Hur fungerar världen?

Hur världen fungerar – En guide till vår fantastiska planet är helt enkelt en bok om hur vår värld fungerar naturvetenskapligt. Man kan läsa om hur Jorden bildades, vattnets kretslopp, fotosyntesen, miljöförstöring och en hel del annat.

Boken har 18 sidor så informationen är förstås ganska kortfattad. Precis som det brukar vara i faktaböcker för barn presenteras de mest troliga teorierna som om de vore sanna och det finns inte så stort utrymme för diskussion. Men på en sida presenteras fyra olika teorier för hur liv uppstod (varav gudomlig kraft inte är ett alternativ, men däremot utomjordingsexperiment).

Märkligt tidshjul

Det finns en liten miss i boken. På uppslag nummer två finns ett tidshjul över Jordens historia representerat under 24timmar. Klockan börjar med 00 :00, men sedan följer de andra epokerna inte något mönster. Vid epoken då landdjur börjar dyka upp står klockan åter på 0, vilket ju verkar ganska orimligt. Men i övrigt är informationen väldigt fint presenterad. Det är både texten och bilderna som för fram fakta, vilket gör att den är lätt att ta till sig. Sidorna är även fulla med små luckor och text på olika sätt. Vid vissa luckor uppstår det effekter vid öppnandet, så att man till exempel kan se hur jordskorpans plattor rör sig när de kolliderar. Några sidor har stora pop up-bilder. På ett sätt känns det lite rörigt med alla luckor och text överallt. Men för ett barn som läser själv är det nog bara roligt att kunna välja ut mindre delar av texten och inte behöva läsa ett helt stycke för att få fram information.

Det här är en bok som kan användas länge. Det finns flera olika typer av sidor med varierad nivå på informationen. På den första sidan kan man läsa om vad planeterna i vårt solsystem heter medan de sista sidorna handlar om till exempel växthuseffekten, olika näringskedjor och hur vi människor påverkar Jorden.


Hur världen fungerar – En guide till vår fantastiska planet
Författare: Christiane Dorion och Beverley Young
Design: Andy Mansfield
Förlag: B Wahlströms
Antal sidor: 18
ISBN: 9789132158995
Köp: Jämför priser

Sagan om älgtjuren Skutt och lilla prinsessan Tuvstarr

Berättelsen om prinsessan Tuvstarr och älgtjuren Skutt, med bilder av John Bauer och text av Helge Kjellin gavs ut för första gången 1913 och nu i år släppte Bonnier Carlsen den här klassikern i miniformat.

Detta är en väldigt vacker berättelse som synliggör skönheten i svensk natur. Med hjälp av kontraster får vi en bild av såväl den mänskliga skönheten som den vilda och vackra naturen. Den späda och bleknosiga prinsessan Tuvstarr möter den väldiga och mörka skogen och dess representant älgtjuren Skutt. De är vackra båda två, hon med sina fina drag och han med sina grova. Det uppstår en dragningskraft mellan dem och prinsessan Tuvstarr bestämmer sig för att följa med älgtjuren Skutt ut i hans värld, sittandes på han rygg. Men naturen är inte bara vacker, utan även farlig och obarmhärtig och älgtjuren försöker skydda den oskuldsfulla prinsessan så gott det går. Dragningen mellan de två karaktärernas ytterligheter känns förstås igen i den klassiska genusuppdelningen. Men Tuvstarr känns också igen i en bild av barnet som oskyldig och ren, men nyfiken.

Älgtjuren Skutt vakar över den nakna prinsessan Tuvstarr

Prinsessan är väldigt söt, men också väldigt vacker. Det kan nog vara härligt för barn att känna dragning till en vacker karaktär. Även om samhället har gått mot ett mer tillåtande klimat när det gäller sexualitet, verkar det finnas ett ganska tydligt tabu kring yngre barns sexualitet. Att en nästan hundraårig barnbok kan ha något att lära oss här känns lite märkligt. En gissning är att barns sexualitet är ett tema som kommer att lyftas inom barnboksvärlden. Att  lära sig mer om sin kropp och sina känslor samt att få möjlighet att prata om det är ju något som böcker kan hjälpa till med.

RFSU har barns sexualitet som fokusområde 2009-2011. Det kan du läsa mer om här.


Sagan om älgtjuren Skutt och lilla prinsessan Tuvstarr

Text: Helge Kjellin
Illustrationer: John Bauer
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 30
ISBN: 9789163866067
Smakprov: Provläs på Bonnier Carlsens sida
Köp: jämför priser

Magisk skräck i berättelsen om Allikin

Att avbilda nordisk mystik i en bok är nog inte det allra enklaste. Hur återger man doften av barr, ljudet av en koltrast eller den där känslan i maggropen när något stort och mörkt skymtar förbi bakom en stor sten? Jag kan inte svara på det, men under de närmaste dagarna kommer Barnboksprat att lyfta några av de barnboksskapare som faktiskt har lyckats med det.
I det här inlägget kommer du att få läsa om en av mina absoluta favoriter bland bilderböckerna: Allikin av Runo Lindskog  och Hans Arnold. Hans Arnold har gjort illustrationer till många texter inom skräckgenren och enligt min mening var han en av de bästa. Hans bilder är ofta härligt surrealistiska och läskigt magiska. Den 25:e oktober avled Hans Arnold, vid 85års ålder.

Boken Allikin gavs ut av Alla Barns Bokklubb 1986. Jag har läst den en massa gånger som barn och en massa gånger för mina egna barn och åren däremellan har jag inte stött på en bilderbok för barn som är lika läskig som den. Men den är också väldigt vacker och rymmer många tankeväckande delar.

Allikin är ett lite busigt trollbarn med en otrolig fantasi. Hon bor i en mysig och varm grotta med sin stora och bullriga familj. Men det finns någon som Allikin saknar, någon som förstod hennes tankar och som älskade samma typer av lekar som hon. En dag mötte nämligen Allikin en människoflicka som ville leka de där lekarna som hon tvingats leka ensam innan, lekar med de egentillverkade dockorna som erbjöd alla möjligheter i fantasins värld. Men sen försvann flickan och Allikin kan inte finna minsta spår efter henne… förrän plötsligt en dag. Allikin finner en likadan docka som hon och flickan tillverkat. Men den här dockan sitter ensam på en båt, fastbunden! Allikin inser att hennes vän behöver hjälp, hon håller sig inte borta frivilligt. Hos den urgamla Trädmodern finner hon det svar hon letar efter: flickan är fångad hos den enorma och känslokalla Stenkonungen.

Bokens handling utspelar sig i en otrolig sagoskog. Allting rymmer liv, men också död. Bilderna är ibland riktigt mysiga och ibland riktigt läskiga. Bokens karaktärer passar väl in i den här miljön där deras värme och kyla blandas samman till konflikter.  Det finns det goda och det finns det onda. Men det känns spännande att karaktärernas roller inte följer det vanliga mönstret där troll och spöken står för det onda.

På väg bort från sysselsatta väktare

Allikin är en bok om vänskap och att kämpa för varandra, att trotsa rädsla för någon annans skull. Det går att dra paralleller till personer som lever under en obarmhärtig stenkall diktator. Den väldiga Stenkonungen härskar i skogen och låser in de som inte gör som han vill. Han har med sig sina väktare, som följer honom troget. Men de följer honom bara så länge de inte får möjlighet att ta in intryck, så länge de inte får möjlighet att fylla sin själ.  Som väktare ses de som obevekliga just eftersom de inte förstår att de kan känna med andra människor. Men med ett finurligt och fantasifullt trollbarns hjälp kan även ett kallt hjärta börja pumpa varmt blod. Boken för också tankarna till rasism och hur vi kategoriserar människor. Stenkonungen låter inte Allikin och flickan leka för att de är av olika sort och fängslar flickan för att hon inte hör hemma i skogen. Men som tur är finns ju Allikin där och gör uppror. Med hjälp av den visa och uråldriga Trädmodern och sitt kreativa tänkande klarar Allikin av Stenkonungen.

Artikeln ”Skräckmästaren Hans Arnold är död” i Dagens Nyheter


Allikin
Text: Runo Lindskog
Illustrationer: Hans Arnold
Förlag: Alla Barns Bokklubb
Antal sidor: 28
ISBN: 9179041159
Köp: Boken finns inte i nyutgåva. Just för tillfället finns det ett par begagnade exemplar på Bokbörsen.
Låna på bibliotek

De underjordiska på Bornholm

Det var titeln som fick mig att dras till den här boken, när jag gick runt på biblioteket.  När jag var liten drömde jag om att bygga ett underjordiskt rum och jag lyssnade flitigt på LP-sagan ”Prins Hatt under jorden”.

De underjordiska handlar mest om Emmy, som är snart tolv år och som lever ovanför jord. Tillsammans med sin mamma åker Emmy till Bornholm för att hälsa på den lite märkliga tant Mis. Men tillsammans med grannens barnbarn, den jämngamla Frederik, dras Emmy närmare Underjorden under berättelsens gång.

Den Bornholmska naturen och kampen för att bevara den är ett centralt tema genom boken. På samma gång som den danska ön är väldigt vacker och inbjudande, känner Emmy redan tidigt att det finns ett motstånd någonstans ifrån naturen. Eller varifrån kommer den där känslan av att inte vara välkommen?

Allting såg annorlunda ut här uppe. Det var klippor överallt. På de branta sluttningarna ner mot havet, i trädgårdarna och på fälten, och hela vägen längs den lilla landsvägen som blev allt smalare. Hennes mamma beundrade utsikten och berättade om allt det vackra som de körde förbi, och ändå kände Emmy sig lite sorgsen till mods. Visst var det fint att se på, men samtidigt var det som om landskapet stretade emot. Som om det inte ville att man skulle vara där.

