Kattvännen handlar om Lo som lämnar Göteborg tillsammans med sin mamma och hennes sambo Sam för ett liv på landet. De har köpt en nerlagd skola som de ska göra om till pensionat men ingenting går riktigt enligt planerna.
Lo vill för det första överhuvudtaget inte bo i Törerud och definitivt inte med Sam. Även om Lo långsamt börjar gilla den lite originella grannen Ove och alla hans katter. Invånarna i Törerud är inte särskilt vänligt sinnade till nykomlingarna och dessutom händer det en rad mystiska saker i pensionatet och det känns som att någon vill få bort dem.
Det här är en fin berättelse som handlar om rädslan för det okända och både ovilja till och längtan efter förändring. Glesbygdens problematik synliggörs vilken kan vara svårt att förstå för den som är uppväxt i en stad eller större samhälle. Och så finns där folktrons väsen som också försöker anpassa sig till den nya tiden.
Boken bäddar för diskussioner kring kön då både Lo och Sam porträtteras utan att vi får veta vilket kön de har. Samtidigt lyfts inte könsfrågan aktivt utan inkapslas helt naturligt och jag tycker att båda perspektiven behövs i barnlitteraturen idag. Det ena för att undervisa och det andra för att få deras fantasi att associera i alla banor.
Illustrationerna i boken ger ett gammeldags och mystiskt skimmer till berättelsen och sätter en fin stämning och levandegör karaktärerna och miljön väldigt fint. Hela boken är på samma gång tankeväckande och charmig och jag tror det är en ypperlig högläsningsbok.
Matilda (kallad Tilda) bor med sina föräldrar i England, men ska tillbringa en tid under sommaren med sin morfar som bor i en stuga någonstans i en skog i Sverige (Matildas mamma är svensk). Föräldrarna ska på semester i Norge och tror att Tilda skulle få det tråkigt om hon följde med dem, och de har rätt i att hon hellre är hos morfar. Tildas mormor försvann spårlöst för trettio år sedan, men morfadern säger att han inte tror att hon är död, han säger att han känner att hon finns någonstans i närheten på något sätt. De kommer så bra överens, Tilda och morfar, och han berättar alltid så spännande historier om gårdstomten bland annat.
