Turkiet – hemma bra men borta bäst

Reseguider till barn, en himla bra och trevlig idé tycker jag som själv älskar att resa! Det nystartade Tulpan förlag producerar reseguider som riktar sig till barn i 4-9-årsåldern; ute i handeln finns just nu böcker om Turkiet, Kanarieöarna och Spanien. Om ett par veckor får ni hålla utkik efter Greklandsguiden också. I böckerna får vi följa med syskonen Olle och Rebecka och deras föräldrar på resor till de olika länderna. Varje bok är uppbyggd i olika delar som t.ex. innehåller berättelser om familjen på resmålet, en faktadel med information om landet, vad man kan göra där, språket, m.m., och pysseldel med lite olika knep och knåp och i slutet av boken finns några sidor där man själv kan fylla i sina minnen från resan med ord och/eller bilder. Jag har själv varit i Turkiet två gånger, första gången åkte vi till Içmeler och andra gången på bröllopsresa till Side, så det var roligt att läsa just den här guiden.

Turkietboken börjar med att vi får komma hem till Olle och Rebecka och följa med när de packar sina resväskor och tillbringar den sista nervösa natten hemma innan flygresan. Vi får också reda på lite om hur det går till på flygplatsen; att man får visa pass, gå igenom säkerhetskontroll och att handbagaget röntgas. Gosedjurshunden Dipsy måste också röntgas!

Familjen kommer fram till ett mycket varmt Turkiet och det första barnen gör när de kommer till hotellet är att slänga sig i poolen. På en del sidor i boken finns små faktarutor med information om bl.a. kultur, seder, traditioner, historia och geografi – ett trevligt inslag. I mattaffären går det till som sig bör när man gör affärer i Turkiet, det dricks äppelte i parti och minut, men Olle råkar spilla på en matta och hans pappa håller på att skämmas ögonen ur sig och betalar snällt vad mattan kostar utan att pruta. Sen får vi följa med familjen när de hyr bil och åker på utflykt, när de deltar i en Turkisk afton som anordnas på hotellet med buffé och både folkdans och magdans!

I faktadelen av boken finns en karta, en parlör, tips på vad man kan göra och äta och lite om djurliv, samhälle och historia bland annat.

Jag tycker bra om upplägget och innehållet i boken och den känns bra anpassad till den tänkta åldersgruppen. Illustrationerna är färgglad och fantasirik mix mellan tecknade bilder och fotografier. Det skulle vara roligt att veta vilka resmål författaren har tänkt sig skriva om efter Grekland! Jag hoppas på Egypten eftersom vi ska åka dit i oktober!


Turkiet – hemma bra men borta bäst
Författare: Iva Stepán
Illustratör: Camilla Eltell
Förlag: Tulpan förlag
Antal sidor: 64
ISBN: 9789197922500
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

 

Jag är hungrig

Vi har gått och blivit storgillare av djurböcker i vår familj sedan sonen kom för fem år sedan. När han själv skulle välja vilken bok han ville ta med sig att berätta om på förskolan senast blev det Så funkar småkryp och han berättade med stor inlevelse och trollband publiken (kompisar och fröknar) med fakta om insekter! Därför tyckte vi att det skulle vara roligt att läsa Jag är hungrig för att lära oss mer om vad lite större djur äter.

I den här boken får man träffa djur från den svenska skogen och sjön; bland andra berguv, huggorm, varg, älg, bäver, vildsvin och igelkott. På varje uppslag presenteras ett djur med sitt latinska och svenska namn, och förutom matvanor får man lite mer fakta om djuret också (t.ex. att berguven har fantastisk hörsel, att gäddans kropp är sval och slemmig och att skogsharen får vit päls på vintern). Visste du att gråsälen snittar upp torskens buk med sina klor för att komma åt den smaskiga levern? Eller att vargen gärna äter blåbär och lingon? Men vilket djur är det som tycker om hallonpaj?! Det får du veta på bokens sista sida! ;-)

Jättebra bok med fina illustrationer och både intressanta och roliga faktatexter. Jag hoppas på fler böcker från Anna Roos och Maria Nilsson Thore!


Jag är hungrig
Författare: Anna Roos
Illustratör: Maria Nilsson Thore
Förlag: Alfabeta bokförlag
Antal sidor: 28
ISBN: 9789150113273
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

Slöjd och tradition för barn och vuxna tillsammans

Låt barnen hantera riktiga verktyg och använda traditionella eller befintliga material.
Övergå från pyssel till riktig slöjd och väx tillsammans i hantverket.
Hemslöjdskonsulent Kalle Forss ger i den behändiga boken
Småslöjd, Barn slöjdar med vuxna en kortkurs i täljtekniker, material- och verktygslära, följt av kreativa idéer och instruktioner som knyter an till traditionella myter och skrönor.

Att tillverka, konstruera och skapa vackra och funktionella ting torde ligga i människans natur, liksom att förmedla berättelser. Bygdetraditioner, folklore och aktiva slöjdare finns traditionellt i de flesta kulturer, liksom berättelser om det människor har upplevt i sin trakt, eller mer generella myter. Råttan i pizzan, Bäckahästen, gudasagan om Fenrisulven. Kanske skiljer sig traditionerna mer mellan landsbygd och stad än mellan olika länder. Bevarandet ligger i förmedlandet: mellan generationer, mellan vänner, mellan kulturer – någon som inspirerar, visar och berättar, och låter den andre växa!

Köp en kniv till barnen, låt dem använda plåtsax, såg och borr! Boken bygger på att den vuxne hand- och vägleder. Om slöjdundervisningen i skolorna fungerar så borde varje förälder och äldre syskon duga som slöjdpartner.

Småslöjd, Barn slöjdar med vuxna är en underbar bok som utmanar, ger glädje och inspiration – och inte minst för den ett kulturarv vidare. Kalle
Fors och hans medarbetare förmedlar i pedagogiska texter, bilder och teckningar ett kreativt tänkande med förankring i olika typer av traditioner. Att ge boken
till en 7-9 åring och förvänta sig att denne på egenhand ska ta till sig innehållet och utföra slöjdprodukter enligt bokens instruktioner, är dock ingen
bra idé. Trots det pedagogiska upplägget är instruktionerna inte helt enkla att följa, och det finns inte bilder till alla nämnda varianter, däremot bilder på onämnda
– vilket kan te sig lite frustrerande för tidens barn. Det finns en poäng i detta: att främja det egna skapandet. Men en vuxen bör också läsa igenom,
kanske göra egna provexemplar, särskilt om man ska arbeta med en större grupp barn. Indelningen i lätt, medelsvår och svår ger en fingervisning – men ’svår för vem’ kan man fråga sig.  Tillsammans, förmedlande, kreativitet och levande tradition känns som viktiga ledord.

Vackra plåtarbeten gjorda av kapsyler och läskburkar kräver, liksom täljande av exempelvis tappar, och hantering av vassa nålar genom olika material,
en medvetenhet om att såväl material som verktyg kan ge upphov till blodvite. Den insikten bör man unna sina barn, men det är bra att visa dem hur man minskar
både risker och skador – och inte minst att finnas tillhands med plåster; det lilla avsnittet om säkerhet är värt den finaste av de ljuvliga plåtblommorna.

Mobilerna och takkronorna kan locka vem som helst att göra egna skapelser: till verandan, barnkammaren, salongen eller balkongen. Att göra korgar är
inte alls svårt – bara man får låna borren och använda kniven eller sekatören… En gammal ylletröja efter misslyckad tvätt; med ståltråd, träull och lite pynt
blir den en stabil figur av det slag och den storlek du själv bestämmer. Hästarna av grenklykor med diverse utseenden och tillbehör och de små bilderna
med applikation och broderi på ylletyg, som kananvändas för sig eller tillsammans, hör till mina favoriter. Listan toppas av Festliga träd – blandningen av
julgran, påskris, midsommarstång och födelsedagstårta har säkerligen motsvarigheter på många håll i världen. Trädet dekoreras efter tillfälle med fantastiska roliga och vackra ting som ger känslan av traditionell folkfest, och alla kan bidra.


Småslöjd, barn slöjdar med vuxna
Författare: Kalle Forss (red.), Gunnar Jeppsson, Jan Olofsson, Nisse Stormlod
Fotograf: Thomas Harrysson, Lucas Gölén
Tecknare: Kalle Forss
Förlag: Hemslöjdens förlag (2011)
Antal sidor: 70
ISBN: 9789197753944
Jämför priser: Köp: till exempel Bokus eller Adlibris

Två fina faktaböcker om djur

Maj månad bjöd på två härliga och faktaspäckade böcker om djur: Alla vill ha mat och Stora stojiga djurboken.

Grethe Rottböll och Anna-Karin Garhamn har i Alla vill ha mat valt att fokusera på djurens ätande, vilket gör att boken ger ett sammanhållet och strukturerat intryck. Det ryms en hel del annat fakta än bara vad djuren äter, men allt relateras till det. På varje uppslag presenteras ett djur, vad det äter, hur stort och hur gammalt det kan bli, vad det orkar göra när de får mat, samt ofta en instruktion om hur man kan fånga och/eller mata djuret. Läsaren uppmuntras att göra ett experiment: ta reda på om djuren gillar glass! Jag får genast skräckvisioner om ökat antal omkomna smådjur i glassdrunkningsolyckor i år, men det får ändå sägas att boken också uppmuntrar till försiktighet och respektfullt hanterande av djuren. Jag uppskattar att det inte bara beskrivs hur man inreder en burk till en boplats åt ett litet djur, utan att det också tas med hur länge man kan ha djuret innan man måste släppa ut det.

Jag blev omedelbart förtjust i den här boken och dess härliga illustrationer i klara färger. Först lockades jag naturligtvis av den snygga ytan, men efter att ha läst den uppskattar jag respektfullheten och valet att fokusera på just ätandet snarare än att göra en generell faktabok. Urvalet av djur är också trevligt, eftersom det handlar om djur som de flesta barn stöter på någorlunda regelbundet: nyckelpiga, fågel, snäcka, igelkott, manet, groda, mask, fisk, fjäril och katt.

Här är ett uppslag ur Alla vill ha mat (klicka för att se det större):

Som ett ytterligare smakprov kan du ladda ner en instruktion om hur man bygger ett bo åt en nyckelpiga.

Stora stojiga djurboken är en stor faktabok med en medföljande dvd. Innehållet är brett och djuren är många och exotiska. Båda böckerna marknadsförs till åldersgruppen 3-6 år, men kanske passar Stora stojiga djurboken bäst för de något äldre, medan Alla vill ha mat är enklare att ta till sig tidigare. Trots spretigheten finns en bra struktur, tack vare indelningen i olika avsnitt: Vad är ett djur? – Djur över hela världen – Djurens former – Färger och mönster – Djur med skelett – Djur utan skelett – Hur tar sig djur fram? – Vad äter djuren? – Bajsfakta – Djurens bon – Djurens ungar – Djuren växer – Djurens beteende – Arbetande djur – Störst och minst – Lustigt och konstigt.

Man blir fullkomligt överöst med små intressanta faktasnuttar som passar vetgiriga barn:

Lite av myllret i Stora stojiga djurboken

  • En veckas spillning från en elefant väger lika mycket som 70 barn!
  • Albatrossen har längst vingar av alla fåglar.
  • Mantelbältan kan gräva ner sig själv på några sekunder om den blir skrämd.
  • Blåssälshannen har en skinnsäck på nosen som han kan blåsa upp till en stor bubbla när han är arg eller vill visa upp sig.

På den medföljande dvd-skivan (se smakprov) får bokens bilder liv och man kan hur djuren låter och se hur de rör sig. Ava (2½ år) är hänförd av filmen, men som vuxen känner jag att den faktiskt är för… ja, just det, stojig. Det är alltså en film med en lång radda scener, varav de flesta är fyllda av flera olika djur. Varje scen blinkar förbi fort och innehåller otroligt mycket. Det är väldigt genomtänkta bilder med jämförelser, kontraster och allt möjligt, men som vuxen har jag inte en chans att hinna berätta allt för mitt barn, eller ens hinna erinra mig att ”just det, hammarhaj heter en sån”. Jag hade föredragit mer interaktivitet, även om det inneburit mindre innehåll. Det hade kunnat bli riktigt bra med en startskärm fylld med djur som man fick klicka på för att starta en loopande slinga om just det djuret, som man kunde titta på tills man var klar. Kanske ackompanjerat av en berättarröst som läste texten ur boken. Som det är nu blir jag helt matt efter bara några scener… men som sagt, Ava är trollbunden, så vi kommer säkert att titta på filmen igen. Här är en liten filmsnutt med Ava som tittar på filmen.

Bilderna har en helt annan stil än de charmiga illustrationerna i Alla vill ha mat. Jag faller inte lika pladask för dem, men de lyckas vara både tydliga och konstnärliga på ett trevligt sätt. Pluspoäng ges för att människan inkluderas bland djuren! Gemensamt för båda böckerna är att bild såväl som text bär mycket information, och att de är riktigt trevliga faktaböcker som kan underhålla vetgiriga barn länge!


Alla vill ha mat
Författare: Grethe Rottböll
Illustratör: Anna-Karin Garhamn
Förlag: Bonnier Carlsen (2011)
Antal sidor: 32
ISBN: 9789163868498
Smakprov: finns här
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

Stora stojiga djurboken med dvd
Författare: Harriet Blackford
Illustratör: Britta Teckentrup
Förlag: Bonnier Carlsen (2011)
Antal sidor: 37
ISBN: 9789163864667
Smakprov: lite av filmen finns på youtube
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

Kreativ natur

Det finns så mycket att uppleva och upptäcka i naturen – möjligheterna är näst intill oändliga och med alla sinnen öppna är det bara fantasin som sätter gränser. Fin, rolig, inspirerande, lärorik och helhet är termer som passar in på både naturen och på Smarta små upptäcker naturen, i det senare fallet mycket tack vare redaktören Birgitta Westins sammansättning av författares och illustratörers verk.

Smarta små upptäcker naturen är en årstidsindelad allåldersbok som växer med barnet, samtidigt som man hela tiden kan repetera och återupptäcka. Boken är en något otymplig skatt på 130 sidor innehållande en väl avvägd blandning, på olika nivåer, av fakta, lek, pyssel, berättelse, saga och poesi, med omväxlande layout vad gäller bilder och framställning. Större barn kan läsa vissa avsnitt själva, mindre barn kan man titta på bilder tillsammans med och berätta/läsa för, i skola och förskola kan man jobba utifrån olika teman, och som vuxen lär man sig både det ena och det andra – beroende på förkunskaper. Det enda jag saknar är en eller annan sång.

Läsaren får möta 80-talets klassiker, naturbarnen Maja och Linnéa; kan hämta baskunskaper i Lars Klintings fint berättade djurfakta; har möjlighet att förvandlas till myrstorlek och tillsammans med Mia besöka en myrstack; introduceras i att tänka i återvinnings- och kretsloppsbanor; uppmanas använda olika sinnen i inspirerande naturlekar, och så mycket mer.

Särskilt fascineras av: Birgitta Westins och Julia McLaughlins ”Litet ägg”/”Litet frö” som i text och bild tydligt och lättillgängligt vackert berättar om naturens under: ”Litet ägg blir fladdrig fjäril”, ”Litet ägg blir nyfiken gås” o.s.v. Respektive ”Litet frö blir gul maskros”, ”Litet frö blir stor kastanj”…

Vidare av Emma Adbåges helhetsberättelser; dels i ”Luften vi andas”, där kretslopp och symbios mellan växter, djur/människor, sol, vatten och årstider gestaltas och slutligen konkretiseras enligt tallriksmodellen. Dels av ”Skräpiga, stökiga skogen”/” Skräpiga, stökiga rummet” där bilden genast ger upphov till reaktioner, den korta texten bekräftar att man är på ’rätt’ tankespår och väcker samtidigt nya tankar – det finns däremot inga svar mer än dina egna, och du utsätts inte för några pekpinnar som dömer rätt eller fel. Utvecklingen sker genom dina egna tankar och din egen fantasi på din nivå – lite sokratiskt skulle man kunna säga!

Samt av det underbara vinterpysslet som presenteras – trots nuvarande årstids blommande syrener väcks en längtan efter att prova att bygga med egna färgade isklossar och att bygga en hemtrevligt inredd snöhydda med dekorerade isfönster i.

Sarah Shepphard har tecknat samtliga årstidsintroduktioner, det återkommande scenariot är på humoristisk nivå, men är samtidigt allvarligt eftersom det i vissa delar knyter ihop vår mänskliga naturs ’onaturliga’ levene med djurens naturliga. Man kan kanske kalla introduktionerna för vägknutar då många av bildernas detaljer dessutom återkommer på ett eller annat sätt i det kommande kapitlet.

Om rymden är en del av naturen, och ’borde’ ingå i denna bok, kan man fråga sig, men kapitlet tillför något till helheten, är intressant och ligger på en bra nivå. Vidare är inslag av miljöarbete inte automatiskt av godo, budskapet att barnen ska rätta till de vuxnas misstag känns inte helt okej; barnen förser sig inte själva med läskburkar eller travvis med papper att teckna på – det är vi vuxna som har ansvaret från allra första början. Ytterligare en petitess är att sidnumrering ibland fattas vilket gör det svårare att referera, samt att författare/illustratörer bara nämns i innehållsförteckningen. Mycket positivt är det däremot med flera olika register som komplement till innehållsförteckningen, inte minst förteckningen av webbadresser.

Titel: Smarta små upptäcker naturen

Redaktör: Birgitta Westin

Formgivare: Pia Hinnerud

Förlag: Rabén & Sjögren  (2011)

ISBN: 9789129674910

Jämför priser

Köp: Bokus

Adlibris

Provläs