Söndagstrean: Berättelser med barn och djur ur författarens eget liv

Varje söndag tipsar vi om 3 barn- och ungdomsböcker på ett speciellt tema. Sedan vill vi gärna ha era tips!
Skriv på din blogg, instagram eller i en kommentar. Tagga gärna @barnboksprat och #barnbokspratssöndagstrea så att vi hittar dina tips.

barnboksprats-söndagstrea-279x300Idag vill vi tipsa om tre böcker av författaren Åke Eriksson.
Han var skribent och tecknare men benämnde sig själv som konstnär, vilken han också var utbildad till.
Åke Eriksson var skämttecknare i tidningar och skrev historiska böcker men han skrev och illustrerade också barnböcker som var helt sprungna ur hans familjeliv med barn och djur.

 

Jojje handlar om relationer. Ja inte intellektuella relationer men om jämförelser mellan vem som är störst, minst, argast, gladast och liknande begrepp. Boken är tydligt skriven ur barnets perspektiv och beskriver klarsynt och leklystet sådana saker som kan vara svårt för barn att få grepp om.

Till exempel: Jag är yngre än mamma – men mormor är äldre än mamma.

Eller en relation som detta uppslag får illustrera.

Här kommer August. Jag är större än August – men jag är mindre än Frasse.

 

 

Jojje går vilse handlar om tid och rum, framförallt på det sätt som ett barn kan uppleva det. Jojje får inte leka i storskogen. Men en dag fladdrar en fjäril förbi. Jojje måste följa efter. Den är ju så vacker. Han hinner inte med när fjärilen flyger, men efterhand upptäcker han i stället det ena efter det andra som han vill titta på och utforska: En kulle, en blomsteräng, en bäck, en ekorre och så vidare. Plötsligt börjar det bli mörkt runt omkring honom. Nu blir berättelsen lite läskig. Men vem kommer inte där och hittar Jojje när det är som allra ensammast och vilsnast? Det är hunden Wilma som är med ute och letar efter honom.

Jag har väl varit borta ett år eller så? Frågar Jojje. Inte riktigt varar pappa, men fyra timmar är mycket nog!

Illustrationerna bidrar med målande bilder och tillsammans med texten skapar de en medryckande berättelse i vardera boken.

 


Jag,
Oskar, Ada och lille Kurt är en bok med elva korta kapitel från Stora Biblioteket … för barn som tycker om stor stil och många bilder.
Miss, Oskar Ada och lille Kurt är fyra katter. Historien berättas av Miss som bodde ensam med husse innan de andra flyttade in. När husses dotter flyttade till en lägenhet i stan så blev de fyra katter. Hunden Wilma bor också i huset. Redan på första sidan anar man att här kommer det att bli vilda upptåg och äventyr. Detta är en historia med fart i som är berättad med glimten i ögat. Alla karaktärer får sig en släng av kritik för hur de beter sig sinsemellan, men deras fördelar beskrivs också. Som väl är slutar allt gott och Miss konstaterar:
… hur det än är, vi är alla olika och kan ha lite svårt för varandra ibland, men vi är i alla fall samma gäng – och det känns bra att veta.

Jag har fått låna de här fina barnböckerna av en vän som är närstående till författaren. Det är jag mycket glad för. Tack Mia!

 


Jojje
Författare: Åke Eriksson
Illustratör: Åke Eriksson
Förlag: Natur och Kultur, Fripress
ISBN: 9127022935
(Info hos Bokus)
Vi slår ett slag för återbruk: Låna boken på biblioteket eller köp begagnad


Jojje går vilse
Författare: Åke Eriksson
Illustratör: Åke Eriksson
Förlag: Natur och Kultur, Fripress
ISBN: 9127023095
(Info. hos Bokus
Vi slår ett slag för återbruk: Låna boken på biblioteket eller köp en begagnad


Jag, Oskar, Ada och lille Kurt
Författare: Åke Eriksson
Illustratör: Åke Eriksson
Förlag: AWE Gebers
ISBN: 9120101511,9121135436
(Info hos Bokus)
Vi slår ett slag för återbruk: Låna boken på biblioteket eller köp en begagnad

Temat döden inom barnbilderböcker

Jag skriver B-uppsats på min kurs i litteraturvetenskap just nu och har inriktat mig på temat döden inom barnbilderböcker. Jag trodde i min enfald att det skulle vara svårt att få tag i böcker men det finns faktiskt en hel del och ämnet är inte alls tabu. Från tankar om livet och döden till djupaste sorg – precis som livet kan vara är de skildringar som jag stött på.

Som många andra småbarnsföräldrar så tror jag de flesta kan känna igen sig då jag säger att barn redan börjar fundera över döden i 3 års ålder. De kanske frågar varför det ligger en död fågel i trädgården och varför den dog. De kanske undrar var mormor är nu när hon är död osv. Jag har plockat ut tre böcker som riktar sig till lite större barn, 5-8 år och är alla väldigt olika. För många av oss människor är det viktigt med ritualer och ceremonier vid sorg och så är det naturligtvis för barn också. Det är ett sätt att hantera sorgen.

