sara gimbergsson – Barnboksprat

Kian och katten

Kian bor i ett hus tillsammans med sin mamma pappa och en katt. Katten vill leka men varken mamma eller pappa vet hur man gör. Tur att Kian vet!

I den här boken har katten en central roll, dels för att den ber om uppmärksamhet för att få några behov tillfredsställda, dels för att den är större än andra katter. Katter är kända för att vilja stå i centrum och den önskan tar Kian på största allvar. Han är dessutom den som förstår katten bäst. Inte vill katten ha banan som mamman erbjuder, nej, mjölk är bättre. Men Kian har koll.

Det finns igenkänning för flera i den här boken: kattmänniskor, barn som kan själva och föräldrar som ofta har mycket annat för sig. Eller vill föräldrarna att Kian ska få upptäcka själv och känna sig stor? Storyn och bilderna är finurliga och passar bra för det mindre barnet. Texten är repetitiv vilket gör att det är lätt att lära sig texten och handlingen, för den här boken har vi läst många gånger. Illustrationerna är enkla och min ettåring lärde sig snabbt hitta det hon tycker är det roligaste – kattens svans, bollen och bananen. Den här boken har blivit en riktig favorit!

Kian och katten
Författare och illustratör: Sara Gimbergsson
Förlag: Lilla Piratförlaget (2017)
ISBN: 9789188279422

Tre småbarnsböcker med icke-vita huvudpersoner

En snabb överblick på svensk barnboksutgivning säger mig att majoriteten av huvudpersonerna är vita. Det är lite märkligt att det fortfarande är så, med tanke på att vårt samhälle inte ser ut så. Därför hoppas jag att vi får se fler färgade karaktärer i bilderböcker framöver. Idag tänkte jag tipsa om tre småbarnsböcker med icke-vita karaktärer.

Tittin! Tittut! av Sanna Töringe och Sara Gimbergsson är en söt räknesaga där vi möter ett barn och olika djur som leker tittut med andra djur. Illustrationerna är lekfulla och färgglada. Boken bjuder på ett nytt spänningsmoment för varje bläddring – vem är det som tittar in och vem eller vilka möter hen? Tittin! Tittut! verkar vara en favorit hos min bebis från att hon var cirka två månader, särskilt när jag lät som djuren vi möter. Frågan är bara hur jag härma kaninen och räven…

Sofia Rådström publicerar i maj sin fjärde bok om Sickan. Sickan är ett mycket charmigt barn fullt av bus och påhitt. I Vänta, Sickan, vill hen gärna gå ut i regnet. Men pappa tycker inte hen kan gå ut i bara blöjan. Så mycket som ska ordnas innan de kan gå ut! Och när det väl är dags har Sickan andra planer… Vi har tidigare skrivit om Dela med dig, Sickan.

Mitt tredje tips är Loppan Lus går och badar av Sara Gimbergsson. Där möter vi en liten loppa på väg till badet. Loppan möter en del hinder på vägen, ska den lyckas ta sig fram till vattnet?

Tittin! Tittut!
Text: Sanna Töringe
Illustration: Sara Gimbergsson
ISBN: 9789178131426
Förlag: Lilla Piratförlaget, 2020

Vänta, Sickan
Text och illustration: Sofia Rådström
ISBN: 9789178038725
Förlag: Bonnier Carlsen, 2020

Loppan Lus går och badar
Text och illustration: Sara Gimbergsson
ISBN: 9789188279415
Förlag: Lilla Piratförlaget, 2017

Råttornas själar

Ett ensamt barn som funderar mycket. Han funderar på döden. Pappan dödar råttor på gården där de bor. Barnet tar på sig att rädda råttornas själar, för att rädda pappan från att kanske bli straffad av Gud. Lite är det nog för råttornas skull också. Saken är den att de måste begravas och inte bara slängas som om de vore sopor. Barnet har redan tillverkat tjugotvå små glasspinnekors och strax ska det bli tre till. Men så dyker hon upp, flickan från ingenstans, som får pojken att glömma råttorna för en stund och liksom råka avslöja alla hemligheter som gömmer sig på insidan av honom.

Råttornas själar är en lätt poetisk men ändå vardagsnära bilderbok som lämnar en drömsk känsla efter sig, i alla fall hos mig. Och jag blir lite kär i spegelleken som barnen leker.

Att skriva om döden är ingen lätt sak. Inte heller att läsa om döden för ett barn. Här bäddas ämnet in fint i mjuka bilder och det oväntade mötet med flickan, vilket kanske gör det hela lättare. Man kan välja hur mycket man fokuserar på just döden och vad man vill prata vidare om. Kanske kan man fundera på om man tror som pojken, angående vad som händer när man dör. Eller så kan man klura på var flickan kom ifrån och vart hon tog vägen sen. Kanske vill man prova spegelleken också. Det finns många olika saker att ta med sig från läsningen av denna fina bok.

Råttornas själar
Författare: Bengt-Erik Engholm
Illustratör: Sara Gimbergsson
Förlag: Berghs (september 2013)
ISBN: 9789150219937
Antal sidor: 40
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Vega i vågorna

Sara Gimbergsson är både författare och illustratör och har en lång rad meriter av fina barnböcker bakom sig. Här gör hon bilderna i Vega i vågorna och författaren heter Bengt-Erik Engholm. Jag vet inte så mycket om Bengt-Erik förutom att han också har några böcker bakom sig som vänder sig till lite äldre barn.

