Kategori: Recensioner & boktips

Så är den här, den avslutande och tredje delen i serien om tvillingarna Sandra och Tea och vargflocken i skogen. I de två första böckerna: Syster Varg och Yla i natten mötte jag dem i olika dramatiska och farliga situationer. Vargarna lever ännu under hotet att utplånas av de okänsliga jägarna, där en av dem tillika är släkt med en säregen kvinna i skogen: Alma. Hon som räddar djur och värnar deras rätt och som blivit vän med tvillingarna. Denna jägare, Katrin, är motsägelsefull, först ond men plötsligt på slutet uppgiven och ledsen för det hon åsamkat. Jag får inget riktigt grepp om hennes personlighet, men som alltid gläds jag över när vargjägare framställs som idioter. Kan inte hjälpa det, men någon bör väl vara på vargarnas sida i dessa tider, om än att det inte är så enkelt. Utmärkt, tänker jag att barnet som läser boken får inblick i att vargens rätt också är en rätt att respektera.

Det finns några brister i persongalleriet, jag lär inte känna karaktärerna så mycket som jag kunde önska, men det är ju mer för att jag blir nyfiken som den tanken alls uppkommer. Alla kunde varit förtjänta av en egen bok. Berättelsen är i jag-form och det är Sandra som berättar och det gör hon trovärdigt och uppmärksamt. Jag saknar dock att få veta mer om mystiska varg-Teas tankar, hon som bott länge med vargarna och som i bokens början blir sjuk av längan till sin vargflock, där hon är ledaren. Kanske är det för att Tea är mer djur än människa och därmed mystisk och svår att nå. Sandra kämpar så för sin tvillingsysters möjlighet till ett värdigt och riktigt liv i den älskade skogen. Jag kan tycka att Sandra blir lite bortglömd, hon är mer eller mindre ofrivilligt indragen i Teas liv och leverne på ett mycket konkret vis. Samtidigt så öppnas Sandras sinne och värld upp av Teas erfarenheter av att leva med vargar.

En planerad flytt från orten hotar Teas och Sandras liv med vargarna och det blir en kamp att övertala föräldrarna till att ändra sig. De går till slut med på att bege sig ut i skogen och försöka ta del av det liv som framför allt Tea vill leva. Pappan framställs, troligen mycket medvetet, som känslig och ängslig och läsaren får ta in att den mest drivande jägaren är en kvinna. Tuva, tvillingarnas lillasyster, visar likt Tea en stark samhörighetskänsla med vargarna och hon, så liten hon är, vill också leva ett annat sorts liv. Sagolikt Bokförlag arbetar gärna med att utmana fördomar och visa på idéer om andra sätt att leva och gör det villkorslöst och med kraft i bok efter bok.

Den öppna inställningen hos föräldrarna att möta Teas önskemål är på ett sätt frigörande och öppnar upp möjligheterna i det annars så begränsade livet. Äventyret kan ta vid och boken slutar just så. Öppet, spännande och fritt. Det blir ändå på något sätt lite osannolikt att hela familjen plötsligt ska leva en tid i skogen och bli accepterade och få lov att finnas i flocken med allt vad det innebär. Tea är ju van sedan hon försvann när hon var fyra år, men de andra får kämpa med blodiga färska köttstycken och så den ständiga rädslan för att jägarna ska hinna upp vargarna.

Språket är drabbande och säkert i sina formuleringar och det är på det hela taget en spännande bokserie (Skymningsserien) med svartvita dramatiska illustrationer. En berättelse om att få lov att leva annorlunda och att värna andra varelser som delar vår tid på jorden.

Vargar vargar vargar
Författare: Anette Skåhlberg
Illustratör: Katarina Dahlquist
Förlag: Sagolikt Bokförlag (2012)
Antal sidor: 120
ISBN: 9789186861322
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris