Om du möter en björn

I Augustprisnominderade Om du möter en björn har författarna, Malin Kivelä och Martin Glaz Serup, tagit rätt allmängiltig information om hur en ska bete sig i mötet med en björn i skogen och satt sin egen stämpel på informationen. Den stora skillnaden mot en av de webbsidor med mer sakliga råd om hur en ska bete sig vid mötet med en björn, är att författarna har lagt till humor i texten. Detta är något som illustratören, Linda Bondestam, har plockat upp i sina bilder som verkligen förhöjer texten.

Humorn ses redan i Bondestams första illustrerade uppslag, där ansiktsuttrycken på barnet som går genom skogen är väldigt talande. Speciellt de uppspärrade ögonen när hen badar i den förmodade väldigt kalla ån, men också när hen ser en flock med bin, den lilla kisspausen är också träffsäker, men humorn fortsätter sedan genom alla de uppslag som inte har en mer skrämmande ton.

Och det är verkligen illustrationerna som gör vissa av uppslagen i boken till något mer än bara ett informationshäfte. Till exempel så är texten på andra uppslaget nästan exakt samma som på informationswebbsidan: ”Spring inte, för björnen springer fortare än du. // Simma inte, för björnen simmar snabbare än du. // Klättra inte upp i något, för björnen klättrar bättre än du.” Här gör Bondestams humoristiska penseldrag all skillnad. Björnen som springer, inte bara ikapp, men förbi barnet, som simmar om barnet och ser tillbaka på barnet med ett finurligt ansiktsuttryck, som blundar där den har klättrat högre än barnet upp i trädet.

Humorn i bilderna går dock igen också i texten vissa av uppslagen. Till exempel i tredje uppslaget där författarna föreslår att läsaren kan utmana björnen på att spela på pekplattan eller rita, då barnet troligen gör detta bättre än björnen. Men sen är det tillbaka till en mer seriös och informativ text med saklig information i flera uppslag där bild och text går hand i hand om vad en bör eller inte bör göra och det roliga endast sker i den visuella berättelsen.

Det är också den visuella berättelsen som överraskar på uppslag nio, ungefär två tredjedelar in i boken, då björnen har rest sig på bakbenen över hela uppslaget och läsaren blir tvungen att rotera boken samtidigt som björnen gått från att se snäll ut till att skrämmas.

Vilket blir ännu tydligare på nästa uppslag där ett mindre barn nog kan tänkas rygga tillbaka inför bilden och kanske bli rädd på riktigt. Texten är saklig över båda uppslagen och fortsätter så även på nästa uppslag med den ultimata lösningen – att lägga sig på mage och spela död. Igen vilar det intressanta och spännande i illustrationen.

På slutet, när faran är över, återkommer berättarrösten som anades på tredje uppslaget, då det verbala berättandet går från att rabbla råd till att känna med läsaren och ge ett sista skämtsamt råd som tydligt inte hör till de riktiga råden: ”Du är säker bättre på att tugga tuggummi än björnen. Men det är nu inte helt säkert det heller. Kanske björnen är bättre på det också.” Den skämtsamma tonen som tar ner det tidigare läskiga uppslagen på jorden, kommer igen i illustrationen på sista uppslaget, där vi ser björnen blåsa en perfekt tuggummibubbla medan barnet springer tillbaka mot civilisationen.

Det är en bok som är matnyttig och bra för barn som vistas mycket i skog och att genom humor lära sig hur de bäst kan agera vid mötet med en björn. Och illustrationerna är riktigt fina.


Om du möter en björn
Författare: Malin Kivelä & Martin Glaz Serup
Illustration: Linda Bondestam
Förlag: Förlaget M (2021)
ISBN: 9789523333741
Antal sidor: 38
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.

Furan

En familj har hittat en perfekt plats att bo på! De ska bara såga ned furorna som står i vägen och av träden kan de bygga ett hus. Men när huset står på plats börjar mystiska saker hända. Det är som om väggarna blöder och en dag är tvättmaskinen full av barr. Vad är det som händer?

Hu! Vilken läskig bok! Jag kanske är ovanligt lättskrämd, men den här boken skulle jag inte vilja läsa när det är mörkt, särskilt inte eftersom jag bor i ett gammalt trähus. I ”Furan” möter vi en sådan där hurtig familj vi kan se på tv som glatt tar sig an ett bygga hus-projekt. Mamman sågar ned träden och snart står huset på plats. Sedan börjar det läskiga. Det kryper under huden på mig och jag hade svårt att lägga ifrån mig boken. Väggarna blöder, huset verkar leva. Det känns som att se en skräckfilm och inte som att jag läser en bilderbok för barn. Ingen godnattsaga för den lättskrämde.

I efterhand funderar jag på hur läskigt det får vara när en skriver för barn. Vissa barn kommer älska det här, att få se väggarna blöda och känna det mystiska krypa omkring på sidorna och ut från dem. Andra barn kommer förmodligen inte klara att läsa klart. Det är bra med variationen i bilderboksutgivningen, det är på ett sätt skönt när någon vågar gå utanför comfort zonen och strunta i det tillrättalagda och pedagogiska som ofta verkar önskas av bilderböcker. Det är modigt, utmanande och nyskapande. Tar barns skräckintresse på allvar. Men ändå. Kusligt och skrämmande. Bokens publik begränsas. Det dock riktigt bra skrivet och illustrerat. Handlingen kan gå att koppla till en diskussion om naturen och att vi inte kan bestämma över den hur som helst. Men då kan jag istället rekommendera bokskaparens syster Emma AdBåges ”Naturen” som handlar om människans tro att hon kan styra över naturen.

”Furan” är en bok som verkligen sticker ut ur barnboksutgivningen och med skräckblandad förtjusning kan jag ändå rekommendera boken, fast kanske till vuxna? Äldre barn? Kanske inte till den tänkta målgruppen 3-6 år. Det är en bok i serien Rys och mys från Rabén & Sjögren. Att den är ryslig kan jag hålla med om, men mysig? Nja, det här är inget för den lättskrämde. Då krävs det en ljus dag och någon att hålla i handen och prata med, och det är ju inte helt fel det heller.

”Furan” är en av de böcker som är nominerade till Augustprisets 2021 i kategorin Årets svenska barn- och ungdomsbok.


Furan
Författare och illustratör: Lisen Adbåge
Förlag: Rabén & Sjögren (2021)
ISBN: 9789129726473

Ett rum till Lisen

Ett rum till Lisen är en mysig berättelse om vänskap, sommarlov och hur det är att bli så kär att allt känns tomt och meningslöst när en inte får träffas. Om hur svårt det kan vara att bekänna sina känslor och all osäkerhet inför vad den andra egentligen tycker.

Elin Johansson och Ellen Svedjeland skriver träffsäkert om alla de känslor, funderingar och rädslor som genomströmmar kroppen på en nioåring. Vi får verkligen vara där med barnet och jag känner igen många av dessa känslor från min egen barndom, av hur allt var så stort, helt mörkt eller helt ljust, aldrig något grådaskigt mittemellan.

Illustrationerna, i typisk Emma AdBåge-stil, är som alltid väldigt uttrycksfulla. Texten hade kunnat fungera utan dem, men samtidigt förhöjer de berättelsen och ger en paus i läsningen som kan kännas skönt för den som ännu inte läser helt flytande själv, alternativt ger något att titta på för de barn som får berättelsen högläst för sig.

Vi får följa Naimas jag-perspektiv, medan vi bara ser hur Lisen tänker och känner filtrerat genom Naimas ögon. Det är snyggt skrivet och jag älskar upplägget med att prova ett rum per natt och bli tvungen att hitta på fler ställen att sova på så att nätterna tillsammans inte ska ta slut så fort. Jag gillar också att genustänket är genomgående utan att någonsin kännas forcerat. Hur det är på grund av mammans jobb Lisens familj flyttat. Att pappan är den som stannar hemma och tar hand om barnen, medan mamman jobbar på som ögonläkare.

Och så uppskattar jag väldigt mycket att kärleken mellan två tjejer får skildras helt utan förklaringar eller moraliska pekpinnar. Den bara finns där, som det mest naturliga i världen för att det är det mest naturliga i världen. En bok att bli kär i och mysläsa in i höstmörkret och vintern. Just det ja, det är en bok om käpphästar också. Käpphästar som galopperar bort i skymingen med sin ryttare fast förankrad i sadeln.

Boken var en av sex nominerade för Augustpriset 2021, i kategorin Årets svenska barn- och ungdomsbok, och i nomineringen skriver juryn att “det dallrar av känslor“ i boken och det håller jag helt med om.

 


Ett rum till Lisen
Författare: Elin Johansson och Ellen Svedjeland
Illustration: Emma AdBåge
Förlag: Rabén & Sjögren (2021)
ISBN: 9789129729788
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.

De nominerade till Augustpriset 2021

Ikväll tillkännagavs vilka böcker som är nominerade till Augustpriset 2021. Priset delas ut i tre kategorier: årets svenska barn- och ungdomsbok, skönlitterära bok och fackbok. Vi är såklart mest intresserade av vilka böcker som anses bäst för våra barn och unga.

De nominerade till årets svenska barn- och ungdomsbokspriset är:
• Furan av Lisen Adbåge (Rabén & Sjögren)
Himlabrand av Moa Backe Åstot (Rabén & Sjögren)
• Ett rum för Lisen av Elin Johansson och Ellen Svedjeland (Rabén & Sjögren)
• Om du möter en björn av Malin Kivelä, Martin Glaz Serup och Linda Bondestam (Förlaget M)
Nattkorpen av Johan Rundberg (Natur & Kultur)

• Min mamma är snabbare än din av Emma Virke och Johanna Hellgren (Lilla Piratförlaget)

De blå, understrukna titlarna har vi recenserat på barnboksprat, klicka på titeln för att komma till inlägget. Fler recensioner lär dyka upp framöver.

Nomineringsgalan började med en bokspaning av ordförandena för de tre olika juryerna. Har coronapandemin påverkat utgivningen? Juryerna har fått in fler böcker än vanligt och många böcker är präglade av corona, sjukdom, sorg och förluster. Det finns även fler mörka teman som gängkriminalitet, alzheimers och demens bland böckerna. Flera böcker handlar om något som många säkert funderat på under det senaste året – att lämna staden och flytta till landet. Juryordförandena berättar också om bidrag från hela känsloregistret, visst låter det härligt?
Har ni läst någon av böckerna?

Sommarlovsprojekt: Lilla Augustpriset

För några veckor sedan tipsade jag om ett sommarlovsprojekt för mellanstadiebarn, nämligen att läsa de fem böcker som nominerats till Barnradions bokpris. Läs mer om det här. Idag tänkte jag skriva om ett projekt för de äldre tonåringarna och unga vuxna, nämligen Lilla Augustpriset.


Lilla Augustpriset är en skrivtävling som vänder sig till 16-20-åringar. Bland de texter som kommit in väljer en jury ut sex stycken som blir officiella för allmänheten. Sedan kan vi läsa och rösta på det bidrag vi tycker ska vinna. Vinsten är 15 000 kronor och vinnaren tillkännages på Augustgalan i november.

Vem får vara med? De som fyller något mellan 16 och 20 under året får vara med. Temat och formen är fria men texten ska innehålla max 22 500 tecken inklusive blanksteg och vara inskickad senast 1 september. Här kan du läsa mer och skicka in ditt bidrag.

Augustprisets hemsida finns texter som blivit nominerad från flera tidigare år. Tävlingen har även blivit en startpunkt för flera författare som senare blivit utgivna, exempelvis Amanda Svensson, Ester Roxberg, Susanna Martelin och Katarina Sandberg.

Lycka till!