där. Det gillar jag.

Texten då? Varje uppslag rymmer en text fördelad på åtta rader där det förekommer rim. Den rekommenderade läsåldern är 3-6 år, och jag tycker nog att texterna kan vara lite svåra med tanke på den tilltänkta publiken. Men jag tänker också att det är så barn lär sig nya ord, att få dem genom litteraturen där man kan diskutera vad saker och ting betyder. Mm, det gillar svenskfröken.

Huvudkaraktärerna är två loppor, en vuxen (som agerar berättare) och ett barn. De är iklädda stormhatt och glasögon och när jag läser tänker jag att det är far och son (men det skulle lika gärna kunna vara en annan kombination).

De två lopporna bor i Madrid och jobbar på Circus Vaudeville. Livet går sin gilla gång men så händer något otäckt; en brand från en osläckt cigarill gör att cirkusen brinner ner. Lopporna har varken jobb eller hem! Vad ska de nu hitta på? Jo, de ska ut på nya äventyr såklart.

Jag tycker om boken, framförallt illustrationerna (ja, jag är tjatig, jag vet). En invändning jag har är att boken kan kännas lite väl lång att läsa för de yngsta, men samtidigt betyder ju det att man har många många fina bilder att titta på och prata om!

Om du klickar här får du ett smakprov på hur fina bilderna i boken är.


Cirkusloppor på luffen
Författare & illustratör: Lena Sjöberg
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 40
ISBN: 9789129684988
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Djur med mänskligt beteende – mänskligt eller djuriskt

jockBok med midjeband… hoppsan, ingen rygg! Bok? – Hur som helst: en enda lång upplevelse att veckla ut. Ändå provar jag först med att bokbläddra uppslag för uppslag för att på så sätt upptäcka en del i taget – för att både bildligt och bokstavligt få något grepp om den ovanliga historien, i flera bemärkelser. Egentligen är handlingen med möten att utveckla och veckla in sig i inte är ett dugg konstig utan fullt normal och typiskt mänsklig – om scenerna och dialogerna skulle utspela sig i vårt människosamhälle vill säga. Alla är på väg någonstans och har ett mål.

Strömmen av varelser visar en rörelseriktning, alla är tydligt aktiva i sitt gående. Förutom haren och ekorren tycks de målmedvetna aktörerna: elefanten, mannen och pudeln, inte ha någon samhörighet – men vart är alla på väg? Läsaren involveras i begreppet ”Vi frågar”. Haren och ekorren svarar: ”Vi ska äta middag”. Men de andra då, vart ska de?jock1

Dialogen är en kommunikation mellan bokens olika figurer och läsaren, iscensatt, regisserad och i samarbete med konstnären Jockum Nordström, som involverar läsaren i ett aktivt ”vi”, vilka ställer frågor till de medverkande – de som är på väg någonstans.

Elefanten ska hem och packa för att åka tåg till sin syster som sitter i fängelse på zoo. Myran ska hem och spela fiol. Pudeln ska gå ut med sina hundar, och myrans bror ska till biologiska museet och titta på en utställning om insekter.

Karaktärernas svar tycks för dem själva naturliga, det är vardagliga sysselsättningar de är på väg till. Följdfrågorna kan bli hur många som helst och en fortsatt utvecklad diskussionsnivå beror på mottagaren, eller allra helst mottagarna – en blandad åldersgrupp skulle kunna föra samtalet in i djupa och vida vindlingar.jock2

Bilderna har en flerdimensionalitet både på bild- och detaljplanet, man får en känsla av collage, kulisser och tredimensionalitet. Konstnärliga grepp saknas inte, vidare spelar miljö och stadsarkitektur en framträdande roll i bakgrunden. Ett uppslag med vackra akvarellinsekter avslutar – sen kan man vända/öppna och börja från början igen, finurligt!

Konceptet är underbart, men för att det ska hålla, i flera bemärkelser, kanske det borde finnas ett kardborrelås i fram- och bakkant så att man kan välja lässätt: bläddrande eller utdragen variant samt fram eller baksida av vikmediet.

Titel: Vart ska du?
Text och bild: Jockum Nordström
Förlag: Rabén & Sjögren (2013)
ISBN 9789129687187
Jämför priser
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Barnkolonin

Joel har precis slutat åttan och har hela sommarlovet framför sig. Men det kommer till stor del att bestå av att vara barnvakt till småsyskonen Max och Hanna som är tvillingar. Föräldrarna har köpt ett gammalt vandrarhem med tillhörande boningshus långt ute i skogen som de ska renovera och öppna upp för gäster så fort de bara kan. Joel och hans storasyster Agnes är inte direkt överförtjusta i hela grejen, de hade helst stannat kvar i stan om de hade fått bestämma.

Bokens omslag får en att förstå att det nog inte är något solig och glad berättelse; mulen himmel, mörker, en djurskalle och regn…kan det bli annat än kusligt? Det börjar med att Joel träffar en man vid vandrarhemmet som ber om hjälp med att laga en dörr. Joel får uppfattningen att mannen är en vaktmästare, men får inga svar på frågorna han ställer om vem mannen är. Det här är första men inte sista gången den underliga mannen dyker upp, men någon vaktmästare jobbar det inte där enligt Joels pappa…

I den till synes idylliska miljön kring vandrarhemmet, i bokskogen och vid sjön händer fler och fler konstiga saker. Men ingen mer än Joel verkar se eller höra det som händer. Barngråt, ett rum som är iskallt mitt i sommaren, en svävande ljusglob…Joel försöker berätta om sina upplevelser för föräldrarna men de har fullt upp med sitt. Vad är det egentligen som har hänt i den gamla barnkolonin? Vem ska tro på honom? Efter en tid är det inte bara han som råkar ut för otäcka saker; hans småsyskon försvinner spårlöst och polisen tillkallas…

Jag satt och läste den här boken när mina elever i åk 8 hade tyst läsning i klassrummet. Ibland hoppade jag till, ibland drog jag efter andan och mina elever undrade vad det var jag läste som var så spännande. Fiffigt sätt att locka ungdomar till läsning! Nu läser deras mentor den högt för dem och jag hoppas att de blir lika skraja som jag blev! Det här är en riktigt  bra sommarrysare som passar ungdomar i åldern 12-15  ungefär (kan med fördel läsas av personer i åldern 16-100 också!).

Hör författaren Kerstin Lundberg Hahn läsa ett stycke ur boken:


Barnkolonin
Författare: Kerstin Lundberg Hahn
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 240
ISBN: 9789129687279
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Eddie får en lillebror

Eddie får en lillebror - omslagNu är Eddie tillbaka! Ni vet, han som lärde de små om julen i Eddie och julen. Den här gången har han fått en lillebror.

Jag har ju läst massor av syskonböcker – se etikett syskonböcker och inte alltid tyckt om vad jag läst, då det ofta är ett herrans tjat om syskonsvartsjuka på ett ganska hårt sätt. Den här boken lyckas visa att mamma och pappa blir uppslukade av bäbisen utan att det innebär att barnet tänker en massa mörka saker om syskonet. Visst blir det lite frustration, men den är inte riktigt riktad mot syskonet eller fenomenet att ha syskon, och dessutom klurar familjen ihop och lyckas hitta sånt som alla kan roa sig med tillsammans. Mysigt, tycker jag. Och det stämmer bättre med min bild av barn som får syskon. Min dotter (4½ år) kan bli frustrerad ibland när lillebror (6 månader) gör mamma (mig) otillgänglig, men jag känner inte riktigt igen det där att storbarnet vill lämna tillbaka bäbisen, slänga bäbisen i sopnedkastet eller vad det nu kan vara. Jag säger inte att det inte kan vara så, bara att den här versionen passar mig.

Fast det är klart, lite kul (och passande Eddie) hade det varit med ett NÄE BROR någonstans. Eddies charmiga språk från första boken är tyvärr inte med i denna (han har kanske blivit större, helt enkelt), men det är en fin bok ändå. Jag gillar den.

Eddie får en lillebror - inuti

Lisa Bjärbo bjuder på fler smakprov ur boken på sin blogg.


Eddie får en lillebror
Författare: Lisa Bjärbo
Illustratör: Jesús Verona
Förlag: Rabén & Sjögren (februari 2013)
ISBN: 978-91-29-68640-1
Antal sidor: 32
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Känn igen 25 myror/småkryp/strandfynd

kann igen 25 myror och andra smakrypkann igen 25 strandfynd

 

 

 

 

 

 

 

 

”Vad spännande får jag se. Så söta!” En bra ingång till en ny bok av en 3–åring, fast det var nog mest den söta nyckelpigan på bokomslaget han kommenterade, vilket märktes när vi läste, prickar skulle räknas och färger bestämmas. Nyckelpigor går tydligen alltid hem för mindre barn. Insekter över lag är temat för dagen här hemma, ja barnen är 5 år och 3 år och världen är ny och spännande, ibland lite läskig till och med. Björn Bergenholtz är tillbaka med fler personliga faktaböcker och jag tycker det är fullkomligt lagom att han alltid väljer att ha med 25 utvalda sorter och presenterar dessa på ett enkelt vis. Det blir en genomläsning som alla orkar med. Illustrationernas höga kvalitet håller också intresset på topp och gör att vi senare kan komma att känna igen de små krypen eller skalen i verkliga livet.

25 myror

I Känn igen 25 myror och andra småkryp är valet av insekter genomtänkt. Det är sådana vi kan få syn på lite då och då och nu vet vi vad de heter också och att de dessutom ofta är smarta och märkliga och udda och kul. De har idéer de små! Riddarskinnbaggen gillar att möta upp sina många vänner på ljust målade solvarma väggar. Eller dödgrävaren som luktar upp djurlik på nolltid och ser till att liket begravs i jord. Jordlöparen å sin sida när den ser sitt byte börjar den springa som en liten galning för att hinna upp. De korta textraderna vid varje djur är lättsamt skrivet och med ett fint tilltal och ibland med en humoristisk tvist.

Insekter och kryp som visas fram är som följer: röd skogsmyra, hästmyra, småmyror, nyckelpiga, riddarskinnbagge, dödgrävare, spottstrit, bärfis, bladlus, tordyvel, jordlöpare, guldbagge, ekoxe, lysmask, skräddare, gräshoppa, vårtbitare, husspindel, korsspindel, vargspindel, lockespindel, tvestjärt, fästing, gråsugga och mångfoting.

25 strandfynd

Stranden blir mitt nästa mål. Jag kommer att ta mig dit själv om det är så. Känner en nyfikenhet. Inser förstås att jag flyttat till precis fel sida för att kunna stöta på den mest varierande mängden av fynd i form av snäckskal och musslor som jag kan beskåda i Känn igen 25 strandfynd. Västkusten är nämligen strandupptäckarens paradis. Musslor och snäckor är ju inte samma sak får vi lära. En mussla är gömd inuti och en snäcka syns lite utanför sitt skal. Det är främst dessa två i död form som blir till skatter på stranden.

I boken möter vi olikartade fynd: hjärtmussla, sandmussla, islandsmussla, blåmussla, knivmussla, kammussla, östersjömussla, valthornssnäcka, olika snäckor, ostron, strandkrabba, sjöstjärna, sjöborre, sandmask, skeppsmask, öronmanet, brännmanet, tång, havstulpan, äggkapselsamling, äggkapsel, brödsvamp, bläckfisk, skelett/fjädrar och stenar.

Jag längtar verkligen till stranden nu, inte alls för att bada, utan för att leta och finna och sedan halvt briljera med namn och små egenheter på fynden som Björn Bergenholz delgett mig och barnen.

Se också barnboksprats tidigare recensioner av bokserien:

Känn igen 25 blommor och Känn igen 25 fiskar

Känn igen 25 fåglar och Känn igen 25 svampar och bär

Känn igen 25 fjärilar och flygfän, Känn igen 25 sniglar, kryp och kräldjur, Känn igen 25 fåglar

Känn igen 25 däggdjur och Känn igen 25 träd och buskar


Känn igen 25 myror och andra småkryp
Författare & illustratör: Björn Bergenholtz
Förlag: Rabén & Sjögren (2013)
Antal sidor: 27
ISBN: 9789129687019
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Känn igen 25 strandfynd
Författare & illustratör: Björn Bergenholtz
Förlag: Rabén & Sjögren (2013)
Antal sidor: 27
ISBN: 9789129687002
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris