Ett syskon som undrar. Ett syskon som lärt sig leva med det tysta minnet av en storasyster som inte längre finns, men som fanns och dog innan han själv kom till världen. Plötsligt hör han henne viska och får ett löfte om att träffas när han gått till sängs. De möts och cyklar och allt känns möjligt. Storasyster får äntligen cykla, något hon inte hann innan hon dog. Hon visar sin viloplats och hon pekar mot rummet på sjukhuset. Och de kommer till en park med en damm där hon en gång varit och där, just då kommer sorgen plötsligt till pojken:
Och det var inte vilken sorg som helst. Så här hade jag alltid känt. Det var gammal sorg utan tårar. Den hängde som en tapet på väggarna i vårt hus. Den låg gömd i mammas soppa, i pappas bröd och i min varma mössa.
De sitter i en båt och smakar marsipan som storasyster alltid velat känna smaken av. Stilla tillsammans, bara de två. På morgonen dagen efter mötet är storasyster borta. Hon var större än en dröm. Nattens dröm gav lindring i sorgen och ljuset närmade sig pojkens sinne. En hälsning var kommen.
”I natt träffade jag storasyster”, sa jag vid frukostbordet.
Pappa spelade musik och hela huset doftade nybakat bröd.
Marit Törnqvist är en intressant illustratör som är vida känd i Holland och som har flera samarbeten med Astrid Lindgren i sin meritlista. Hennes stil är poetisk och lätt drömsk. Författaren Jef Aerts kan skatta sig lycklig som fick hennes känsliga pensel att tolka denna fina och berörande text.
Större än en dröm
Författare: Jef Aerts
Illustratör: Marit Törnqvist
Förlag: Rabén & Sjögren (2013)
Antal sidor: 40
ISBN: 9789129688214
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Fint berättad kapitelbok om ett barnbarn och en älskad mormor. En mormor som är veterinär och som ger vidare sina kunskaper och sin glädje i att hjälpa djur. Ingen som mormor som kan berätta historier om djur som hon hade förr i tiden. Hedda och den vilda hunden Rufsen får följa med och hjälpa till i mormors bestyr med djur, både hemma och kring gårdar och hus på landet. Det blir fina upplevelser och minnen med mormor och sommaren. Sista sommaren. Mormor lär Hedda se de fina stunderna i livet som pärlor att trä på ett halsband. Mormor vet något som Hedda ännu inte vet, men läsaren anar och blir medveten om livets oundvikliga skeenden.
En bok så sorglig att jag vid högläsning för min 10-åring gråter i kapp med henne. Hur kan vi inte beröras av en ensam lungsjuk flicka, som har drömmar om en framtid och skriver dagbok en liten tid året 1932 och sedan dör 11 år gammal. En bok som visar på vår oändliga ensamhet och att livet och det levande är viktigare än det materiella. En bok som också skapar en mystisk stämning med ett fint språk.
I Mitt svarta liv av Amanda Eriksson så handlar det just om ritualer. Ett barn, som jag förmodar är en flicka, följer med sin mormor på mormoders kusins begravning. ”Efter begravningen blev alla glada”, står det i texten och det är lite uppsluppen stämning efteråt. Det visas i både bild och text då mormor skrattar medan hon står med andra släktingar och pratar. Att det faktiskt kan vara en riktigt trevlig upplevelse förstärkts då flickan kommer hem till morfar och utbrister; ”Du missade världens fest”.
Här får man följa en flicka som heter just Rose Blanche, samma som bokens titel, som lever i Tyskland just under pågående krig. Det berättas från ett barns synvinkel och det är endast vi vuxna, med facit i hand som vet historiens gång. Rose förstår inte allt som sker omkring henne då soldaterna tar över staden. En dag tar hon sig genom skogen och fram till ett koncentrationsläger där hon ser flera utmärglade människor bakom taggiga stängsel. Rose börjar gömma mat och medan hon själv blir magrare och magrare så ger hon bort mat till barnen på lägret. Så en dag försvinner Rose då hon är utanför de taggiga stängslen.
En svart-vit suddig bild av en naken ihopkurad pojke med en nalle i famnen får mig att tänka på vilken hemsk känsla det måste vara att stoppa ned ett barn i en kista. Jag känner stort motstånd till att läsa den här boken för mina egna barn och då är jag ändå öppen för att prata om det mesta. Men den här boken öppnar alla mina moderskänslor inför rädslan att förlora mina barn och den fruktansvärda känslan vill jag inte möta i en barnbok. Om en barnbok skapar ångest istället för en må bra känsla, ja då lägger jag den ifrån mig men i studiesyfte var den intressant att se vilka egna gränser jag hade i mitt läsande.
Barnboksprats Malin Skals och Helena Ferry chattar om Stig tittar ut, en bilderbok av Ann-Christine Magnusson och Lars Winnerbäck (ja, just han som också gör musik).
