favoriter – Sida 12 – Barnboksprat

Djungelön

Ni vet känslan när ni upptäcker en bok som gör er glada att den alls existerar. Detta är en sådan bok. Den är liten till formatet och texten är kort och koncis och illustrationerna är fantasiartade på ett mycket uttrycksfullt vis. Så behändig är den! Så otroligt bra när du önskar en saga fort och känna att den är överkomlig att läsa, men att känslan den förmedlar är så mycket större än den tjockaste tegelstenen. En bok att ta fram i gryningen när barnet mumlar: ”Läsa saga”. En bok att alltid ta fram när ni behöver färgrikedom och en skjuts in i fantasin. En bok som ger något. Tankar. Intryck. Minnen. Önskningar.

En flicka stiger i land på en ö. I alla bilder från ön ser vi tecknade luckor, dörrar till det nya. Mycket finurligt och konkret illustrerat! Steget in i något nytt vidtar om någon i boken hade öppnat dessa. De kan också vara som en öppning till någons bo. Dessa små julkalenderliknande luckor blir som en rolig gimmick i boken och något som barnet kan fråga om och efter det kan fantasierna vidare gå. På ön finns det djur med olika uppsyn, massor av färggranna växter, nya dofter och så finns det en djungelflicka. En fri, naken och stark varelse:

Vem var det? Hon ville veta. De sprang genom skogen, men djungelflickan var snabb…

Vi ser en nyfiken huvudperson, en flicka som vågar, men som också är rädd. När mörkret faller smyger faror fram, i mötet med djungelflickan klarar huvudperson av att hantera sin egen oro på ett förtrollande sätt. Det sker en yttre tydlig förvandling, men också en inre:

Nu var det inte farligt längre. De kastade sig ut i natten, och flickan hade aldrig känt sig så fri.

En bok om en flicka som söker äventyr och det är nog så uppskattat. Jag hade tyckt lika bra om boken om det var en pojke eller ett icke könsbestämt barn, som stått i centrum. Samtidigt så är det fantastiskt bra om pojkar tar del av denna bok, precis som flickor tar del av böcker med pojkar i som huvudpersoner utan att klaga. Bra böcker har huvudpersoner som oavsett kön berör dem som läser. Jag har endast erfarit glädje och nyfikenhet när jag läst den för mina söner och döttrar i skiftande åldrar.

Djungelön är en liten bok om att söka och våga och finna och hitta… sig själv! Tänk att ha gåvan att kunna skriva och illustrera. Utforma allting. Lilla Vombat förlag kan skatta sig lyckliga över denna bok. Jag hoppas på många fler alster av Sanna Borell!

Djungelön
Författare & illustratör: Sanna Borell
Förlag: Vombat förlag (2011)
Antal sidor: 43
ISBN: 9789186589103
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Jag väntar under mossan

Matilda (kallad Tilda) bor med sina föräldrar i England, men ska tillbringa en tid under sommaren med sin morfar som bor i en stuga någonstans i en skog i Sverige (Matildas mamma är svensk). Föräldrarna ska på semester i Norge och tror att Tilda skulle få det tråkigt om hon följde med dem, och de har rätt i att hon hellre är hos morfar. Tildas mormor försvann spårlöst för trettio år sedan, men morfadern säger att han inte tror att hon är död, han säger att han känner att hon finns någonstans i närheten på något sätt. De kommer så bra överens, Tilda och morfar, och han berättar alltid så spännande historier om gårdstomten bland annat.

Så här börjar boken:

”Kan du höra mig? Det känns som om du kan det men jag är inte helt säker. Det är något med ditt sätt bara. Hur du har stannat upp, hur din blick har blivit vaksam. Det ser ut som om du kanske skulle kunna höra mig. Eller, i alla fall, ana mig.”

Vem eller vad det är som pratar/tänker så i början tar det ett tag innan man får reda på, och Tilda själv är inte säker på om hon verkligen hör något eller om det bara är inbillning. ”Den lille” kommer tillbaka några kapitel senare och vill få Tilda att höra sig för om vilken slags varelse hen kan vara.

Bokens kapitel växlar mellan olika berättare, och i det femte kapitlet som har titeln 5. Hunger – Häxmästaren börjar man förstå att det här är en bok som inte bara handlar om människor; häxor, älvor, mylingar, skogsrået och näcken finns med i denna spännande berättelse som ibland ger lite rysningar till och med.

