Ett rum till Lisen

Ett rum till Lisen är en mysig berättelse om vänskap, sommarlov och hur det är att bli så kär att allt känns tomt och meningslöst när en inte får träffas. Om hur svårt det kan vara att bekänna sina känslor och all osäkerhet inför vad den andra egentligen tycker.

Elin Johansson och Ellen Svedjeland skriver träffsäkert om alla de känslor, funderingar och rädslor som genomströmmar kroppen på en nioåring. Vi får verkligen vara där med barnet och jag känner igen många av dessa känslor från min egen barndom, av hur allt var så stort, helt mörkt eller helt ljust, aldrig något grådaskigt mittemellan.

Illustrationerna, i typisk Emma AdBåge-stil, är som alltid väldigt uttrycksfulla. Texten hade kunnat fungera utan dem, men samtidigt förhöjer de berättelsen och ger en paus i läsningen som kan kännas skönt för den som ännu inte läser helt flytande själv, alternativt ger något att titta på för de barn som får berättelsen högläst för sig.

Vi får följa Naimas jag-perspektiv, medan vi bara ser hur Lisen tänker och känner filtrerat genom Naimas ögon. Det är snyggt skrivet och jag älskar upplägget med att prova ett rum per natt och bli tvungen att hitta på fler ställen att sova på så att nätterna tillsammans inte ska ta slut så fort. Jag gillar också att genustänket är genomgående utan att någonsin kännas forcerat. Hur det är på grund av mammans jobb Lisens familj flyttat. Att pappan är den som stannar hemma och tar hand om barnen, medan mamman jobbar på som ögonläkare.

Och så uppskattar jag väldigt mycket att kärleken mellan två tjejer får skildras helt utan förklaringar eller moraliska pekpinnar. Den bara finns där, som det mest naturliga i världen för att det är det mest naturliga i världen. En bok att bli kär i och mysläsa in i höstmörkret och vintern. Just det ja, det är en bok om käpphästar också. Käpphästar som galopperar bort i skymingen med sin ryttare fast förankrad i sadeln.

Boken var en av sex nominerade för Augustpriset 2021, i kategorin Årets svenska barn- och ungdomsbok, och i nomineringen skriver juryn att “det dallrar av känslor“ i boken och det håller jag helt med om.

 


Ett rum till Lisen
Författare: Elin Johansson och Ellen Svedjeland
Illustration: Emma AdBåge
Förlag: Rabén & Sjögren (2021)
ISBN: 9789129729788
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.

Syster

Syster av Sofia Nordin är en speciell läsupplevelse. Ingen blaskig kopp te där slutet kan gissas från första kapitlen, där det mest känns förutsägbart och det egentligen mest är språket och den personliga tonen som håller kvar läsaren. Nej, här tas läsaren med på en riktig resa där alternativa sätt att se på världen, på moral, och på kärlek dissekeras genom fjortonåriga huvudkaraktären Magdas upplevelser.

Vi får följa Magda från det att hon flyr med sin mamma och bebis-lillasyster från en alkoholiserad, dominerande pappa som nyligen försökt kväva lillasyster bland soffkuddarna. Magda och hennes lilla familj åker till Jordasång där alla verkar leva i harmoni, utanför det världsliga och där de delar med sig av både arbete och belöning med kärlek. Jordasång drivs av Syster och författaren funderar bland annat över hur lätt det är att falla från ett maktförhållande in i ett annat och hur lätt det kan vara för yngre, som redan farit illa i världen, att tyda sig till den som verkar visa dem kärlek trots att de inte gjort sig ”förtjänta” av den, och hur svårt det kan vara att hålla huvudet kallt och komma ihåg sitt rätta jag.

För vem är en egentligen när en aldrig har fått uttrycka sig själv utan rädsla för repressalier?

Boken innehåller också en kärlekshistoria som inte värjer för att utforska normöverskridande förhållanden. Här tror jag att boken kan kännas kontroversiell för en del föräldrar, jag kände själv ett visst motstånd mot när relationer mellan omyndiga och vuxna tre gånger så gamla först nämns som en möjlighet, men bokens slut balanserar snyggt mellan dessa frågor och låter karaktärerna själva diskutera frågorna, utan att moralisera valen utifrån. Och det kanske ska nämnas att ingen sådan relation faktiskt äger rum.

Texten har ett fint framåtdriv, mycket tack vare den spänning – runt Magdas relation till pappan och mammans reaktion på Jordasång och Syster – som genomsyrar berättelsen.

En väldigt välskriven bok som skildrar hur svårt det kan vara att släppa taget om någon som en älskar men som gjort en så illa. Författaren ska också ha eloge för att våga gå utanför samhällets oskrivna regler och utforska vad som skulle kunna vara på andra sidan.


Syster
Författare: Sofia Nordin
Förlag: Rabén & Sjögren (2021)
ISBN: 9789129727425
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.

Himlabrand

Kan detta vara årets ungdomsbok?

