I Augustprisnominderade Om du möter en björn har författarna, Malin Kivelä och Martin Glaz Serup, tagit rätt allmängiltig information om hur en ska bete sig i mötet med en björn i skogen och satt sin egen stämpel på informationen. Den stora skillnaden mot en av de webbsidor med mer sakliga råd om hur en ska bete sig vid mötet med en björn, är att författarna har lagt till humor i texten. Detta är något som illustratören, Linda Bondestam, har plockat upp i sina bilder som verkligen förhöjer texten.
Humorn ses redan i Bondestams första illustrerade uppslag, där ansiktsuttrycken på barnet som går genom skogen är väldigt talande. Speciellt de uppspärrade ögonen när hen badar i den förmodade väldigt kalla ån, men också när hen ser en flock med bin, den lilla kisspausen är också träffsäker, men humorn fortsätter sedan genom alla de uppslag som inte har en mer skrämmande ton.
Och det är verkligen illustrationerna som gör vissa av uppslagen i boken till något mer än bara ett informationshäfte. Till exempel så är texten på andra uppslaget nästan exakt samma som på informationswebbsidan: ”Spring inte, för björnen springer fortare än du. // Simma inte, för björnen simmar snabbare än du. // Klättra inte upp i något, för björnen klättrar bättre än du.” Här gör Bondestams humoristiska penseldrag all skillnad. Björnen som springer, inte bara ikapp, men förbi barnet, som simmar om barnet och ser tillbaka på barnet med ett finurligt ansiktsuttryck, som blundar där den har klättrat högre än barnet upp i trädet.
Humorn i bilderna går dock igen också i texten vissa av uppslagen. Till exempel i tredje uppslaget där författarna föreslår att läsaren kan utmana björnen på att spela på pekplattan eller rita, då barnet troligen gör detta bättre än björnen. Men sen är det tillbaka till en mer seriös och informativ text med saklig information i flera uppslag där bild och text går hand i hand om vad en bör eller inte bör göra och det roliga endast sker i den visuella berättelsen.
Det är också den visuella berättelsen som överraskar på uppslag nio, ungefär två tredjedelar in i boken, då björnen har rest sig på bakbenen över hela uppslaget och läsaren blir tvungen att rotera boken samtidigt som björnen gått från att se snäll ut till att skrämmas.
Vilket blir ännu tydligare på nästa uppslag där ett mindre barn nog kan tänkas rygga tillbaka inför bilden och kanske bli rädd på riktigt. Texten är saklig över båda uppslagen och fortsätter så även på nästa uppslag med den ultimata lösningen – att lägga sig på mage och spela död. Igen vilar det intressanta och spännande i illustrationen.
På slutet, när faran är över, återkommer berättarrösten som anades på tredje uppslaget, då det verbala berättandet går från att rabbla råd till att känna med läsaren och ge ett sista skämtsamt råd som tydligt inte hör till de riktiga råden: ”Du är säker bättre på att tugga tuggummi än björnen. Men det är nu inte helt säkert det heller. Kanske björnen är bättre på det också.” Den skämtsamma tonen som tar ner det tidigare läskiga uppslagen på jorden, kommer igen i illustrationen på sista uppslaget, där vi ser björnen blåsa en perfekt tuggummibubbla medan barnet springer tillbaka mot civilisationen.
Det är en bok som är matnyttig och bra för barn som vistas mycket i skog och att genom humor lära sig hur de bäst kan agera vid mötet med en björn. Och illustrationerna är riktigt fina.
Om du möter en björn
Författare: Malin Kivelä & Martin Glaz Serup
Illustration: Linda Bondestam
Förlag: Förlaget M (2021)
ISBN: 9789523333741
Antal sidor: 38
Kan köpas hos Adlibris, Bokus med flera.
En bok vi läst många gånger på sistone är Björn Bergenholtz ”Titta 10 djur”. Han har tidigare gjort serien ”Känn igen 25 xxx” och den här nya serien med bara 10 objekt beskrivs som naturböcker till småsyskonen till dem som läst 25-serien.
Varje djur som beskrivs har en egen sida med en inramad text. Under rubriken (som är djurnamnet) anges djurets vetenskapliga namn och därunder finns en underrubrik som besvarar frågan om djuret fiser. Det finns också en beskrivning av hur boken kom till, vad en fis (vetenskapligt ord: flatulens) är och att de medverkande ekologerna och zoologerna här ägnar sig åt flatologi, det vill säga att studera fisar.