Hjälp, det är ett främmande språk i min bok!

Annelie Drewsen, vars Inte klia, Adam! tidigare recenserats på Barnboksprat, gästbloggar om tvåspråkiga böcker.

Tvåspråkiga böcker

När jag var liten pratade alla omkring mig svenska. Alltså var mina böcker på svenska. Utom två. Den ena var en engelsk ABC-bok med ett djur för varje bokstav. Jag kommer aldrig att glömma djuret med den långa snabeln på bokstaven A – en anteater. Den andra var en bok på japanska som min pappa hade fått under en resa med jobbet. I boken fanns roliga bilder och lustiga tecken. Festligast av allt var att boken var bak och fram. Jag vet inte hur många gånger jag bläddrade i den – fram och tillbaka – läste bilderna och undrade hur det skulle vara att kunna japanska.

Nyligen kom jag att tänka på det, när jag pratade med en pappa om mina egna böcker, som är tvåspråkiga. ”Det är ju en jättebra idé. Om mina barn var tvåspråkiga skulle jag absolut köpa din bok!” sa han.

Han satte fingret på något: så fort det finns ett okänt element i något, uppfattas ofta helheten som avvikande. Till och med på biblioteken är det så. Fastän mina böcker är lika mycket svenska som spanska, arabiska eller bosniska står de nästan alltid på hyllorna med utländska språk. Och det är ju bra, böckerna behövs där. Men varför inte placera ett exemplar även på den svenska hyllan?

Till viss det tror jag att det handlar om ovana. Hur gör man egentligen med en bok som har text på två språk? Ska man läsa den på något speciellt sätt? Är det en lärobok? Eller kanske ett litet lexikon för småbarn?

Nej, det är som vilken annan bok som helst. Man kan läsa hur man vill. Ett sätt passar de familjer där föräldrarna talar olika språk. Så ser min egen familj ut. Jag läser den svenska texten och min man den spanska. (Det händer dock att jag läser på spanska. En av mina favoritböcker att läsa högt är Färgtjuven/El ladrón de colores av Joaquín Masoliver och i den läser jag alltid den spanska texten.) På förskolor kan den svensktalande personalen läsa texten på svenska, medan föräldrar eller modersmålslärare läser på det andra språket. Ytterligare ett sätt är att läsa texten på det språk man förstår och helt enkelt strunta i det andra. Så gör vi med böcker från USA, där spansk-engelska böcker är väldigt vanliga. Den dag barnen intresserar sig för den engelska texten finns den där att upptäcka.

Så tänker jag att man kan göra med vilket språk som helst. En vacker dag förstår den lilla läsaren att de där krumelurerna på sidorna hör ihop med ljuden som kommer ur den vuxnes mun. Då kanske hon pekar på det främmande språket och undrar vad det står.

Då kan man titta på orden, smaka, fundera. Vilka bokstäver är vanligast i det andra språket? Hur långa är orden jämfört med svenskan? Vad kan det där lilla ordet betyda? Det är fascinerande hur mycket man kan lista ut genom att vara lite klurig. Visste ni till exempel att vattkoppor heter busbus på somaliska? Inte jag heller, förrän jag läste min egen bok på svenska och somaliska. Nu ska jag bara lista ut vad resten av orden betyder.

Annelie Drewsen

Om gästbloggaren:
Annelie Drewsen är författare, skribent och lärare. I dagarna kommer hennes andra barnbok Inte så fort, Adam! ut på Vivlio förlag. När Annelie inte skriver tvåspråkiga barnböcker frilansar hon för olika tidskrifter och undervisar nyanlända ungdomar i svenska som andraspråk. Mer om Annelie finns på anneliedrewsen.se och mer om Adam-böckerna på adambok.se.

Turkiet – hemma bra men borta bäst

Reseguider till barn, en himla bra och trevlig idé tycker jag som själv älskar att resa! Det nystartade Tulpan förlag producerar reseguider som riktar sig till barn i 4-9-årsåldern; ute i handeln finns just nu böcker om Turkiet, Kanarieöarna och Spanien. Om ett par veckor får ni hålla utkik efter Greklandsguiden också. I böckerna får vi följa med syskonen Olle och Rebecka och deras föräldrar på resor till de olika länderna. Varje bok är uppbyggd i olika delar som t.ex. innehåller berättelser om familjen på resmålet, en faktadel med information om landet, vad man kan göra där, språket, m.m., och pysseldel med lite olika knep och knåp och i slutet av boken finns några sidor där man själv kan fylla i sina minnen från resan med ord och/eller bilder. Jag har själv varit i Turkiet två gånger, första gången åkte vi till Içmeler och andra gången på bröllopsresa till Side, så det var roligt att läsa just den här guiden.

Turkietboken börjar med att vi får komma hem till Olle och Rebecka och följa med när de packar sina resväskor och tillbringar den sista nervösa natten hemma innan flygresan. Vi får också reda på lite om hur det går till på flygplatsen; att man får visa pass, gå igenom säkerhetskontroll och att handbagaget röntgas. Gosedjurshunden Dipsy måste också röntgas!

Familjen kommer fram till ett mycket varmt Turkiet och det första barnen gör när de kommer till hotellet är att slänga sig i poolen. På en del sidor i boken finns små faktarutor med information om bl.a. kultur, seder, traditioner, historia och geografi – ett trevligt inslag. I mattaffären går det till som sig bör när man gör affärer i Turkiet, det dricks äppelte i parti och minut, men Olle råkar spilla på en matta och hans pappa håller på att skämmas ögonen ur sig och betalar snällt vad mattan kostar utan att pruta. Sen får vi följa med familjen när de hyr bil och åker på utflykt, när de deltar i en Turkisk afton som anordnas på hotellet med buffé och både folkdans och magdans!

I faktadelen av boken finns en karta, en parlör, tips på vad man kan göra och äta och lite om djurliv, samhälle och historia bland annat.

Jag tycker bra om upplägget och innehållet i boken och den känns bra anpassad till den tänkta åldersgruppen. Illustrationerna är färgglad och fantasirik mix mellan tecknade bilder och fotografier. Det skulle vara roligt att veta vilka resmål författaren har tänkt sig skriva om efter Grekland! Jag hoppas på Egypten eftersom vi ska åka dit i oktober!


Turkiet – hemma bra men borta bäst
Författare: Iva Stepán
Illustratör: Camilla Eltell
Förlag: Tulpan förlag
Antal sidor: 64
ISBN: 9789197922500
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

 

Vi behöver könsneutrala pronomen!

Bäbis
Hen är bäbis

I barnboksvärlden finns lyckade exempel på könsneutrala karaktärer. Vi har till exempel Ann Forslinds bäbis, som rätt och slätt är bäbis. Men det funkar bara för att meningarna är så enkla. Det är svårt att undvika att skriva ”han” eller ”hon”. Vore det inte toppen om det gick att uttrycka neutralt?

Faktum är att det går! Många språk har könsneutrala pronomen och även i svenskan har ”hen” fått fäste i somliga kretsar. Man använder alltså hen i stället för han/hon och objektsformen är henom. Tyvärr motarbetas förslaget av Språkrådet, som skriver*:

…ingen god idé att försöka införa hen (eller någon annan form – hin, hän) som könsneutralt pronomen. Det ser konstigt ut, och det är svårt att tro att man skulle kunna introducera ett så vanligt ord som ett pronomen utan minsta stöd i talspråket.

”Det ser konstigt ut”, säger Språkrådet. Det är väl klart att det ser konstigt ut! Vi har ju inte vant oss ännu, men om fler börjar använda ordet kommer vi att göra det. Givetvis känns det konstigt att säga ”hen”, men att skriva det är väl inte konstigare än att skriva ”hon/han”, ”h*n” eller andra mer eller mindre kreativa lösningar vi använder idag? Märker man sedan hur smidigt det är att använda i skriftspråket kanske det naturligt finner en väg in i talspråket också, eller så förblir det ett skriftligt fenomen. Tal- och skriftspråk stämmer ju inte alltid överens.

Det finns givetvis många situationer då hen och henom är praktiskt, inte bara i barnböcker. Språkrådet ger själva ett exempel på en mening som är klurig att få till bra: ”Om en elev vill överklaga ett betyg bör han/hon/han eller hon/den/denne först vända sig till rektor”. De ger en rad förslag på krångliga omskrivningar, men tänk så enkelt att skriva ”hen” i stället!

Jag uppmanar alla att använda hen och henom!

* Att länken går till spraknamnden.se är inget misstag, de har bytt namn utan att webben riktigt hängt med. Om den inte skulle funka längre, gör en sökning på ”hen” i Språkrådets språklåda som du hittar på sprakradet.se.