Boken handlar om Vega, som har svart burrigt stort hår medan pappan ser mer ljus ut i sina färger. Idag reagerar jag knappt på sådant eftersom mångfalden mellan olika utseenden inom barnbilderböcker är så vanligt idag. Men jag påpekar det ändå. Fnissade lite åt min femåring som tyckte pappan såg väldigt cool ut eftersom han bar halsband. En detalj som inte jag hade lagt märke till alls.

Vega badar visst
med hundra barn.
Eller tusen.
Eller en miljon.
Alla badar.

Vega är på badstranden med sin pappa. Hon flyter i sin badring och pappan är den som bjuder in henne i fantasin genom att säga att hon kan flyta iväg till de sju haven, genom forsar och vattenfall och alla bäckarna. Visst är det ofta så i verkligheten också att det är vi föräldrar som gärna vill locka fram fantasin ur barnen? Vi håller fast tron länge på tandfé, jultomten och andra magiska saker. Kanske just därför att vi själva har barnasinnet kvar och minns med längtan tillbaka till den tid då vi trodde, fantiserade och levde i en helt annan värld än den hårda verkligheten som vi vuxna ofta får möta. Barn ska få vara barn – och gärna länge.

Författaren blinkar lite till de klassiska sagoingredienserna som treenigheten och Bockarna Bruse. Vega åker iväg på ett äventyr i sin badring. Hon möter en gädda, en bäver och slutligen en farlig björn och passerar alla bäckarna Bruse tills hon slutligen når fram till pappan igen som skämtsamt säger:

Har du varit ute på de sju haven?
Vega nickar.

Jag tyckte den här boken var riktigt mysig att läsa. Texten är kort och bilderna väldigt talande. Det är somrigt, det är lek och bus i vattnet och slutligen så skönt att vila på filten. Ja, nu längtar alla fall jag till sommarens baddagar och flyta omkring i en badring vore inte så dumt.

Vega i vågorna
Författare: Bengt-Erik Engholm
Illustratör: Sara Gimbergsson
Förlag: Opal
Antal sidor: 28
Utgiven: 201205
ISBN:9789172995130
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Snaar puh, tjicki tjicki, vrönnrönnvrömmmrönnn

Det är roligt att härma ljud! Det har man tagit fasta på i många barnböcker, bland annat den nya boken Det låter bra. Här är det vardagsljuden som fångats i text och vi följer Lova en alldeles vanlig morgon när hon och pappa vaknar, äter frukost och tar bussen till dagis. Det är en väldigt trevlig bok, även om jag har svårt att få till vissa av ljuden så att jag blir nöjd.

Så här börjar Det låter bra:

Jag tycker det är roligt att se ljud i text och känna efter om man håller med eller inte. Är det rätt sätt att textifiera ljudet? Det finns förstås inget rätt och fel, men jag brukar ändå ha starka åsikter om vad som känns rätt. Och oavsett vad jag kommer fram till brukar det vara väldigt roligt att härma ljud tillsammans med Ava!

Jag vill passa på att skriva om några andra böcker med rolig ljudhärmning som finns i vårt hushåll. För inte länge sedan skrev jag om tre böcker om Dojo, varav en till stor del bygger på ljudhärmning. Dojo har kalas heter boken och vännerna fiskar upp instrument ur fiskdammen. Sen blir det musikkalas! Tjicki tjicki tjicki, låter Dojos maraccas (se bild till vänster här nedan).

En riktigt härlig ljudhärmande och klassisk bok vi har är Lilla spöket Laban får en lillasyster. Det är inte vilken lillasyster som helst Laban har fått. Labolina kan härma alla ljud! Och läsaren får förstås göra det också. Det är roliga ljud från djur och fordon som textifierats på ett sätt som åtminstone jag tycker känns väldigt rätt och lätthärmat (se mittenbilden ovan). Man får också veta hur en baby låter:

Då sa Labolina:
”Guggeliguggeligugg” och ”Bubbelibubbeliblupp”, som en vanlig baby.
”Åh, så skönt”, sa pappa, ”nu kan jag äntligen få sova.”

(men det fick han förstås inte)

Göra musik är en av böckerna om familjen Poof. Jag kan inte påstå att jag fallit för familjen Poof, eftersom varken språket eller bilderna tilltalar mig. Jag tycker att språket är förenklat på fel sätt och att många av orden är riktigt märkliga (”Knut stråkar. Spela fiol.”). Bilderna ser väldigt datorgjorda ut på ett ganska ocharmigt sätt. Men för att säga något bra också är de fria från trista normer kring kön och i Göra musik får man åtminstone härma ljud.

Andra bra ljudhärmande böcker vi skrivit om är Vad säger fågeln?.

Tipsa gärna om fler ljudhärmande böcker!

Böcker i detta inlägg:

Det låter bra
Författare: Pernilla Gesén
Illustratör: Sara Gimbergsson
Förlag: B. Wahlströms
Antal sidor: 32
ISBN: 9789132158261¨
Smakprov: hos smakprov.se
Köp: jämför priser

Lilla spöket Laban får en lillasyster
Av: Inger & Lasse Sandberg
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 40
ISBN: 9789129637854
Köp: jämför priser

Göra musik
Av: Lena van Rooy
Förlag: Berghs
Antal sidor: 14
ISBN: 9789150216400
Köp: jämför priser

Se även tidigare inlägg om:
Dojo har kalas
Vad säger fågeln?