I Mitt svarta liv av Amanda Eriksson så handlar det just om ritualer. Ett barn, som jag förmodar är en flicka, följer med sin mormor på mormoders kusins begravning. ”Efter begravningen blev alla glada”, står det i texten och det är lite uppsluppen stämning efteråt. Det visas i både bild och text då mormor skrattar medan hon står med andra släktingar och pratar. Att det faktiskt kan vara en riktigt trevlig upplevelse förstärkts då flickan kommer hem till morfar och utbrister; ”Du missade världens fest”.
Nu tycker inte morfar om begravningar men han har hittat en död mus och flickan bestämmer att de ska begrava musen, precis som på en riktig begravning. Sagt och gjort, en hel massa saker ska vara iordning innan. Vänner och familj bjuds in och det blir en fin ceremoni ute i trädgården då musen ska begravas. Men så plötsligt blir allt så verkligt för den lilla flickan då hon inser att den lilla musen aldrig mera kommer att få leva. Hon får springa iväg en stund då tårarna väller fram. Jag tycker det här var väldigt fint skildrat och hur olika vi kan uppleva sorg. Mormors gamla kusin väckte inga nära känslor hos barnet men hon fick genom leken leva ut de känslor och tankar hon ändå bar på och inte kunde kanske uttrycka i ord. När musen skulle läggas i den kalla jorden blev allt väldigt klart för henne var döden egentligen innebar. En mycket finstämd bok med roliga bilder att titta på.

Våra svenska barn möter ofta döden i samband med att ett husdjur dör eller en nära familjemedlem men runt om i världen dör människor också av svält, våld eller i krig. Jag fann en barnbok på biblioteket som handlar om Andra världskriget. Rose Blanche var en liten grupp av människor som satte sig upp mot Hitler. Alla avrättades.

Här får man följa en flicka som heter just Rose Blanche, samma som bokens titel, som lever i Tyskland just under pågående krig. Det berättas från ett barns synvinkel och det är endast vi vuxna, med facit i hand som vet historiens gång. Rose förstår inte allt som sker omkring henne då soldaterna tar över staden. En dag tar hon sig genom skogen och fram till ett koncentrationsläger där hon ser flera utmärglade människor bakom taggiga stängsel. Rose börjar gömma mat och medan hon själv blir magrare och magrare så ger hon bort mat till barnen på lägret. Så en dag försvinner Rose då hon är utanför de taggiga stängslen.
”Skuggor rörde sig bland träden. Det var svårt att se dem, men soldater ser fiender överallt…”
Befrielsen är alltså nära då det kommer soldater med andra uniformer och främmande språk men flickan kommer emellan en strid. Plötsligt finns inte flickan längre men våren kommer, blommorna blommar och livet går vidare. Varken i text eller i bild ser vi att flickan är död. ”Ett skott hördes” är det enda vi har som ledtråd. Det är sista bilden vi ser av flickan. Bokens sista blad är en vacker sommarbild, för övrigt är alla bilder i boken detaljrika och vackra, men sista bilden bär spår av taggiga stängsel som är sönder. ”Rose Blanches mamma väntade länge på sin lilla flicka”.
Min egen tolkning av boken är att den handlar om godhet och inte ondska. Flickan följde sitt hjärta av godhet men belönades med döden men en god gärning lever alltid kvar och vem vet hur många liv hon räddade genom att skänka mat från sin egen ranson. Kanske ingav hon också hopp till fångarna som mötte henne vid stängslet att det även finns godhet i världen.

Den sista boken jag vill nämna är den mest tragiska barnbok jag någonsin läst.
Farväl Rune av Marit Kaldhol & Wenche Oyen är en bok med inga försköningar eller tröst. Bilderna är dramatiska och ibland suddiga som minnesbilder eller drömsekvenser. Texten är egentligen utformad som en gullig saga vilket gör att kontrasten till den kalla verkligheten blir så brutal. Rune och Saga är bästa vänner och de bor grannar. Varje dag traskar Rune ut från sitt röda hus och går över till Sara för att leka. De drömmer om att gifta sig som vuxna. De leker mamma, pappa och barn tillsammans nere vid sjön. Men så blir Saras vantar blöta och hon måste hämta nya. När hon kommer tillbaka har Rune drunknat. Det finns ingen lindring i varken text eller bild. Rune är borta – för alltid. Det finns ingen tröst. Sorgen är så påtaglig – i både bild och text att jag fick tårar i ögonen och en klump i halsen medan jag läste. Den är så där kvävd och hemsk som sorg kan vara när man helt plötsligt mister någon man älskar. Förtvivlan i flickans ögon på en bild är väldigt påtaglig och fylld av ångest.

En svart-vit suddig bild av en naken ihopkurad pojke med en nalle i famnen får mig att tänka på vilken hemsk känsla det måste vara att stoppa ned ett barn i en kista. Jag känner stort motstånd till att läsa den här boken för mina egna barn och då är jag ändå öppen för att prata om det mesta. Men den här boken öppnar alla mina moderskänslor inför rädslan att förlora mina barn och den fruktansvärda känslan vill jag inte möta i en barnbok. Om en barnbok skapar ångest istället för en må bra känsla, ja då lägger jag den ifrån mig men i studiesyfte var den intressant att se vilka egna gränser jag hade i mitt läsande.

Mitt mörka liv
Författare & illustratör: Amanda Eriksson
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 26
Utgivningsår: 2007
ISBN: 9127105814
Köp: t.ex. på Adlibris

Rose Blanche
Författare & illustratör: Roberto Innocenti
Antal sidor: 26
Förlag: Raben & Sjögren
Utgivningsår: 1985
ISBN: 9129575443
Köp: t.ex. på Adlibris men finns bara i engelsk version där.

Farväl Rune
Författare: Marit Kaldhol
Illustratör: Wenche Oyen
Förlag: Fripress
Antal sidor: 26 sidor
Utgivningsår: 1986
ISBN: 91-7896-023-1
Köp: t.ex. på Adlibris men finns bara i norsk version där.