Jag läste klart Himlabrand av Moa Backe Åstot redan för ett par månader sedan, men blev alltför tagen för att klara av att skriva en recension på direkten. Så den har fått vila. En glimmande pärla som prytt mitt skrivbord och motiverat mig att göra mitt bästa när jag själv skriver. Att en debutant kan ha värkt fram den här boken är närmast chockerande men också väldigt motiverande.

Vad är det då som gör den så speciell? Jag skulle säga att det är en kombination av saker som tillsammans bidrar till bokens storslagenhet, i sin enkelhet. För boken är lättläst även om ytterst vacker.

Språket gnistrar med underbara metaforer och har ett sätt att leka med arktiska naturfenomen för att gestalta huvudkaraktären Ántes tankar och känslor som går in i själen. Dialogen är trovärdig och jag älskar hur samiska ord blandas in utan förklaring, och utan behov av förklaring. Läsaren kanske inte förstår den exakta innebörden men vi förstår andemeningen och orden fördjupar känslan av att ha förflyttats till Jokkmokk och dess närbebyggelse.

Handlingen griper verkligen tag i läsaren. Det är en kärlekshistoria som de flesta kan känna igen sig i. Hur det är att vara tonåring och förälskad och inte veta om det är besvarat. Men utöver en vanlig kärlekshistoria är det här en berättelse om att våga vara sig själv och hitta utrymme för att ta plats i en värld som ser ner på sådana som är som en själv, att våga ta steget fullt ut.

”Finns det homosexuella renskötare?”

Frågan dyker upp när Ánte gör en sökning i början av boken och stannar med honom till dess slut.

För självklart finns de, men då homosexualitet inte är accepterat i traditionella samiska släkter så är det ingen i Ántes värld som är öppet homosexuell. Ánte känner därför att han måste välja mellan att gömma sina känslor och följa sin livsdröm, att bli renskötare, eller att följa i fotspåren av andra samer som inte passat in i könsförväntningarna och flyttat nedåt landet. Ánte vacklar därmed under dilemmat mellan att välja att vara sig själv eller att kunna göra det han älskar.

Bakgrundshistorien. Kanske det mest imponerande – även om det är närmast omöjligt att välja – är hur Moa Backe Åstot väver in historien om det samiska förtrycket i berättelsen på ett sätt som känns fullt trovärdigt för handlingen. Hon har använt sig av berättarknepet att Ánte hittar en bok och läsaren därigenom får ta del av svensk rasbiologi och det samiska förtrycket. Det är dock gjort på ett så snyggt vis att det knepet knappt syns och aldrig känns föreläsande. I stället blandas funderingar runt informationen Ánte hittar i boken med hur den påverkat hans egen familj. Dessa funderingar fördjupas snyggt genom samtal med farmodern och Ántes kusin. Trådarna är så sömlösa att läsaren lär sig nästan utan att inse det, och informationen stoppar aldrig upp läsningen som det annars gärna kan göra utan den tillhör handlingen fullt ut och hjälper till att driva den framåt.

Boken rekommenderas starkt till alla över nio år!

 


Himlabrand
Författare: Moa Backe Åstot
Förlag: Rabén & Sjögren (2021)
ISBN: 9789129725575
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.

Alla små lögner

Boken handlar om Lova och hennes pappa som flyttar in till stan från landet där de bodde tidigare. Det är Lovas pappas jobb som fått dem att flytta och istället för att bo kvar i den fina villan som de bodde i tidigare så måste de nu bo i en liten tvårumslägenhet istället. I närheten av den nya skolan som Lova ska börja i så finns ett fantastiskt fint rosa hus som till och med har ett torn som om det vore ett slott! Varför kunde inte Lova och pappa ha flyttat dit istället?

Lova är 11 år och känner att det är läskigt att börja i en ny skola. Dagen innan den första dagen så biter hennes hundvalp Bästis ett stort hål i hennes jacka och på vägen till skolan råkar hon sno en vinterjacka. När hon sen ska berätta om sig själv för sin nya klass så säger hon att hon bor i det rosa huset istället för den lilla lägenheten och hon säger att hennes mamma bor med dem trots att hon är död. Hur ska hon reda ut alla lögner som hon trasslat in sig i? Speciellt när de tuffa tjejerna i klassen vill följa med henne hem efter skolan tillsammans med den söta killen som Lova inte kan sluta titta på.

Det här är en bok för barn i åldern 9-12 år. Boken är skriven av Anna Johansson som även skrivit böckerna om Sally superstjärnan. Hennes språk är bra och boken känns lättläst och passande för åldersgruppen utan att den blir för naiv i sitt språk. Jag gillar verkligen att det finns ett tempo och en humor i boken som gör att den verkligen bjuder in till läsning och jag kan tänka mig att den här boken blir en sådan bok som läsarna längtar hem till från skolan, för att få läsa vidare. Kanske den första boken att längta hem till för många.


Titel: Alla små lögner
Författare: Anna Johansson
Förlag: Idus förlag
ISBN: 978-91-88964-18-2
Finns att köpa hos Adlibris och Bokus bland annat.
Tack till förlaget för recensionsexemplar.