Fler och fler underliga saker börjar hända, skogen är inte sig lik och när Tilda en regnig kväll sitter och tittar ut genom utedassets fönster ser hon ett hemskt svävande ansikte stirra på henne! Hon lyckas ta sig in till morfar i stugan fastän hon är skräckslagen och han följer med henne ut och ser efter, och mycket riktigt är nässlorna utanför dassets fönster nertrampade. Vem eller vad var det som Tilda såg i fönstret? Efter att ha konstaterat att telefonlinjen är död sätter sig de båda i bilen och åker till närmaste granne, en underlig figur som bor i ett enormt hus med staket, grindar och bevakningskameror. Ett mycket egendomligt hus…

Ute i skogen och på den gåtfulla ön ”Fästningen” smyger en varelse omkring, han blir starkare och starkare nu och snart kommer han att ha två vita häxor i fångenskap…

Det här är en riktigt ruskig och häftig bok, jag gillar verkligen hur författaren har vävt in väsen från vår nordiska folktro i en modern ungdomsbok. Jag var skeptisk till en början, men det var bra – riktigt bra! Jag vill läsa mer!

Läs en intervju med Amanda Hellberg här.

Kolla in trailern till boken här:

Jag väntar under mossan
Författare: Amanda Hellberg
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 221
ISBN: 9789163869532
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Underverk

Ni som har läst Brian Selznicks En fantastisk upptäckt av Hugo Cabret (vilket jag själv inte gjort, men jag har bläddrat i den) kommer att känna igen stilen i den här boken. Innan jag började läsa Underverk (Wonderstruck heter den på engelska) kollade jag av ren nyfikenhet upp om det fanns någon boktrailer för den, och hittade ett klipp där Selznick själv berättar om hur han arbetade med boken och hur han tänkte när han skrev och illustrerade den. Intressant tyckte jag! Om du också vill veta så finns klippet här nedanför recensionen.

I Underverk får vi träffa pojken Ben och flickan Rose. Det speciella med den här boken är sättet deras historier berättas på. Roses historia börjar 1927 och skildras med bilder, svartvita illustrationer som är otroligt snygga. Bens historia berättas däremot med ord och tar sin början femtio år senare. Båda barnen letar efter något/någon de saknar.

Boken börjar med en rad illustrationer av vargar; först ser man två vargar som springer i skogen med en norrskenslysande himmel i bakgrunden. På de följande uppslagen zoomas vargarna in så att man till slut ser ögonen och på sista bilden skulle man inte veta alls vad man ser om man inte sett de föregående. Hm, tänker man, vad är detta?

Omväxlande berättas de båda barnens historier. Ben bor hos sin moster och hennes familj eftersom hans mamma nyligen dött. Det är ingen ideal situation för vare sig honom eller kusinen Robby som blivit tvungna att dela rum. För att inte irriteras av kusinens snarkningar vänder sig Ben om i sängen, vänder sitt döva öra till så han slipper höra. Han råkar dock höra hur mostern och hennes man diskuterar huruvida det är inte är dags att sälja Bens mammas hus (som ligger inom ett stenkasts avstånd). Någon pappa har Ben aldrig hört talas om…

Rose bor i ett stort hus i Hoboken, New Jersey där hon sitter i sitt rum och klipper ut bilder och tidningsartiklar om en berömd skådespelerska. Allt samlar hon i en speciell klippbok. I hennes rum finns också vad som ser ut att vara modeller av byggnader gjorda av papper. Man får se att en man kommer åkande i bil, när han knackar på dörren till huset smiter Rose ut genom fönstret på andra våningen, klättrar via ett träd ner på marken och hamnar till slut på en biograf där hon ser en film med favoritskådespelerskan. Rose vänder ändå tillbaka hem och klättrar in i huset samma väg som hon smet ut. På hennes säng har personen som knackade på dörren lämnat en bok med titeln Lära de döva att läsa läppar och tala. Här förstår man att Rose nog är döv; hennes pappa har skrivit en lapp där det står att Roses lärare lämnat boken för att hon ska öva. Det gör hon inte, hon gör byggnader av bokens papper istället. Sen tar hon färjan in till New York!

Ungefär femtio år senare är Ben också på väg till New York, fast med buss. Han har rymt från sjukhuset där han hamnat då blixten slog ner i en telefonlur som han höll intill sitt öra, så nu är han döv på andra örat också. I sin döda mammas hus har han hittat en bok som heter Underverk och en berlock vilka ger honom ledtrådar som får honom att leta efter en viss adress, en adress som hans pappa kan finnas på! Tyvärr visar det sig att han inte finns där, och den som bor där nu vet inte någonting om saken heller. En annan ledtråd får honom att leta efter en bokhandel, men det är också ett dött spår, bokhandeln finns inte längre kvar. En pojke i hans egen ålder försöker visa honom någonting men Ben förstår inte vad han vill, det är svårt att helt plötsligt ha blivit döv och Ben verkar inte vilja avslöja för andra att han är det. Av en slump kommer dock de två snart att bli vänner…

Att Roses och Bens vägar kommer att korsas får man veta i bokens baksidestext; men hur, när och och på vilket sätt får du bara veta om du läser boken. Jag tänker inte avslöja något mer om handlingen utan överlåter med varm hand till dig som läsare att göra dessa upptäckter själv. Det är en annorlunda och vacker bok med en fin och intressant handling. Läs den! Själv ska jag gå raka vägen till bokhyllan där Brian Selznicks En fantastisk upptäckt av Hugo Cabret står och väntar på mig!

http://www.youtube.com/watch?v=9K2YaVxeTiM

Underverk
Författare och illustratör: Brian Selznick
Förlag: B Wahlströms
Antal sidor: 640
ISBN: 9789132161001
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Stella – En prinsessa bland stjärnorna

Åh vilken fin, fin bok! När berättelsen börjar kommer lillkillen Sam springande i kvällssolen med en hund hack i häl. Han ropar till sin storasyster Stella att himlen brinner! ”Nej det gör den inte”, svarar Stella. ”Det är bara solen som ska gå och lägga sig.” Då undrar lillebror varför den är så röd och Stella berättar att det är för att den har en röd pyjamas. Sen fortsätter den frågvisa Sam att fundera och kommer med många kluriga frågor till Stella som hon har så fina och underfundiga svar på.

Barnen tar sig fram över stenar och ängar när Stella kommer på den förträffliga idén att de ska sova i tält varpå Sam blir lite ängslig. När han hör ett ljud i mörkret undrar han oroligt om det är en varg men Stella förklarar att vargar inte kväker – det är ju en lövgroda de hör. Sam vill veta om en lövgroda är lika stor som en varg men systern försäkrar att den är så liten att den får plats i hans ficka. Men det får den faktiskt inte enligt Sam, eftersom hans ficka är full av kakor!

De exempel jag skrivit om här ur handlingen är bara ett litet axplock av allt det ”tokigkloka” som Stella förmedlar till sin lillebror. De verkar ha en sån härlig och kärleksfull syskonrelation.

Otroligt charmig bok med underbara illustrationer. Nu måste jag springa till bibblan för att låna de andra två böckerna om Stella: Stella – En drottning i snön och Stella – En stjärna på stranden. Hoppas att de är lika fina!

Stella – En prinsessa bland stjärnorna
Författare & illustratör: Marie-Louise Gay
Förlag: B Wahlströms
Antal sidor: 36
ISBN: 9789132160325
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Eld

Nu är den här, den efterlängtade uppföljaren till Cirkeln. De Utvalda tonårsflickorna i Engelsfors ställs inför nya faror i sin kamp att rädda världen från demonernas övertagande och alltsammans bildar en riktigt bra berättelse. Visst hyllade jag Cirkeln, men det var ändå med vissa reservationer. Jag saknade förklaringar och jag unnade inte boken etiketten favoriter. Men Eld får den etiketten av mig. Nu är jag helt och fullt såld på Engelsfors-trilogin!

Förvirringen är stor bland de utvalda. Vad ska ske, vad tänker demonerna göra härnäst, vem kan man lita på? Samtidigt sprider sig en helt ny stämning i Engelsfors. Organisationen Positiva Engelsfors lär ut att positivt tänkande är nyckeln till allt och nyblivna lyckliga människor flockas kring ledarna som flugor. Någonting är skumt med rörelsens och dess explosionsartade frammarsch.

Dessutom har De Utvalda fått problem med Rådet, i och med Anna-Karins olovliga nyttjande av magi. Två representanter för Rådet kommer till Engelsfors för att hålla förhör med tjejerna inför den stundande rättegången hänger över dem som ett odefinierat hot. Rådet är inte precis kända för att vara barmhärtiga och de tycks fästa oroväckande liten vikt vid att det faktiskt handlar om De Utvalda.

Liksom i Cirkeln är historien om demonerna vs. De Utvalda bara en del av historien. Lika viktigt är tjejernas personliga berättelser.

Minoo tampas med kyliga hemförhållanden, sedan hennes föräldrar börjat bråka allt oftare. Hon har börjat umgås mycket med Gustav, han som var pojkvän till Rebecka (en av De Utvalda, som dog i första boken), men allt hon inte kan berätta ligger som en skugga mellan dem.

Vanessa drabbas av kärleksbekymmer, både sina egna och sin mammas. Hon upptäcker att Nicke är otrogen mot hennes mamma och när hon berättar det för sin pojkvän Wille kommer det fram att han också varit otrogen. Under en längre tid.

Linnéa har också kärleksbekymmer, men försöker att slå dem ur hågen. Det är för omöjligt… Och hon har dessutom annat att tänka på. Någon lyckas sabotera hennes relation med socialtanten och hon riskerar att förlora sin lägenhet och hamna på något hem. Hon träffar också sin pappa, som ännu en gång påstår att han blivit nykter. Han är med i Positiva Engelsfors och ser onekligen ut att må bra, men Linnéa har ju gått på det där så många gånger förr…

Anna-Karin bor numera i en lägenhet tillsammans med sin deprimerade och passiva mamma. Morfar finns på ett hem och kanske inte lever länge till, han som är hennes fasta punkt i tillvaron. Dessutom är det såklart hon som plågas värst av förhören och den stundande rättegången, eftersom det är hon som står anklagad.

Ida växer i den här berättelsen, hon som i förra boken förblev en ganska anonym och kylig mobbare. Hon är fortfarande den mest motvilliga av De Utvalda, men hon börjar förändras. Hon är tillsammans med Erik, en av de populära killarna som även blir populär inom Positiva Engelsfors, men egentligen är hon förälskad i Gustav. Det har hon varit så länge hon kan minnas, men han verkar inte ha mycket till övers för henne. Ida hamnar i en besvärlig sits. Att gå med i Positiva Engelsfors är uteslutet för De Utvalda, men snart har hela Idas familj och alla hennes vänner slukats av rörelsen. Hon blir utfryst för att hon står utanför och för första gången får hon smaka på sin egen medicin, den som hon utsatt så många för genom åren för att själv hålla huvudet över vattenytan.

För att lyckas i kampen måste tjejerna lära sig att lita på varandra och lära känna varandra bättre. De måste komma över hindren som finns mellan dem och bortse från sina olikheter och tidigare konflikter. Ett speciellt inslag är när tjejerna genom en magisk ritual faktiskt byter kroppar med varandra, som ett sätt att bättre lyckas dölja sina hemligheter inför Rådet. Det innebär att de måste leva varandras liv i ett par dagar. Alla måste alltså lära sig allt om en av de andra, och lära en annan allt om sig själv. Jag har svårt att föreställa mig många andra böcker som detta tilltag skulle funka i, men i Eld blir det bra och effektfullt.

Engelsfors-trilogin är en grym saga och författarna drar sig inte för att placera sina karaktärer i klistret. Två av De Utvalda, Elias och Rebecka, dog ju i den första delen och för att inte avslöja för mycket nöjer jag mig med att säga att alla inte överlever Eld. Jag slukade den här boken och den här gången kände jag mig nöjd med förklaringarna. Vi får veta vad demonerna vill och vad de planerar, visserligen bara helt kort, men det räcker. Vi får även värdefull bakgrundshistoria om de händelser som antyddes i första boken och det känns inte som att någonting fattas. Nu väntar jag med spänning på den avslutande delen, Nyckeln, som ska komma ut 2013!

Eld
Författare: Mats Strandberg, Sara Bergmark Elfgren
Förlag: Rabén & Sjögren (2012)
Antal sidor: 468
ISBN: 978-91-29-67780-5
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris