Spermie plus ägg är lika med bebis

Jag hade ganska höga förväntningar pÃ¥ den här boken när den kom hem; jag hoppades pÃ¥ att den skulle vara mig till hjälp när jag skulle förklara för vÃ¥r snart 5-Ã¥rige son hur (som vi har kallat det) ägget och fröet träffas. Han visste sedan innan att det behövs ett ägg och ett frö (spermie) för att det skulle bli en bebis och vi har pratat en hel del om det där med hur en bebis växer inuti magen och att när den sen är färdig oftast kommer ut ur mammans snippa. Själva tillverkningsprocessen frÃ¥gade sonen inte om när vi väntade hans lillasyster, men dom funderingarna har kommit pÃ¥ senare tid (lillasyster är nu 1 Ã¥r). När jag fick syn pÃ¥ spermie plus ägg är lika med bebis tänkte jag att det här är nog en bra bok som med roliga bilder förklarar hur det gÃ¥r till och det är den i viss mÃ¥n, men jag känner att det fattas en del som jag skulle ha velat ha med i min pratstund med sonen. Han har ju kommit med frÃ¥gan HUR träffas ägget och spermien? När jag sÃ¥ konkret och enkelt som möjligt försökte förklara det skrattade han bara och trodde mig inte! Och när han fick klart för sig att det faktiskt (oftast i alla fall) är sÃ¥ att en man stoppar sin snopp i en kvinnas snippa sÃ¥ sa han: ”DÃ¥ ska JAG ALDRIG gifta mig!!!”

I bokens början fÃ¥r man veta att ett ägg lossnar frÃ¥n kvinnans äggstock och väntar pÃ¥ en spermie i äggledaren, och att spermier tar sig ut ur snoppen genom en sädesledare. Vidare stÃ¥r det att spermierna mÃ¥ste in i livmodern och leta upp ägget för att det ska bli ett barn. Det är här jag saknar en del, HUR tar sig spermierna in till livmodern efter att de lämnat snoppen? Tar de en promenad, flyger jetplan eller kanske Ã¥ker de tunnelbana? NÃ¥ja, det har jag som sagt berättat för sonen ändÃ¥ eftersom han frÃ¥gade. Fortsättningsvis är boken riktigt bra faktamässigt och illustrationerna är färgglada och roliga att titta pÃ¥. Sonen tyckte det var kul att spermierna hade en massa olika hattar och att de fajtades om att komma först. Efter att vi fÃ¥tt följa med gänget och sedan vinnaren till ägget fortsätter berättelsen med bilder pÃ¥ fostret i olika stadier och lite fakta om vad embryot och senare fostret har för sig därinne i magen. Boken avslutas med information om hur bebisen kommer ut; antingen med kejsarsnitt eller vaginal förlossning. PÃ¥ sista sidan fÃ¥r man en pÃ¥minnelse om att man är en av världens bästa, eftersom man varit med om allt det där fantastiska – att man vunnit livet.

En trevlig bok med fina illustrationer och bra fakta. Boken riktar sig till läsålder 3-6 år, men för de mindre barnen kan språket i boken vara lite för avancerat kan jag tycka. Med vissa förenklingar av språket och några tillägg till handlingen funkar den bra som faktabok för den som är nyfiken på det där med hur bebisar kommer till.


Spermie plus ägg är lika med bebis
Författare och illustratör: Jenny Wik
Förlag: Kabusa Böcker
Antal sidor: 32
ISBN: 9789173551670
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

Första fina ordboken

Första fina ordboken är en rejäl ordbok med kartongsidor. Huvudpersonerna som vi får följa med i boken är kaninerna Moa och Max. Det finns mycket härliga bilder att titta på i boken och det är inte bara en massa bild-ord-bild-ord-bild-ord. När man kommer till köket sitter t.ex. Moa där och äter potatismos, och när det är läggdags får vi se en Moa som inte alls är trött utan hoppar glatt i sängen istället. Max däremot sitter i en fåtölj i vardagsrummet och håller på att somna.

Man skulle nog ganska enkelt kunna göra ordboken till en egen saga om man vill – varför inte lÃ¥ta barnet hitta pÃ¥ en berättelse kring bilderna?

Här är exempel på några områden som finns med i ordboken:

  • kroppsdelar
  • humör
  • kläder
  • familjemedlemmar
  • möbler
  • husgerÃ¥d
  • fordon
  • trädgÃ¥rden
  • stranden och poolen
  • skogen
  • och en massa djur

Både jag och dottern som är 1 år tycker att det är en mysig bok att bläddra i, och det känns skönt att sidorna är av kartong så dottern inte riskerar att riva sönder av misstag. Den kommer nog att vara en favorit hos oss länge!


Första fina ordboken
Författare och illustratör: Xavier Deneux
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 64
ISBN: 9789129676112
Köp: jämför priser

 

Känn igen blommor och fiskar

Jag har sett fram emot dessa böcker och såg framför mig hur jag skulle skriva något om hur fina de är och hur kul det kan bli att tävla med sitt barn om vem som känner igen flest blommor när man är ute på promenad. Och visst, det kan jag fortfarande skriva, men jag är inte riktigt så där förtjust som jag hoppades.

Visst, bilderna är fantastiska, oerhört realistiskt tecknade och jättefina. Texten bjuder på kul fakta, men är kanske lite krystat pedagogisk med irriterande korta meningar ibland. Det jag tycker är riktigt tråkigt är att det i fiskboken är ett evinnerligt tjat om att fisken ska ätas. Jag väntade mig en guide till att titta på dem, inte till att döda och äta dem. Var och varannan fisk beskrivs som god att äta och man uppmuntras att meta mört bara för att det är kul och slänga tillbaks dem igen. Det här är kanske inte rätt forum för hänvisningar till undersökningar om fiskars förmåga att känna smärta och stress, så jag nöjer mig med att säga att jag tycker det känns väldigt tråkigt.

Okej, så fiskboken kanske inte var riktigt för mig. Jag kanske helt enkelt ska glömma bort den och koncentrera mig på blomboken i stället. Då känns det lite bättre. Och snart kommer en fågelbok och en svampbok också. Jag älskar både fåglar och svamp, så det är klart jag är nyfiken.


Känn igen 25 blommor
Författare & illustratör: Björn Bergenholtz
Förlag: Rabén & Sjögren (2011)
Antal sidor: 28
ISBN: 9789129673838
Smakprov: smakprov.se
Köp: t.ex. hos Adlibris eller Bokus

Känn igen 25 fiskar
Författare & illustratör: Björn Bergenholtz
Förlag: Rabén & Sjögren (2011)
Antal sidor: 28
ISBN: 9789129673845
Smakprov: smakprov.se
Köp: t.ex. hos Adlibris eller Bokus

Vad händer (och fötter) i kroppen?

Underbart tokrolig bok om olika delar av kroppen; för min frågvisa son var den toppen! Här kan man bland annat läsa om hjärnan, naveln, håret, snippan och snoppen i en salig blandning.

Beskrivningar och fakta är pÃ¥hittigt skrivna och riktigt skojiga att läsa, en bok att bli glad (och allmänbildad) av! För att ta ett exempel beskrivs t.ex. hjärnan sÃ¥ här (nÃ¥got förkortat): ”I huvudet finns hjärnan som är grÃ¥ och ser ganska läskig ut, ungefär som havregrynsgröt […] När du sover vilar hjärnan, under tiden spelar den upp drömmar för dig som den hittar pÃ¥ själv. Det är därför dom är sÃ¥ knasiga ibland.”

Varje faktasida avslutas med en frÃ¥ga att fundera över tillsammans med barnet; pÃ¥ sidan om hjärnan är frÃ¥gan ”Vad är det knasigaste du har drömt? och pÃ¥ sidan om skelettet fÃ¥r man fundera pÃ¥ om man kan känna med skelettet eftersom det gör ont att bryta benet.

En mysig och härlig bok som både jag och sonen (snart 5 år) tyckte jättemycket om. Den kommer vi att läsa många gånger har jag en känsla av.


Vad händer (och fötter) i kroppen?
Författare: Anna Severin
Illustratör: Vanja Schelin
Förlag: Vombat förlag
Antal sidor: 32
ISBN: 9789186589004
Köp: jämför priser

 

Ipad-appar från Natur & Kultur

Åter igen anlitar Barnboksprat Jill Sundstedt för att recensera appar. Läs även hennes tidigare recension av Massor av dinosaurier.

Jag och mina barn har tittat lite närmare på tre stycken appar för ipad från Natur och Kultur, två barnböcker, Mulle Mecks första bok om bilar av George Johansson och Jens Ahlbom och Så gör prinsessor av Per Gustavsson samt en pysselbok, Rita och pyssla med prinsessan. Nu ska jag försöka redogöra lite för vad vi tyckte om dem.

När jag läste Så gör prinsessor tillsammans med barnen blev jag faktiskt lite besviken. Appen är inte mycket mer än en bok och det hade jag nog förväntat mig att den skulle vara. Jag hade iallafall förväntat mig fler specialeffekter. Det enda som  appen egentligen innehåller som man inte kan hitta i en vanlig pappersbok är möjligheten att titta lite närmare på några av illustrationerna. Ett exempel är när prinsessan ska välja kläder, då glimmar det till på sidan och om man pekar där så får man en närbild av exempelvis skorna. Annars händer det faktiskt  inte så mycket.

En uppskattad sak är dock att man kan spela in en egen berättarröst till boken. På så sätt behöver man ju inte fysiskt vara med och läsa boken varje gång barnen vill höra den. Jag tänker även att det kan vara kul för min dotter, som precis har börjat läsa, att få spela in sig själv och lyssna hur hon låter.

Barnen uppskattade boken mer än jag gjorde. Kanske är det så att man som vuxen har lite för höga förväntningar ibland. När jag frågade Ella, 5 år, vad hon tyckte svarade hon att hon tyckte om boken och att det var roligt att peka på skärmen och titta närmare på olika saker. Så enligt hennes uppfattning har Per Gustavsson och Natur & Kultur träffat helt rätt – och det är väl kanske hon som ska bestämma. Det är ju trots allt en barnbok.

Mulle Mecks första bok om bilar är också en app som jag kanske hade förväntat mig lite mer av. Förutom att det är en bok med fina illustrationer så fanns det inte så mycket specialeffekter. På varje sida finns det två ställen som man kan peka på för att få höra olika trafikljud. Man kan även förstora bilderna genom att dra med fingrarna på skärmen, men förutom det är det som en vanlig bok. Själv tycker jag att det borde finnas många möjligheter att krydda även den här appen med fler specialeffekter.

Men återigen är det väl inte jag som ska tycka och tänka. Min son, Karl, som är tre år gammal och biltokig, uppskattade verkligen boken om Mulle Meck. Att få peka på skärmen och lyssna på de olika trafikljuden tyckte han var mycket roligt, även om han ibland höll för öronen och förklarade att det lät illa.

Som vuxen kände jag att det var roligt att kunna få fram de olika ljuden under tiden som jag läste berättelsen. Det gav liksom lite extra krydda åt berättandet och gjorde även lyssnandet lite roligare. Det är en effekt som jag definitivt kommer att använda mig av ännu mer nästa gång vi läser boken tillsammans.
Rita och måla med prinsessan uppskattades verkligen av min smått prinsesstokiga dotter. Att få rita och pyssla är något som hon uppskattar och att göra det i kombination med prinsessor och ipad… Ja, det kan nog inte bli bättre.

Tyvärr var det lite svårt att rita med fingrarna på skärmen och det hände ofta att hon, istället för att rita på bilden lyckades flytta på den eller förstora den, något som hon upplevde som ganska frustrerande.

När man ska sudda något man har ritat så skakar man på sin ipad och det i sin tur raderar allt man gjort på just den bilden. Lite tokigt kan jag tycka, då man ibland bara vill sudda ett streck eller två. När man är nöjd med sin bild kan man spara den eller skicka den via e-mail till någon man tycker om.

Det som är kul med pysselboken är att den innehåller så många olika varianter av pyssel. Vanliga färgläggningsbilder varvas med labyrinter, dra streck mellan punkterna-bilder och mycket annat. Barnen får även använda sin fantasi och kreativitet då de ska rita fina frisyrer eller olika ansiktsuttryck.

Det som är bra med en digital pysselbok är att man kan göra samma uppgift om och om igen, och utveckla sin förmåga att utföra de olika uppgifterna. Det tycker jag är positivt eftersom jag inte tror att min dotter kommer att tröttna på prinsesspyssel i första taget.


Mulle Mecks första bok om bilar (Ipad-app, finns även för Iphone)
Baserad på bok av: George Johansson och Jens Ahlbom
Förlag: Natur & Kultur
Köp: hos Itunes

Så gör prinsessor (Ipad-app)
Baserad på bok av: Per Gustavsson
Förlag: Natur & Kultur
Köp: hos Itunes

Rita och pyssla med prinsessan (Ipad-app, finns även för Iphone)
Baserad på bok av: Per Gustavsson
Förlag: Natur & Kultur
Smakprov: Ipad | Iphone
Köp: Ipad | Iphone

Om gästbloggaren:

Jag heter Jill Sundstedt, jag är 34 år gammal och arbetar som lärare i svenska och engelska på en högstadieskola i Västerås.

Jag har läst böcker så länge jag kan minnas. Jag lärde mig läsa när jag var fyra år, och när jag var fyra och ett halvt läste jag Ronja Rövardotter. Som barn älskade jag serien om Systrarna P som Wahlstöms Barnböcker gav ut, och jag har nog alla böcker i den serien. Jag kan inte skiljas från mina böcker så jag har en välfylld bokhylla därhemma.

I min roll som mamma blir det också mycket läst. Mina barn vill gärna att vi läser böcker tillsammans. Just nu läser vi faktiskt Ronja Rövardotter på kvällarna. Det är så härligt att uppleva barnens skratt då de föreställer sig bilden av något roligt som beskrivs i boken. Man märker att de faktiskt sitter där och föreställer sig det man läser. Nu har dottern precis lärt sig läsa och min förhoppning är att hon så småningom vill ta över min samling av Systrarna P-böcker.