Ni vet känslan när ni upptäcker en bok som gör er glada att den alls existerar. Detta är en sÃ¥dan bok. Den är liten till formatet och texten är kort och koncis och illustrationerna är fantasiartade pÃ¥ ett mycket uttrycksfullt vis. SÃ¥ behändig är den! SÃ¥ otroligt bra när du önskar en saga fort och känna att den är överkomlig att läsa, men att känslan den förmedlar är sÃ¥ mycket större än den tjockaste tegelstenen. En bok att ta fram i gryningen när barnet mumlar: ”Läsa saga”. En bok att alltid ta fram när ni behöver färgrikedom och en skjuts in i fantasin. En bok som ger nÃ¥got. Tankar. Intryck. Minnen. Önskningar.
En flicka stiger i land på en ö. I alla bilder från ön ser vi tecknade luckor, dörrar till det nya. Mycket finurligt och konkret illustrerat! Steget in i något nytt vidtar om någon i boken hade öppnat dessa. De kan också vara som en öppning till någons bo. Dessa små julkalenderliknande luckor blir som en rolig gimmick i boken och något som barnet kan fråga om och efter det kan fantasierna vidare gå. På ön finns det djur med olika uppsyn, massor av färggranna växter, nya dofter och så finns det en djungelflicka. En fri, naken och stark varelse:
Vem var det? Hon ville veta. De sprang genom skogen, men djungelflickan var snabb…
Vi ser en nyfiken huvudperson, en flicka som vågar, men som också är rädd. När mörkret faller smyger faror fram, i mötet med djungelflickan klarar huvudperson av att hantera sin egen oro på ett förtrollande sätt. Det sker en yttre tydlig förvandling, men också en inre:
Nu var det inte farligt längre. De kastade sig ut i natten, och flickan hade aldrig känt sig så fri.
En bok om en flicka som söker äventyr och det är nog så uppskattat. Jag hade tyckt lika bra om boken om det var en pojke eller ett icke könsbestämt barn, som stått i centrum. Samtidigt så är det fantastiskt bra om pojkar tar del av denna bok, precis som flickor tar del av böcker med pojkar i som huvudpersoner utan att klaga. Bra böcker har huvudpersoner som oavsett kön berör dem som läser. Jag har endast erfarit glädje och nyfikenhet när jag läst den för mina söner och döttrar i skiftande åldrar.
Djungelön är en liten bok om att söka och våga och finna och hitta… sig själv! Tänk att ha gåvan att kunna skriva och illustrera. Utforma allting. Lilla Vombat förlag kan skatta sig lyckliga över denna bok. Jag hoppas på många fler alster av Sanna Borell!
Djungelön
Författare & illustratör: Sanna Borell
Förlag: Vombat förlag (2011)
Antal sidor:Â 43
ISBN: 9789186589103
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Det här tredje boken i serien minimysterierna med Kevin och Dina som är kompisar och gillar att leka detektiver. Deras mammor är också kompisar med varandra.
Jag rekommenderar varmt de här lätt-att-läsa böckerna till barn som kommit lite längre i läsningen och vill börja läsa bra och spännande böcker med inte alltför svår handling. För extra-lätt-att-läsa texter med VERSALER så finns ju andra Helena Bross böcker som Axel och Omar som recenserats här tidigare av både 
Jag har läst en del av Helena Bross böcker, men det här är den första boken i hennes serie om Klass 1b som jag läser. Det är en lättläst bok som handlar om något som de allra flesta småbarnsföräldrar känner igen, nämligen huvudlöss (som vi här hemma *peppar, peppar* hittills varit förskonade från)!
Nu har vi läst flera av böckerna i serien Solgatan 1 här hemma, dock inte alla 
