För vem skriver vi?

För vem skriver vi?

Den frågan återkom ständigt under Svenska barnboksinstitutets kurs ”Att skriva barnbokskritik” den 24 och 25 oktober 2019.

En tidningsrecension och en recension på en blogg skiljer sig oftast markant åt, blev sagt ungefär lika många gånger. Det finns alltså anledning att ha koll på vad vi skriver, hur vi skriver och varför vi skriver en barnboksrecension. Rätt eller fel är inte relevanta omdömen av en recension eftersom varje kritiker/recensent har rätt till sin tolkning och stil. Kvalitet, som betyder egenskap och inte något mer, kan dock vara bra eller dålig.

Innan kursen hade vi i uppdrag att läsa några angivna böcker, några recensioner och flera artiklar samt att skicka in två recensioner. Under de två kursdagarna fick vi ta del av de olika föreläsarnas perspektiv på och förhållningssätt till att skriva barnbokskritik. Vi hade också workshop i mindre grupper kring våra egna inlämnade recensioner. Det hela var mycket lärorikt, även om det naturligt nog förekom budskap som delvis motsade varandra. Bland föreläsarnas uttolkningar inom området fanns så mycket att lära att jag blev i det närmaste vimmelkantig och samtidigt glad över chansen att kunna utveckla mina färdigheter.

För att slutföra kursen ska vi lämna in en korrigerad version av en tidigare inlämnad recension respektive en recension av en ”ny” bok. Jag tror att jag och andra som skriver om barn- och ungdomsböcker i sociala medier kan höja kvaliteten några snäpp genom att initialt beakta detta:

  • För vem skriver vi?
  • En positiv recension behöver inte vara bra. En negativ recension behöver inte vara dålig. (Erik Titusson)
  • Recensera på lika villkor som vuxenlitteratur. Det vill säga kritisera. (Mia Österlund)
  • Gör dig inte till tolk för vad barn tycker och inte tycker om. (Mia Österlund)
  • Var ödmjuk inför det egna tyckandet, men uttryck det inte som att det är objektiv fakta. (Mats Berggren)
  • En bilderbok utgörs av texten, bilderna och formen. Våga analysera och tolka bilderna. (Ulla Rhedin)
  • ”Ett skapande tillägg” finns alltid med i en recension värd namnet. (Ulla Rhedin)
    (egna anteckningar från föreläsningarna)

Alla är eniga om att barn borde läsa mer. Men vad ska de läsa? Recensionsutrymmet för barnböcker krymper. Hösten 2018 hade det gått så långt att mottagarna av kritiken, för­fattare och illustratörer, tog initiativ till en kritikerkurs. Från  Svensk bokhandels web.

Om kursen på www.barnboksinstitutet.se Håll utkik. Förhoppningsvis återkommer kursen så att fler får möjlighet att deltaga.

Författare: Gunilla Larsdotter

Böcker älskade jag redan som liten och bara doften av en ny bok var en njutning som lovade äventyr. Biblioteket doftade bok på ett annat sätt, men likväl härligt. Jag vill bidra till att många barn får chansen till sina egna bokupplevelser. Jag är mamma till fyra, mormor till två och farmor till två (både flickor och pojkar) och tycker att det uppstår något mycket speciellt när man läser eller lyssnar på berättelser tillsammans. Var och en har sin upplevelse men det blir minnen som man har gemensamt, kanske hela livet. Själva berättandet intresserar mig; sådant som vilket språk som används eller vilka bilder, men också helheten med formgivningen samt hur och varför en bok kommit till

4 reaktioner till “För vem skriver vi?”

  1. Jag har läst fler inlägg från deltagare på den här kursen, och den låter verkligen helt suverän!
    En liten fråga bara, vad betyder ”ett skapande tillägg”?

  2. Hej TIna!

    Jaha vad roligt att du hittat flera inlägg. Har du något tips på blogg/plats?
    Det vore roligt att läsa vad någon annan beskriver!

    Ett skapande tillägg uppfattar jag som så, att den som skriver i och med det lägger till en dimension av sitt eget skapande.

    Hälsning Gunilla

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *