Recensioner & boktips – Sida 299

Titta här

Titta här är en ny söt pekbok för de yngsta barnen. Maria Nilsson Thore har i underbara akvarellfärger illustrerat Anna Ribbings finurliga historia om alla små detaljer som barn lägger märke till.

Hur gör hunden, vad gör fisken? Var är masken? Boken är härligt färgsprakande och passar perfekt för ett-tvååringar som vill gå på upptäcksfärd i djurens värld.

Titta här
Författare: Anna Ribbing
illustratör: Maria Nilsson Thore
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgiven: 2012
Antal sidor: 32
ISBN: 9789129684148
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

En klassiker av bröderna Grimm. När jag sätter mig för en sagostund med mina barn på fem och nio år så inser jag plötsligt att de inte kan sagan om Snövit. De har faktiskt inte sett Disneyversionen eller hört den traditionella. Jag hade själv Disneyfilmen i minnet så bröderna Grimms slut blev något av en överraskning.

Bilderna är vackra. Man får känslan av att hålla i ett konstverk. Tyngden i det stora formatet upplevs som rejäl och redan innan jag börjat läsa för barnen så känns det som riktig sagobok, sådär som sagoböcker ska kännas, magiska.

Snövit är en vacker flicka med hår svart som ebenholts, läppar röda som blod och hy vit som snö. Hennes mor dör vid hennes födsel och pappa konungen gifter snart om sig med en elak men mycket vacker kvinna. Styvmodern har en magisk spegel där hon ofta frågar vem som vackrast i landet är och spegeln, som alltid talar sanning brukar säga drottningen. Men när Snövit är sju år så säger spegeln flickans namn. Styvmodern avskyr Snövit för hennes skönhet. Hon låter en jägare ta med sig flickan ut i skogen för att döda henne men jägaren låter henne fly. Som ni säkert redan vet så hamnar Snövit hos de sju dvärgarna.

Treenigheten som är vanlig i dessa gamla sagor finns även här. När styvmodern får veta att Snövit lever så klär hon ut sig till en gammal kvinna och beger sig till stugan där Snövit är ensam om dagarna medan dvärgarna arbetar i gruvan. Tre gånger om försöker hon döda Snövit och den sista gången lyckas hon med ett förgiftat äpple

En hemsk saga? Ja, bröderna Grimms sagor är oftast väldigt grymma. Det är väl Disney som gjort dem mer barnvänliga.

Men även om grymheten finns här i Snövit så är sagan trots allt lite ytlig. Snövit blir dödad för att hon är väldigt vacker och hon kommer till liv just av den orsaken också. Mycket mera om hennes personlighet vet man inte. Ett annat irritationsmoment, som framförallt min kritiker till nioåring störde sig på var flickans ålder. Snövit är bara sju år och hon verkar inte åldras, vare sig i text eller i bild, trots att åren går då hon ligger i kistan. Hon är alltså bara ett barn då hon vaknar till och vill gifta sig med prinsen.

Sedan finns en mycket vacker bild på när Snövit äter ett äpple där det står i texten att äpplet var delat till hälften fastän det ser ut att vara helt i bild. Fler störande saker som inte samverkar mellan text och bild är då man ser Snövit ligga på marken utanför stugan och det står i texten:

När dvärgarna kom hem fann de Snövit helt livlös på golvet.

Jag tycker inte om sådana missar. Även om bilderna ibland är surrealistiska och mycket vackra att titta på så vill jag att bild och text ska hänga ihop. Men om vi bortser från detta så är detta en traditionell saga som min femåring satt helt tyst och lyssnade till, vilket jag måste säga, ger boken högt betyg trots kritiken från mig och min nioåring. Eller så blev han bara fascinerade av min hemska föreställda röst då jag gång på gång under läsningen sade:

Spegel, spegel på väggen där. Säg mig vem som vackrast i landet är.

Hmm…måste smått erkänna att det emellanåt är roligt att läsa en riktigt grym saga bland alla gulliga och pedagogiska barnböcker. Men den absolut stora behållningen med boken är fransmannen Benjamin Lacombes vackra bilder som gör denna saga nästan drömlik.

Snövit
Författare: Jacob & Wilhelm Grimm
Illustratör: Benjamin Lacombe
Förlag: raben&sjögren
Utgivning: 201209
Antal sidor 48
ISBN: 9789129684964
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Tavlan i Tallkrogen (Kalle Skavank del 10)

Trots att detta är den tionde boken om barndetektiven Kalle Skavank och hans ”kollega” Dilsa är det första gången jag hör talas om dem. Enligt beskrivningen hos förlaget är Kalle och Dilsa Stockholms södra förorters i särklass coolaste detektiver. Hur gammal Kalle är får man inte direkt reda på, men gissningsvis runt 12 år? Svårt att säga. Eftersom han jobbar extra i pappans kiosk borde han egentligen vara äldre…

I den här boken får Kalle och Dilsa ett uppdrag; en 6-årig flicka vid namn Wilma vill veta vem som har stulit och krossat en mycket värdfull Mingurna från hennes hem. För att ta reda på vilka som är misstänkta får Kalle och Dilsa spana en hel del, använda sig av Internet och diverse knep. Till en början finns det flera misstänkta med olika motiv, men efter en del snokande tycker de till slut att de har hittat en person som har ett väldigt starkt skäl till att både stjäla och förstöra urnan. Men hur ska de kunna bevisa det? För att hitta bevis utsätter de sig för stora risker och faktiskt begår de brott till och med (men det verkar inte polisen bry sig om…). Hur som helst så klarar de upp mysteriet till slut.

Jag tycker lite sisådär om boken. Jag och sonen har läst många av böckerna om Lassemajas detektivbyrå tidigare och dem gillar jag. Det här känns inte lika bra på något vis, jag gillar inte att barn utsätter sig för så farliga saker och att de som sagt gör sånt som inte är helt lagligt även om det är en påhittad historia. Det är väl en helt ok barndeckare, men den ger mig tyvärr inte mersmak. Kanske ska jag läsa den för 6-åringen och få hans utlåtande istället?

Barnboksprats Malin har recenserat några av de andra böckerna om Kalle och Dilsa, och hon gillar dem! Läs hennes recensioner här, här och här.

Blir du nyfiken på Kalle Skavank-böckerna finns en hemsida att kika på här.

Tavlan i Tallkrogen
Serie: Kalle Skavank (del 10)
Författare: Petrus Dahlin
Illustratör: Sofia Falkenhem
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 139
ISBN: 9789129680447
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Dröm- och dagbok

Jag erkänner direkt att jag är avvaktande till affärsverksamhet kring människors mentala välbefinnande. Det blir för mycket. För intensivt. För mig. Jag finner min egen kraft på eget sätt på en mer basal (helt gratis) grundnivå. I naturen. I fina minnen. I mina tankar. I bilder jag väljer. Men alla har det nog inte så lättillgängligt med att finna styrka eller inspiration och för dem fyller kanske ett företag som Kreativ Insikt en värdefull funktion. Mycket av det jag ser på hemsidan är inspirerande med en kärleksfullhet i bästa må bra-anda. För barn finns nu utgivet en Dröm- och dagbok med text och idé av My Blomqvist Olsberg och illustrerat av Mikaela Nordlund, som visar fram glada lite naivistiska illustrationer boken igenom. Jag gav denna bok till min 10-åring som godkände konceptet, men ville invänta rätt stämning att ta sig an den. Det är en dagbok som ger en liten hjälp att komma till skrift, att få tankar eller en dikt nertecknad eller en bild skapad. Vissa gillar helt blanka sidor men några längtar nog efter något att hänga upp det i. Det krävs dock ett visst mått av egen fantasi för att finna sin form trots styrningen.

En bok som alltså har illustrationer som återkommer med ett visst intervall och så instucket här är där små jag-förstärkade ord: ”Jag står upp för mig själv.” ”Jag har allt jag behöver inom mig.” Min favorit är: ”När jag inte vet vad jag ska säga frågar jag hjärtat och magen vad de tycker.”

Det förekommer mer eller mindre öppna sidor, till sidor där svar på vissa frågor önskas: ”Det här önskar jag var annorlunda i mitt liv:
Det här tänker jag göra för att det ska bli som jag vill att det ska vara:”

På flera plan är boken kärleksfullt utformad och är en bra bit ifrån det som jag i andra sammanhang kan uppleva som geschäft med osäkra människor och deras känslor. Denna bok kan vara en fin liten gåva till en ung människa som vill skriva, men få en skjuts i tanken eller bara få klistra in betydelsefulla bilder. Till boken finns för övrigt att köpa bejakande klistermärken. Det tycks mig sammanfattningsvis som att det är en god bok som vill hjälpa till att stärka barnet, hitta tron på den egna förmågan och finna och stärka drömmarna. Boken har en återkommande uppmuntran att vara snäll mot sig själv, mot andra och mot naturen. Självklara saker, men en påminnelse sitter inte fel för någon. Möjligheterna kan bli goda för vidare inspiration till att uttrycka mer tankar i skrift och förhoppningsvis även utveckla bra sidor hos individen.

Dröm- och dagbok Vilken underbar dag
Författare: My Blomqvist Olsberg
Illustratör: Mikaela Nordlund
Förlag Kreativ Insikt (2012)
Antal sidor: 156
ISBN: 9789197864343
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Sifferplaneten

Sifferplaneten handlar om syskonen Markus och Marianas andra rymdäventyr med den kufiske farbror Albert (Den första boken, Rymdresan, kan ni läsa om på bokens egen sida här). Författare till böckerna är Christer Fuglesang, docent i partikelfysik och Sveriges förste och hittills ende astronaut. Hans yrke och intresse gör stora avtryck i boken, där sagan blandas med verkliga fakta som har med rymden och fysik att göra. Här och där finns hänvisningar till en faktadel som finns längst bak i boken, där allt från fotosyntesen, neutriner och primtal förklaras. Bra tycker jag, som har en extremt vetgirig 6-åring hemma. Som vuxen kan man också lära sig mycket intressant!

Farbror Albert (som är misstänkt lik en viss Einstein till utseendet), har reparerat sin rymdraket Månlisa och frågar Markus och Mariana om de har lust att följa med på en tur till Jupiters måne Europa. Självklart vill syskonen det. När de far över jorden tar Albert död på en myt, nämligen att man kan se kinesiska muren från rymden (en myt som jag också hört och trott på, tills nu).

De landar på Europa där Albert har tänkt undersöka om det finns liv genom att tina upp is med hjälp av laser. Sedan förra rymdresan vet jag att Alberts uppfinningar kanske inte alltid fungerar till 100%, och det första som händer är att lasern går sönder. Han blir väldigt besviken, men så påminner barnen honom om att han faktiskt sett liv på en planet de passerade under sin förra rymdresa så de åker dit istället.

Luften på den planeten liknar jordens såpass mycket att de kan gå ut ut rymdraketen utan problem. De promenerar ett tag i allsköns ro, men helt plötsligt dyker ett fruktansvärt monster upp och jagar dem! Rätt som det är sveps syskonen upp i luften och landar på en stor plattform uppe i ett högt träd. Där står en grupp varelser som är gröna och blå, har långa armar, sex fingrar på varje hand och säger ”Xyzligt trgultn hoganhogan glutt!”. Lyckligtvis dyker det upp en manick som kan översätta allt som sägs. Markus, Mariana och Albert har hamnat i Trädkronelandet på Planet Fyra visar det sig.

När Markus och Mariana pratar med och lär känna barnen från Trädkronelandet (Prins Ett, Prins Två, Prins Tre och Prinessan Två) får de veta att ett av deras syskon, Prinsessan Ett, har blivit bortrövad av Bergsfolket. Bergsfolket har troligtvis gjort detta för att vinna en Räkneolympiad (prinsessan är bäst på att räkna) och så tror de att Bergprins Ett är kär i henne också. Efter maten börjar barnen smida planer på hur de ska kunna rädda Prinsessan Ett, vilket visar sig bli ett hisnande äventyr!

Jag har läst både Rymdresan och Sifferplaneten tillsammans med min 6-årige son, och vi gillar dem båda två. Mixen mellan saga, spänning och vetenskaplig fakta är både bra, lagom och intressant. Johan Egerkrans illustrationer är härliga och färgglada. Vi ser fram emot tredje boken Vattenvärlden som kommer ut nu i dagarna.

Sifferplaneten
Författare: Christer Fuglesang
Illustratör: Johan Egerkrans
Förlag: Fri tanke förlag
Antal sidor: 139
ISBN: 9789186061319
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris