Jag tycker inte om vatten

Alf tycker inte om vatten. Nej, han rentav hatar det! Bort med det, tycker han. Bort med regn, hav, sjöar och alla oceaner…bort med allt vatten!

Alf tycker inte alls att det är roligt att vara vid plaskdammen. De andra badar men Alf undviker mest vattnet. Tyvärr rÃ¥kar han bli blöt om benet när han trampar fel…himla olyckligt för honom, han som avskyr vatten.
Kanotutflykten blev inte heller sÃ¥ lyckad, för kanoten välter ju självklart och Alf blir plaskblöt. Allt blir blött, till och med matsäcken…
Alf tar hand om grodynglen som hans vänner samlat i diket. För han själv är inte det minsta intresserad av att vara ute i blöta diken… Grodynglen växer och växer, blir till grodor och sen släpper de ut dem igen.
Alf drömmer om vintern, då allt vatten är fruset och hårt. Oj, vad mycket roligare man har då! Man kan åka, åka, och åka pulka!


Alf blir blöt om benet när han trampar fel i plaskdammen

Jag tycker inte om vatten känns som en ovanlig vardaglig bok, om en vardaglig sak. Vatten. Jag tänkte direkt när jag läst ut den att jag tyckte massor om den. Det jag tyckte allra mest om, förutom den sköna stämningen, var att det var en bok som tillåter barn att tycka illa om något. Att man, bara för att man är barn, inte måste älska att bada och dyka, paddla kanot eller plaska runt i dammen. Det finns ju någonstans en föreställning om det här med barn, att om inte alla så åtminstone de flesta barn, älskar att bada. Så skönt med en bok som låter det vara okej att vilja slippa! Och att man får vara med ändå!

Jag tycker inte om vatten
Författare och illustratör: Eva Lindström
Förlag: Alfabeta
Antal sidor: 26
ISBN: 9789150112467
Köp: Jämför priser

Lyft och titta: Egypten

Jag har faktiskt varit i Afrika – i Egypten, närmare bestämt. Under hösten 2005 läste jag 5 poäng egyptologi pÃ¥ distans och efter det fick jag förmodligen mitt livs bästa julklapp av min mamma. Hon bjöd med mig pÃ¥ en tvÃ¥veckors superintensiv rundresa till historiska platser i Egypten sÃ¥ att jag fick uppleva allt jag läst om.

Här är en faktabok som hjälper mig att återuppleva resan. På 6 myllrande uppslag skildras olika scener ur det antika Egypten:

Hemma: Här ser vi ett stort hus tillhörande en rik man som heter Haramhab. Lyfter man på en flik ser man dessutom hur det ser ut inne i huset (se nedan). Utanför huset breder fälten ut sig och uppslaget är späckat med korta faktatexter om vad vi ser.

I staden: Här ser vi flervåningshus och byteshandel ute på gatan. Vi kan lyfta flikar för att kika in hos en barberare, i en verkstad och under skynkena som skyddar marknadsförsäljarnas varor.

I templet: Här får vi se ett enormt tempel, både utsidan och insidan förstås. Vi får också en liten genomgång av gudarna.


Uppslaget om templet.

Att göra mumier: Här får vi lära oss om mumifieringsprocessen och egyptiernas tankar om livet och döden. Vi får kika ner i en sarkofag också!

Pyramiderna: Här får vi se både utsida och insida av en pyramid och lära oss om hur pyramiderna byggdes.

Kalas: Sist men inte minst har vi ett uppslag utan flikar, men med desto mer party. Det är Haramhab från första uppslaget som firar sin sons återkomst från en lång resa och vi får vara med på festen!

Lyft och titta-konceptet gör det lättare att leva sig in i boken och känna sig delaktig. Jag blir i alla fall nyfiken och sugen på att utforska!

Luckböcker riktar sig ju i vanliga fall till väldigt små barn, men den här får i alla fall inte min nästan-tvååring bläddra i ännu. När hon blir större och jag vill försöka få henne att i någon mån dela mitt intresse för egyptisk historia blir det säkert den här boken jag plockar fram!

Jag har även två andra böcker i samma serie, en om pirater och en om riddarborgen. Men dem skriver jag om en annan gång.


Lyft och titta: Egypten
Författare: Pam Beasant
Illustratör: Mike Phillips
Förlag: Läsförlaget
Antal sidor: 12
ISBN: 9781407519692
Köp: jämför priser

Ensamkommande barn är också barn med rättigheter

Under bokmässan hölls flera intressanta föredrag och seminarier under afrikatemat. I det här inlägget, som du börjat läsa nu, kommer jag att referera föredraget De ensamkommande barnen, som hölls på Internationella Torget, och till viss del koppla ihop det med Beverley Naidoos bok På andra sidan sanningen.

Under det här föredraget möttes författaren Christina Wahldén, Christina Heilborn, som är barnrättsjurist på UNICEF och moderatorn Mark Levengood, som är ambassadör för UNICEF.

I Beverley Naidoos bok På andra sidan sanningen tvingas tolvåriga Sade och hennes lillebror att åka till ett helt nytt land ensamma. Även om det är en fiktiv berättelse finns det många barn i världen som delar hennes öde. Sade och hennes lillebror har en pappa att vänta på, men i verkligheten finns det barn som inte har någon att vänta på och några av dessa barn kommer till Sverige.

Christina Wahldén har skrivit en ungdomsroman om just en sådan flicka, som förlorat allt och som till slut kommit till Sverige. Även detta är en en fiktiv roman, men Christina Wahldén berättar att hon träffat flera flickor som haft ett likande traumatiskt liv som bokens huvudkaraktär och att det är dessa livsöden som hon vävt samman till berättelsen om Ombeni från Kongo. Under föredraget läste Christina Wahldén högt ur den här boken och det var en fruktansvärd bild som spelades upp inför oss. Jag kan inte minnas när jag rös så mycket senast.

Ett barn med bilder av brända byar, mördade familjemedlemmar och brutala våldtäkter i sitt minne borde få tillgång till bästa möjliga stöd, kan man tycka, men såväl Christina Wahldén som Christina Heilborn pekade på en verklighet som ser helt annorlunda ut, även då dessa barn kommer till ett demokratiskt land där barns rättigheter sägs skattas högt. Påståendet att Sverige är ett bra land att leva i för barn, stämmer i ganska hög grad, men vårt lilla land, som inte varit i krig på på 200år, är inte alltid så väl förberett för att ta emot barn med fruktansvärda traumatiska upplevelser i sin ryggsäck. Dessutom pekade Wahldén och Heilborn på en grupp barn i Sverige, som nästan helt saknar rättigheter: de barn som lever som så kallade illegala invandrare.

Christina Heilborn talade om tre huvudpunkter för att kunna tillgodose alla barns rättigheter i Sverige. För det första borde FN:s konvention om barnets rättigheter skrivas in som lag för att kunna fungera som en grundläggande bas för alla barn i Sverige. För det andra behöver även den enskilda lagstiftningen ändras för att barns rättigheter ska kunna tillgodoses. Till exempel räknas personer över 18år som vuxna och ett ensamkommande barn står därmed inte under något beskydd i lagens mening och förväntas klara sig själv från en dag till en annan. I Wahldéns bok går Ombeni på gymnasiet och bor ensam i en lägenhet i ett kallt land där inte någon förstår vad hon har varit med om. Den tredje punkten är inte lika konkret, men berör oss alla, och handlar om att uppmärksamma ensamkommande flyktingbarn. Detta är något som faller på oss alla och handlar om att vi ska våga ta kontakt och låta de här barnen bli synliga. Kanske kan I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig hjälpa oss att förstå lite mer om vilka erfarenheter ett barn som flytt från ett annat land kan tänkas bära på och kanske gör boken att det känns lite lättare att ta kontakt med den där personen som verkar så främmande.
Barnkonventionen i Sin Helhet


De böcker jag refererat till i detta inlägg är:

PÃ¥ andra sidan sanningen
Författare: Beverley Naidoo
Svensk text: Peter Törnqvist
Förlag: Natur och kultur
Antal sidor: 252
ISBN: 9789127105973
Köp: jämför priser eller låna på bibliotek

I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig
Författare: Christina Wahldén
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 146
ISBN: 9789129673708
Köp: jämför priser

De vänskapliga ordens makt i Ynari: flickan med de fem flätorna

Den angolanska författaren Ondjaki ger oss en filosofisk och poetisk text om en flicka, en liten man och stora ord. Ynari har fem flätor på sitt huvud, det har hon alltid haft, och hennes mormor har sagt att just de där fem flätorna kommer att få en speciell betydelse. Berättelsen börjar med att Ynari möter en mycket liten man, som tar med henne på en resa som inte är jättelång, men ändå väldigt stor och som når djupt in i såväl Ynaris som läsarens/lyssnarens drömmar och tankar.

På den här resan får vi se en oändlig värld, nämligen den värld som byggs upp av alla ord som finns. Men vi får också se vår potentiella makt över orden och världen. Den lilla mannen låter Ynari följa med till småfolkets by. Där träffar hon en gammal gubbe som skapar ord och en gammal gumma som utplånar ord. Ynari får veta att hon också kan lära sig att trolla, men på sitt eget sätt och det måste hon lära sig själv. Så hon diskuterar med den lilla mannen och hon letar efter svar i sina drömmar och märker tillslut att hon börjar hitta fram till sin egen inre magi. Hon känner sig redo att ge sig ut för att visa upp sin magi.  Hon väljer ut fem byar, lika många som hennes flätor och lika många som våra sinnen. Hon tar med sig den lilla mannen och beger sig iväg för att använda sin magi till något fint, till att skapa fred.

I den första byn möter hon människor som inte kan höra. I frustration över att inte förstå vad höra är för något har de hamnat i krig med grannbyn. Ynari inser att hon måste använda dels sin visdom, dels magin, som hon hittat inom sig, för att hjälpa byborna.

Berättelsen bär på drag från klassiska sagor, men har en specifik berättarstil som är väldigt spännande. Enligt Ondjaki kom idén till den här boken från en dröm och visst finns det mycket från drömmarnas värld som går att känna igen i berättelsen. Till exempel de märkliga parallellerna mellan händelser och personer, de överraskande vändningarna och även drömmens fragmentariska bildspråk där varje bild eller händelse får stor betydelse.

Men det finns ju flera sorters drömmar. Vi drömmer drömmar på natten, men även drömmar i det vakna livet, som exempel drömmen om jämlikhet mellan alla människor och drömmen om fred på jorden. Om det är nattens eller dagens dröm som Ondjaki inspirerats av främst vet jag inte, men hursomhelst beskriver berättelsen en kombination av de båda. Det som ses som helt omöjligt kan plötsligt bli fullt möjligt om man bara vistas lite i de nattliga drömmarnas obundna värld. Men det gäller också att ta sig utanför sömnens barriärer och göra skillnad i det verkliga livet, vilket Ynari lyckas med!

Boken innehåller ganska mycket text och passar bra att läsa i omgångar, gärna så att det finns tid till att prata om det man läser tillsammans med barnet. Det här är kanske egentligen inte en bok för yngre barn, men det går att tolka innehållet på så många olika nivåer och på så skilda sätt, så jag ser inget hinder för att läsa berättelsen om Ynari även för yngre barn.

Ondjaki på Bokmässan 2010


Ynari: flickan med de fem flätorna
Författare: Ondjaki
Illustratör: Danuta Wojciechowska
Svensk text: Yvonne Blank
Förlag: Trasten
Antal sidor: 43
ISBN: 978918630745-5
Köp: jämför priser

Böckerna om Rita

Rita är en tjej som bor i ett kallt Sverige. Hennes pappa däremot är född i Gambia och där finns Ritas farmor kvar och flera andra släktingar. I de två böckerna om Rita lär vi dels känna hennes liv i Sverige, men också det liv hon längtat efter, bland släktingarna i Gambia.

Den första boken om Rita ger en berättelse om längtan, ett barns längtan efter en person hon aldrig träffat och en plats hon aldrig varit på. I Sverige är det vinter och kallt. Visserligen är det väl roligt med snö, men Rita bara längtar efter att få träffa sin farmor i det varma Afrika. När hon är hemma hos sin mormor berättar hon om sin längtan, men hur ska hon egentligen få som hon vill?

I nästa bok om Rita, Rita i Kudang, har hennes dröm blivit sann. I början av boken skiner solen på Rita. Hon kan se flodhästar och krokodiler och äntligen ska hon få träffa sin farmor!

De här böckerna är mysiga och charmiga. Bilderna är väldigt trevliga och återger stämning väl. Det är lätt att känna kylan i Sverige och värmen i Afrika.

Att känna samhörighet och längtan till ett land man aldrig har varit i är inte precis ett vanligt tema bland svenska barnböcker, men den första boken om Rita gör det på ett sätt som blir väldigt lätt för även yngre barn att ta till sig. Rita har aldrig varit i Afrika, men ändå vet hon att hon hör dit lite grann. Det är ganska lätt att förstå hennes frustration över att inte få lov att uppleva den här delen av sitt liv och över att inte få träffa en av sina närmaste släktingar. Eva Susso, bokens författare, har själv barn med en man som är född i Gambia och det har förmodligen bidragit till att göra böckerna om Rita är så verkliga i sin känsloåtergivning.

Den andra boken om Rita är ganska olik den första. Kontrasterna mellan de två länderna som Rita vistas i avspeglar sig på respektive boks tema. Om den första boken handlar om längtan, kyla och avvaktande, handlar den andra om glädje, värme och upplevelser. Rita träffar sin farmor och flera andra släktingar. Det händer saker kring henne hela tiden och hennes omvärld blir full med liv. Hon lagar gambisk mat, lär sig nya ord, går vilse på en marknad och klappar en krokodil.

Det kändes härligt att få läsa om att Rita fick komma till Gambia. Rita i Kudang är en spännande och konstnärligt vacker berättelse. Men eftersom de två böckerna är så olika för de också med sig olika tankar. Den första boken ger möjligheter till en vidare förståelse för identitetsskapande och tillhörighet. Den andra boken däremot skapar en inblick i hur det kan vara att leva i en by i Gambia.


Rita
Författare: Eva Susso
Illustratör: Anna Höglund
Förlag: En bok för alla
Antal sidor: 28
ISBN: 9172214503
Köp: jämför priser

Rita i Kudang
Författare: Eva Susso
Illustratör: Anna Höglund
Förlag: Alfabeta
Antal sidor: 32
ISBN: 9789177127246
Köp: jämför priser