Jag skriver B-uppsats på min kurs i litteraturvetenskap just nu och har inriktat mig på temat döden inom barnbilderböcker. Jag trodde i min enfald att det skulle vara svårt att få tag i böcker men det finns faktiskt en hel del och ämnet är inte alls tabu. Från tankar om livet och döden till djupaste sorg – precis som livet kan vara är de skildringar som jag stött på.
Som många andra småbarnsföräldrar så tror jag de flesta kan känna igen sig då jag säger att barn redan börjar fundera över döden i 3 års ålder. De kanske frågar varför det ligger en död fågel i trädgården och varför den dog. De kanske undrar var mormor är nu när hon är död osv. Jag har plockat ut tre böcker som riktar sig till lite större barn, 5-8 år och är alla väldigt olika. För många av oss människor är det viktigt med ritualer och ceremonier vid sorg och så är det naturligtvis för barn också. Det är ett sätt att hantera sorgen.
I Mitt svarta liv av Amanda Eriksson så handlar det just om ritualer. Ett barn, som jag förmodar är en flicka, följer med sin mormor på mormoders kusins begravning. ”Efter begravningen blev alla glada”, står det i texten och det är lite uppsluppen stämning efteråt. Det visas i både bild och text då mormor skrattar medan hon står med andra släktingar och pratar. Att det faktiskt kan vara en riktigt trevlig upplevelse förstärkts då flickan kommer hem till morfar och utbrister; ”Du missade världens fest”.
Nu tycker inte morfar om begravningar men han har hittat en död mus och flickan bestämmer att de ska begrava musen, precis som på en riktig begravning. Sagt och gjort, en hel massa saker ska vara iordning innan. Vänner och familj bjuds in och det blir en fin ceremoni ute i trädgården då musen ska begravas. Men så plötsligt blir allt så verkligt för den lilla flickan då hon inser att den lilla musen aldrig mera kommer att få leva. Hon får springa iväg en stund då tårarna väller fram. Jag tycker det här var väldigt fint skildrat och hur olika vi kan uppleva sorg. Mormors gamla kusin väckte inga nära känslor hos barnet men hon fick genom leken leva ut de känslor och tankar hon ändå bar på och inte kunde kanske uttrycka i ord. När musen skulle läggas i den kalla jorden blev allt väldigt klart för henne var döden egentligen innebar. En mycket finstämd bok med roliga bilder att titta på.
Våra svenska barn möter ofta döden i samband med att ett husdjur dör eller en nära familjemedlem men runt om i världen dör människor också av svält, våld eller i krig. Jag fann en barnbok på biblioteket som handlar om Andra världskriget. Rose Blanche var en liten grupp av människor som satte sig upp mot Hitler. Alla avrättades.
Här får man följa en flicka som heter just Rose Blanche, samma som bokens titel, som lever i Tyskland just under pågående krig. Det berättas från ett barns synvinkel och det är endast vi vuxna, med facit i hand som vet historiens gång. Rose förstår inte allt som sker omkring henne då soldaterna tar över staden. En dag tar hon sig genom skogen och fram till ett koncentrationsläger där hon ser flera utmärglade människor bakom taggiga stängsel. Rose börjar gömma mat och medan hon själv blir magrare och magrare så ger hon bort mat till barnen på lägret. Så en dag försvinner Rose då hon är utanför de taggiga stängslen.
”Skuggor rörde sig bland träden. Det var svårt att se dem, men soldater ser fiender överallt…”
Befrielsen är alltså nära då det kommer soldater med andra uniformer och främmande språk men flickan kommer emellan en strid. Plötsligt finns inte flickan längre men våren kommer, blommorna blommar och livet går vidare. Varken i text eller i bild ser vi att flickan är död. ”Ett skott hördes” är det enda vi har som ledtråd. Det är sista bilden vi ser av flickan. Bokens sista blad är en vacker sommarbild, för övrigt är alla bilder i boken detaljrika och vackra, men sista bilden bär spår av taggiga stängsel som är sönder. ”Rose Blanches mamma väntade länge på sin lilla flicka”.