När det börjar hända hemska saker mot folket på ön hör Emmy och Frederik tant Mis och Frederiks farfar tala i hemlighet om ”de underjordiska”. Snart får också Emmy och Frederik veta att ”de underjordiska” inte bara är en myt, utan ett verkligt, kortvuxet folk som lever någonstans där under den vanliga världen. Det här folket är indelat i två grupper som båda kämpar för att få ha kvar en orörd natur. Men de kämpar på helt olika sätt. Dels de som ser sig som öns beskyddare, dels de som helst vill få allt mänskligt att försvinna!

Det här är en spännande bok om kamp och samarbete och uppror mot de som bestämmer i samhället. Men också om kamp för att övervinna sina egna rädslor. I början av boken är könsrollsindelningen mellan Emmy och Frederik väldigt klassisk. Frederik är den som driver och Emmy är ängslig och lydig. Men i takt med att Emmy tvingas ta ansvar för sina handlingar tuffar hon till sig lite. Det här är dessutom en bok om vänskap som övergår till kärlek och spänningen byggs upp på flera sätt.

Det finns en fortsättning på äventyret, i boken Vägen till Kungadjupet. På danska finns det även en tredje del i serien, men den finns inte översatt till svenska.


De underjordiska
Författare: Kirsten Sonne Harild
Förlag: Berghs
Antal sidor: 224
ISBN: 9789150215434
Köp: jämför priser

De tre grottornas berg

Per Olov Enquist är en författare som jag förknippar med känsla och till viss del magi på ett lite nostalgiskt sätt. De tre grottornas berg, från 2003 är Per Olov Enquists barnboksdebut. Detta är en bok som både behåller Per Olov Enquists speciella språkliga känsla samtidigt som den vänder sig direkt till barn.

Mina, som är sex år, åker till sin morfar i Värmland, tillsammans med sin lillasyster Moa. Där träffar hon även sina kusiner Marcus och Ia. De fyra barnen och deras morfar ska bege sig ut i den värmländska skogen. De ska ge sig upp för ett högt berg och slå läger i tre olika grottor på vägen upp.Men vad kan egentligen hända i en värmländsk skog med lo, björn och varg? Och är det verkligen rovdjuren som är farligast där ute mitt i en skog där inga mobiltelefoner fungerar?

Nu är ju vargfrågan väldigt aktuell i och med regeringens rovdjurspolitik och beslutet om jakt på varg. I de tre grottornas berg är vargarna lite läskiga, men också ganska gulliga. De är också väldigt smarta och personliga. Mina låter oss få se att vildmarken inte behöver vara något att vara rädd för. Eller det gäller i  i vanliga fall. Men expeditionen till de tre grottornas berg blir inte någon vanlig skogstur. Den här ovanliga och spännande expeditionen vid de tre grottornas berg berättar Mina för oss som en retrospektiv berättelse. Men i den här berättelsen är inte en otämjbar vildmark den största faran. I den här skogen härjar mycket större faror än så, nämligen några riktigt ohyggliga tjuvjägare.

Det är en bok med ett tilltal för barn. Mina funderar mycket kring vuxnas beteende. Som när hon mitt i natten har blivit biten i häcken av en stor klädföretags-krokodil och ingen verkar bry sig om det.

Det var kris. Ingen tog henne på allvar. Och hon tänkte att det skulle vara skönt med en Beskyddare som räddade henne när hon var nödställd. Man måste ha en Välgörare, som morfar brukade säga. Det var en sån som alltid ställde upp, till exempel när de vuxna sa ”försök förstå” och ville sova. Eller se på golf på TV.

 


Även bokens illustrationer, av Stina Wirsén, är mycket tilltalande. Hennes bilder är uttrycksfulla samtidigt som de lämnar mycket kvar till barnets egen fantasi.

Det finns också ett tilltal för vuxna i boken. Morfarn benämner tjuvjägarna som ”satans mördare”. Jag tror inte att så många barn tänker på Olof Palme när de hör det, men jag gjorde det definitivt. (Om Olof Palmes uttalande)

Morfar fungerar som en förmedlare mellan barnens och de vuxnas tankar och det kommer fram många små roliga funderingar kring till exempel feminism.

Gunilla var feminist, hade morfar förklarat, och det betydde att morfar fick städa själv och aldrig fick fråga om han skulle ”hjälpa till” med hushållet, för det skulle vara så självklart att man inte fick fråga.

Det här är en bok som såväl jag som mina båda barn tyckte var väldigt rolig och spännande. Det skrattades en del, några naglar blev avbitna och vi hade riktigt mysiga lässtunder med den här boken. Tyvärr verkar det vara svårt att köpa De tre grottornas berg, men det finns gott om upplagor ute på landets bibliotek.


De tre grottornas berg
Författare: Per Olov Enquist
Illustrationer: Stina Wirsén
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 144
ISBN: 9789129658750