Min egen tolkning av boken är att den handlar om godhet och inte ondska. Flickan följde sitt hjärta av godhet men belönades med döden men en god gärning lever alltid kvar och vem vet hur många liv hon räddade genom att skänka mat från sin egen ranson. Kanske ingav hon också hopp till fångarna som mötte henne vid stängslet att det även finns godhet i världen.
Den sista boken jag vill nämna är den mest tragiska barnbok jag någonsin läst.
Farväl Rune av Marit Kaldhol & Wenche Oyen är en bok med inga försköningar eller tröst. Bilderna är dramatiska och ibland suddiga som minnesbilder eller drömsekvenser. Texten är egentligen utformad som en gullig saga vilket gör att kontrasten till den kalla verkligheten blir så brutal. Rune och Saga är bästa vänner och de bor grannar. Varje dag traskar Rune ut från sitt röda hus och går över till Sara för att leka. De drömmer om att gifta sig som vuxna. De leker mamma, pappa och barn tillsammans nere vid sjön. Men så blir Saras vantar blöta och hon måste hämta nya. När hon kommer tillbaka har Rune drunknat. Det finns ingen lindring i varken text eller bild. Rune är borta – för alltid. Det finns ingen tröst. Sorgen är så påtaglig – i både bild och text att jag fick tårar i ögonen och en klump i halsen medan jag läste. Den är så där kvävd och hemsk som sorg kan vara när man helt plötsligt mister någon man älskar. Förtvivlan i flickans ögon på en bild är väldigt påtaglig och fylld av ångest.
En svart-vit suddig bild av en naken ihopkurad pojke med en nalle i famnen får mig att tänka på vilken hemsk känsla det måste vara att stoppa ned ett barn i en kista. Jag känner stort motstånd till att läsa den här boken för mina egna barn och då är jag ändå öppen för att prata om det mesta. Men den här boken öppnar alla mina moderskänslor inför rädslan att förlora mina barn och den fruktansvärda känslan vill jag inte möta i en barnbok. Om en barnbok skapar ångest istället för en må bra känsla, ja då lägger jag den ifrån mig men i studiesyfte var den intressant att se vilka egna gränser jag hade i mitt läsande.
Mitt mörka liv
Författare & illustratör: Amanda Eriksson
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 26
Utgivningsår: 2007
ISBN: 9127105814
Köp: t.ex. på Adlibris
Rose Blanche
Författare & illustratör: Roberto Innocenti
Antal sidor: 26
Förlag: Raben & Sjögren
Utgivningsår: 1985
ISBN: 9129575443
Köp: t.ex. på Adlibris men finns bara i engelsk version där.
Farväl Rune
Författare: Marit Kaldhol
Illustratör: Wenche Oyen
Förlag: Fripress
Antal sidor: 26 sidor
Utgivningsår: 1986
ISBN: 91-7896-023-1
Köp: t.ex. på Adlibris men finns bara i norsk version där.
Ja, det finns ju rätt mycket barnböcker om döden. Det är ju ett ämne som alltid har varit aktuellt, och som traditionellt inte heller har kunnat förnekas och gömmas undan.
Kolla gärna in ”Du är inte klok barnboken” om du inte har gjort det! Här är vårt döden-avsnitt: http://www.youtube.com/watch?v=-S6ll77V3E4&list=PLEFD456EDC425A5A7&feature=plpp_play_all
Hej Sanna! Om ´du inte redan är klar med uppsatsen (grattis i så fall”) så vill jag tipsa om att både Eva Söderberg (Mittuniversitetet) och jag (Opsis) har skrivot om ämnet Döden i barnboken –
kanske kan vi ha med något som du kan nyttja.
Lena Kjersen Edman
Hej! Jag undrar om det går att finna din (Sanna) uppsats någonstans?
Nej, tyvärr Emma eller kanske tack och lov…ha ha…Jag studerade distanskurs så jag tror inte den här ligger uppe på nätet. I allafall har inte jag publicerat den. Men googla gärna på temat ”Döden i barnböcker” osv. så kanske du får upp ett och annat.
Kram!